2008-10-15

Dear all. I am far too seldom in Moscow nowadays and rarely have photos to post here. I will post new pictures at http://epetersson.blogspot.com

Thanks for viewing and reading this blog.
Erik

2006-01-23

Metro

View from a window in Shchukino

Dnevnoi Dozor

Ded Moroz

2006-01-12

Kuznetsky Most

2006-01-10

Close to Metro Shchukinskaja

2005-11-21

Moving east

I have moved to Dushanbe, Tajikistan, so I will not be able to update this site so often as before. New pictures will be posted when I visit Moscow.

Do take a look at dushanbepics.blogspot.com. I will upload pictures from my new hometown to that site.

Erik

Adjö

Slutet av oktober Àr en bra tid att resa frÄn Moskva. Vintern kommer visserligen sent i Är, men nu i veckan har det yrt snö pÄ gatorna, och det samlas slask och vatten i alla ojÀmnheter i asfalten. PÄ MKAD, den stora ringleden kring Moskva, stod det krockade och avkörda bilar med jÀmna mellanrum hÀromdagen. Det Àr inte sÄ vanligt med vinterdÀck. Och man glömmer lÀtt att ta pÄ sig ordentligt, eftersom det fortfarande ser varmt ut nÀr solen skiner.

FrÄn Domodedovaflygplatsen söder om Moskva avgÄr flighten till Dushanbe, huvudstaden i Tajikistan. Sovjetunionen var pÄ sin tid ett oerhört stort land, I vÀst, nÀra Europa, lÄg de relativt rika delarna. Tajikistan var den allra fattigaste delrepubliken och omkring 40 procent av statsbudgeten kom frÄn Moskva. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 blev Tajikistan sjÀlstÀndigt, men landet Àr fortfarande ganska beroende av Ryssland. Ca 5% av tajikerna (350 000 personer) arbetsmigrerar, de flesta av dem till Ryssland. Flighten Moskva till Dushanbe var fullt av tajikiska mÀn hÀromdagen, mÄnga med vÀderbitna ansikten. Bara enstaka kvinnor och enstaka ryssar. Bredvid mig satt Rahmat, en kille pÄ omkring 25 Är.

– Jag sĂ€ljer telefonkort pĂ„ marknaden vid Izmailovski park (i Moskva), berĂ€ttade han. – Det Ă€r kallt och jag har blivit sjuk i prostatan, men jag tjĂ€nar bra, 3 500 kr i mĂ„naden, tio gĂ„nger mer Ă€n om jag hade hittat jobb hemma (i Tajikistan). – Min etta i Moskva kostar 2 500 kr, men jag delar den med nĂ„gra andra tajiker.

I Moskva Àr tajikerna ocksÄ kÀnda för att ta byggjobb. MÄnga stÄr och vÀntar som daglönare vid Jaroslavski Shosse, en gata i norra Moskva.

SÄ delades middagen ut av en steward. Tajik airlines har lÀgre komfort Àn SAS, men man fÄr mer mat. Sallad, rökt fisk och en stor bit kyckling med pommes frites. Rahmat Àr muslim. Han firar ramadan, fastemÄnaden, och gav mig sin bricka.

– Hur ofta kontrollerar moskvapolisen dig? frĂ„gade Rahmat. Jag svarade att det hade de gjort tvĂ„ gĂ„nger det senaste Ă„ret – jag ser ju ut som en ryss. – Mig kollar de ofta, sade Rahmat. Om inte all Ă€r i sin ordning (med pass, visum och adressregistrering) fĂ„r man betala ett par hundra spĂ€nn i muta. Det kan man fĂ„ göra Ă€ven om allt Ă€r ok. Annars tar de in en till stationen. Det Ă€r inte roligt. Det tar flera timmar, ibland Ă€r de fulla och kostar mycket mer, sade han.

– Det kostar ungefĂ€r 25,000 kr att köpa ett ryskt pass – ett riktigt! berĂ€ttade Rahmat. Det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att skaffa sig ett pĂ„ laglig vĂ€g. Man mĂ„ste bo 6-7 Ă„r i Moskva, och sen kanske det gĂ„r. – Klart jag skulle vilja ha ett, men om jag hade sĂ„ mycket pengar skulle jag ju flytta hem, sade han. Han hade inte varit hemma pĂ„ nio mĂ„nader, berĂ€ttade han. – Det Ă€r trĂ„kigt att vara ifrĂ„n sin fru sĂ„ lĂ€nge.

Det Àr mÀnniskor som Rahmat som gör Moskva till en sÄ oförutsÀgbar stad. HÀr finns allt. MiljardÀrer, sÀkert lika mÄnga som i London. De bor i luxuösa villaomrÄden och Äker in till stan i sina stora svarta cityjeepar. Miljoner vanliga ryssar, som strÀvar pÄ för mycket lÀgre lön Àn man fÄr i Sverige. Och alla legala och illegala gÀstarbetare, frÄn varje hörn av det forna Sovjetimperiet.

2005-11-12

Foto: Hotel Leningradskaja

2005-11-09

Foto: Pushkin

2005-11-08

Foto: Metro Chistie Prudy

2005-11-02

Foto: At an exhibition

2005-10-20

Park pobedy


Park pobedy, Lena.

2005-10-17

Foto: PĂ„ metron


On the metro

2005-10-16

Foto: Sovjetiska filmstjÀrnor


Vem Àr din favorit?
Soviet film stars. Who is your favorite?

2005-10-14

Foto: Metro Ploshad Revolutsijo

2005-10-10

Metro Ploshad Revolutsio

2005-10-02

Kris i befolkningsfrÄgan

Ingen vet hur mÄnga som bor i Moskva. NÀr man frÄgar taxichaufförer (en vanlig metod hos journalister har jag förstÄtt) fÄr man svar som varierar mellan 12 och 18 miljoner invÄnare. Staden har vÀxt vÀldigt snabbt sÄ lÀnge man kan minnas.

Kontrasten mot resten av Ryssland Àr stark. Landets befolkning minskar med cirka 700 000 personer per Är i en befolkning pÄ 140 miljoner. Detta har pÄgÄtt i Äratal, och om det fortsÀtter kommer det att bli 20-30 miljoner fÀrre ryssar över en 30-Ärsperiod. Det Àr lika mÄnga som dog i det andra vÀrldskriget i hela Sovjetunionen. Vem ska dÄ betala de gamlas pensioner? Vem ska överhuvudtaget bo i alla avlÀgsna landsÀndar?

MedellivslÀngden har sjunkit kraftigt de senaste Ären, och det Àr ganska uppseendevÀckande att en rysk medel-Ivanovich inte kan hoppas pÄ att bli Àldre Àn 60 och ett halvt, om han Àr man. Kvinnorna blir i snitt bortÄt 74 Är.

Förklaringarna till befolkningskrisen varierar. Det spelar förstÄs roll att det dricks mycket. Det Àr ingen myt att ryssarna tycker om vodka. En annan förklaring Àr att könssjukdomar förhindrar unga par att skaffa barn. Cirka en procent av de vuxna ryssarna Àr HIV-smittade, och andra könssjukdomar Àr ocksÄ vanligare Àn i Sverige. Men kanske Àr det ekonomin som Àr viktigast.

För att en befolkning ska vara stabil lĂ€r det behövas födas 215 barn per 100 kvinnor. I Ryssland föds det idag 127. Kanske skulle man kunna sĂ€ga att det saknas ett barn per familj. ”För 20 Ă„r sedan nĂ€r vi skaffade barn hade vi en mindre lĂ€genhet och mycket lĂ€gre inkomst. PĂ„ det sĂ€ttet var det svĂ„rare. Ibland behövde vi köa för att köpa klĂ€der och skor till vĂ„rt barn. Men vĂ„ra vĂ€nner gav oss ocksĂ„ sĂ„dant som deras barn hade vĂ€xt ur, och vi gav dem vidare nĂ€r vĂ„rt barn inte behövde dem lĂ€ngre.” VĂ„r kontorschef Lena berĂ€ttar hur det var att ha barn pĂ„ 80-talet. ”Nuförtiden finns allt att köpa, men det kostar mycket mer. Nu Ă€r arbetslösheten sĂ„ hög ute i regionerna. Folk har inte rĂ„d att skaffa sĂ„ mĂ„nga barn som de vill.”

”Jag vill gĂ€rna ha ett andra barn, vi gifte oss av den anledningen.” Mariana Ă€r i 30-Ă„rsĂ„ldern och har precis gift sig med Dima. ”Vi vill köpa en lĂ€genhet först. Men banken kommer inte att lĂ„na ut pengar till oss om vi skaffar ett barn till, eftersom vĂ„ra löner inte kan försörja fyra personer.” ”MĂ„nga unga familjer har ingen egen lĂ€genhet, precis som vi”, fortsĂ€tter Mariana. ”De bor hos sina förĂ€ldrar eftersom de inte har rĂ„d med nĂ„got annat. Vi fĂ„r bidrag om vi skaffar ett barn till, men det Ă€r pĂ„ 100 rubel i mĂ„naden.” Med tanke pĂ„ att 100 rubel motsvarar cirka 25 kronor, kan man förstĂ„ att det inte rĂ€cker lĂ„ngt.

Födelsetalen minskade redan under sovjettiden, men man förbisĂ„g problemen dĂ„. President Putins förslag Ă€r tĂ€mligen sansade. Ӏn sĂ„ lĂ€nge Ă€r en bekvĂ€mare lĂ€genhet eller hus endast en dröm för miljoner ryska familjer” sade han hĂ€romveckan. Han vill öka bostadsbyggandet med en tredjedel fram till 2007. Han satsar ocksĂ„ stora summor pĂ„ att subventionera bostadslĂ„n, bland mĂ„nga andra Ă„tgĂ€rder för att höja levnadsstandarden. Putins Ă„tgĂ€rder kommer inte att kunna lösa befolkningskrisen, men kanske lindra den. SĂ„dana hĂ€r problem tar decennier att lösa.

2005-09-18

Foto: Metro Arbatskaja

2005-09-15

Foto: Universitets entré


The entrance of the university

2005-09-13

Ryssarna oroar sig för samma plÄnboksfrÄgor som svenskar


VĂ€nnerna hemma kan vara sĂ„ oroliga nĂ€r jag reser till Ryssland. – Är det inte farligt? – Akta dig för maffian! För polisen! Terrorismen! Men detta Ă€r inte vad ryssarna sjĂ€lva oroar sig för nĂ€r man frĂ„gar dem. Levada Center, ett institut för opinionsundersökningar, har gjort just det.
71 procent av ryssarna oroar sig mest av allt för prisinflation. 53 procent för fattigdom, för att majoriteten av befolkningen ska bli fattigare, och 39 procent sÀtter ökad arbetslöshet överst. 33 procent ekonomisk kris. SÄ mÄnga procent finns förstÄs inte, men det var möjligt att vÀlja mer Àn ett svarsalternativ. SÄdant som kriminalitet, drogberoende och korruption hamnar kring 30 procent, medan bara 15 procent var mest rÀdda för terrorism och 2 procent för begrÀnsningar av rÀttigheter och friheter.

– Jag Ă€r verkligen orolig eftersom jag inte kan se att myndigheterna gör nĂ„got för att rĂ€tta upp ekonomin, sĂ€ger min goda vĂ€n Lena. De kasserar bara in oljepengar, och gör ingenting för att stödja industrin.

Moskva Àr inte det riktiga Ryssland, brukar man sÀga. Skillnaden mellan Moskva och resten av Ryssland Àr mycket större Àn den mellan Stockholm och resten av Sverige. I Moskva finns det jobb till de flesta och lönerna Àr högre, medan arbetslösheten Àr stor i resten av landet, sÀrskilt utanför nÄgra av de mer utvecklade stÀderna. DÀr kÀnner man av de ekonomiska problemen in pÄ bara skinnet. Fabriker lÀgger ner och hela kommuner förlorar sin försörjning.

Lena berÀttar hur en vÀn till henne som bor i en mindre stad bara tjÀnar 8 000 rubel i mÄnaden tillsammans med sin fru. Det motsvarar ungefÀr 2 000 kronor. Familjen klarar sig genom att de har ett land dÀr de odlar potatis, tomater, gurkor, kÄl, frukt, ja det mesta som gÄr att odla dÀr. PÄ det sÀttet behöver de bara köpa mjölk och kött.

Varför oroar man sig inte mer för terror? Det Àr ÀndÄ hÀr som tvÄ av de mest spektakulÀra dÄden de senaste Ären har skett. Det var i Moskva som tjetjenska terrorister tog en fullsatt teatersalong som gisslan i 2002, och det var i Sydryssland, i Beslan, som sÄ mÄnga skolbarn dog i ett gisslandrama i september förra Äret. Mindre dÄd sker regelbundet. Senast i torsdags dödades en person av bomber i Nazran nÀra den ryska provinsen Tjetjenien, dÀr det har varit krig och oroligheter i Äratal.

Juri Levada, chef för det opinionsinstitut som gjorde den hĂ€r undersökningen, gav en intervju i Mosnews.ru. De militĂ€ra aktionerna i Tjetjenien berör inte alla ryssar, sĂ€ger han. Dessutom har de pĂ„gĂ„tt sĂ„ lĂ€nge att man har vant sig vid dem, som vid dĂ„ligt vĂ€der. Man har ocksĂ„ vant sig vid terrordĂ„den, menar han. – Det faktum att det har blivit vanemĂ€ssigt Ă€r förfĂ€rligt! Efter dĂ„den vid Dubrovkateatern i Moskva 2002 och i Beslan 2004 kĂ€nde ryssarna en vĂ„g av vrede, men den gick i bĂ„da fallen över efter nĂ„gra mĂ„nader, menar han.

– Det Ă€r helt klart att vad som intresserar den genomsnittliga mĂ€nniskan i folkmĂ€ngden Ă€r vad som ligger henne nĂ€rmast. Och priser Ă€r det som slĂ„r hĂ„rdast. Det Ă€r viktigt att notera att det Ă€r exakt sĂ„ folk ser pĂ„ situationen, sĂ€ger Juri Levada.

Undertecknad kan bara instÀmma i denna upplevelse. Jag Àr sjÀlv Àr aldrig rÀdd för att röra mig i Ryssland, och kanske kan detta lugna mina svenska vÀnner som oroar sig för att Äka hit. DÀremot Àr det lÀtt att oroa sig för ekonomin och för alla de ryssar som saknar pengar.

2005-09-09

Foto: PĂ„ marknaden


At the market.

2005-09-07

Foto: SolnedgÄng


Ett av höghusen pÄ Novy Arbat, Hotell Ukraina lÀngre bak.
One of the high rises on Novy Arbat, Hotel Ukraine further back.

2005-09-05

Foto: Utrikesministeriet


Utrikesministeriet. Universitetet i bakgrunden (MGU).
The foreign ministry. In the background, the university (MGU).

2005-09-04

Foto: Utsikt frÄn Novy Arbat 16


View from Novy Arbat 16

2005-09-02

Foto: SolnedgÄng pÄ Novy Arbat


Sunset at Novy Arbat.

2005-09-01

Foto: Vid metro Shchukinskaja


At metro Shchukinskaya

2005-08-19

Foto: Skyline


Övar nattfoto.
Exercising night photography.

Foto: Folkens-vÀnskap-universitetet

Photo Weblogs Webring

Next

Random

List