Algerie
| Algerie | |
|---|---|
| "Da 'u popule, pe' 'u popule"
| |
| Date amministrative | |
| Nome comblete | Repubbleche Democrateche Populare de Algerie |
| Nome ufficiale | الجمهورية الجزائرية الديمقراطية الشعبية
Al-Jumhūriyya al-Jazāʾiriyya al-Dīmuqrāṭiyya al-Shaʿbiyya |
| Lènghe ufficiale | arabe, lènga berbere o tamazight (lènga naziunale) |
| Otre lènghe | frangese |
| Capitale | Algeri (4.400.000 ab. / 2008) |
| Politiche | |
| Forme de governe | repubbleche |
| Capo di Stato | Abdelaziz Bouteflika |
| Capo di Governo | Ahmed Ouyahia |
| 'Ndipendenze | D'a Frange il 5 luglie 1962 |
| Trasute jndr'à l'ONU | 8 ottommre 1962 |
| Superficie | |
| Totale | 2.381.741 km² (11º) |
| % de le acque | trascurabbele% |
| Popolazzione | |
| Totale | 35.157.029 ab. (2009) (34º) |
| Denzetà | 14 ab./km² |
| Nome de le javetande | Template:AggNaz/Algerie |
| Sciugrafije | |
| Continende | Africa |
| Fuse orarie | UTC +1 (CET) |
| Economie | |
| Valute | Dinaro algerine |
| PIL (nominale) | 240,809 milione de $ (2009) (48º) |
| PIL pro capite (nominale) | 6,950 $ (2010) (100º) |
| ISU (2010) | 0,677 (ìrte) (84º) |
| Consume energetiche | 0,08 kWh/jav. anne |
| Varie | |
| Codece ISO 3166 | DZ, DZA, 012 |
| TLD | .dz |
| Prefisse tel. | +213 |
| Sigle autom. | DZ; |
| Late de guide | Destre (↓↑) |
| Inne nazionale | Kassaman |
| Feste nazionale | 1º novèmmre |
L'Algerie (pronunge: alʤe'ria) (arabe: الجزائر, al-Jazāʾir), ufficialmènde Repubbleche Democrateche Populare de Algerie, jndr'ô berbere "Dzayer", jè 'nu state de ll'Africa d'u nord, appartenènde ad 'u Maghreb, e pe' 'na vanne occupate da 'u deserte d'u Sahara. 'A soje capitale, Algeri, jè eccendriche respette ad a totaletate d'u territorie e jè acchiate a ll'estreme nord. 'U soje nome stè inneche pure quidde de lle 'ndere paise.
Seconne paise d'u continende pe' grannèzze, jè vagnate a nord da 'u mar Mediterranèe, mendre le frondiere terrestre se scucchiáne cu 'a Tunisie a nord est, Libie a est, Niger a sud est, Sahara occidentale, Mauritanie e Mali a sud ovest, pe' spiccià cu 'u Marocche ad ovest.
L'Algerie jè membre de ll'Aunìone Africane e d'a Leghe arabe pratecamènde da 'u mumènde d'a soje 'ndependenze d'a Frange jndr'ô 1962, fàce parte de ll'OPEC da 'u 1969 e ha condrebbuite n'mode attive ad 'a ccrejaziune, jndr'ô 1988, de ll'Aunìne d'u Maghreb Arabe (UMA).
Costituziunalmènde, l'Algerie jè definite cumme 'nu paise (jndr'à ll'ordene) musulmane, arabe e amazigh (berbere).
Nome
[cange | cange 'a sorgende]Accume se combrenne facilmènde da ll'assonanze, quèste naziune nordafricane pigghie 'u nome d'a suve capitale Algeri, cetate funnate da le berbere sus a lle rovine de 'na cetate romane; jndre quèste cetate se iacchiene jndr'à lle soje acque ca 'a vagnane de quacche gruèsse scoglie (jndr'ô arabe definite al-Jazāʾir, "le isole"), da cui 'u nome.
Ordinamènde d'ô State
[cange | cange 'a sorgende]Suddivisiune storeche e amministrative
[cange | cange 'a sorgende]L'Algerie jè scucchiáte jndre 48 wilāyāt (provinge), 553 daira (condèe) e 1,541 baladiyah (municepalaletate).
'A provinge pigghie 'u nome d'a cetate ca ne ète 'u capeluèche, accussì cumme le daʾira (circoscriziune) e le baladiyyāt (comune) pigghiane 'u nome da lle lòre capeluèche. Le governature sonde nnumenate da 'u Presidende e responnene ad 'u ministre de lle 'Nderne.

|
|
|
Cetate prengepále
[cange | cange 'a sorgende]| Pe approfondimende, 'ndruche 'a vôsce Cetate de ll'Algerie. |
Le cetate cchiù populose de ll'Algerie sonde:
| Algerie | |||||||
| n. | Nome | Crestiáne | Provinge | ||||
| Traslitteraziune | jndr'ô arabe | Cenz. 1977 | Cenz. 1987 | Cenz. 1998 | Stime 2005 | ||
| 1. | Algeri (al-Jazāʾir, berb. Ledzayer) | الجزائر | 1.523.000 | 1.507.241 | 1.519.570 | 1.518.083 | |

