Andreas Randel
| Andreas Randel | |
| | |
| Född | 6 oktober 1806[1][2][3] Ramdala församling[1][4], Sverige |
|---|---|
| Död | 27 oktober 1864[1][2][3] (58 Är) Hovförsamlingen[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[5][6][7] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| SysselsÀttning | Kompositör[1], violinist[1] |
| Arbetsgivare | Kungliga Hovkapellet (1828â)[1] |
| Barn | Adolf Nikolaus Andreas Randel |
| Redigera Wikidata | |

Sidhuvudet:
N:o 12 & 13 Ă r 1839.
MUSIKALISKT LĂRDAGS-MAGAZIN
Lördagen d. 30 Martii
Prenumeration emottages à 8 Sk. N:r, eller 2 Rd. 8Sk.B:co för Qvartalet i Musik- och Bokh:r i Stockh. och med tillökn. af vanligt Postförv:arfvode pÄ Post-Cont. och hos H:rr Bokh:s CommisionÀrer i Landsorten. Lösa N:r 12 SkB:o
Uttydes:
Prenumeration emottages à 8 skilling per nummer, eller 2 riksdaler och 8 skilling banco för ett kvartal i bokhandlar i Stockholm och med tillÀgg av vanligt postförvaltararvode pÄ postkontor och hos herrar bokhandelskommissionÀrer i landsorten. Lösa nummer 12 skilling banco.
Andreas Randel, född 6 oktober 1806 i StockebromÄla i Ramdala socken, död 27 oktober 1864 i Stockholm, var en svensk kompositör och violinist. Han var farfar till Ane Randel.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Randel tog sitt efternamn efter Ramdala socken och han hette ursprungligen Pettersson. Randel arbetade som konsertmÀstare vid Operan, regementsmusiker och var professor vid Kungliga Musikaliska Akademien nÀr han avled. Randel lÀrde sig spela polskor och psalmer pÄ en fiol som han fick av en kringvandrande spelman. 1818 kom han till Karlskrona dÀr han uppmÀrksammades för sin talang, bland annat av friherre Gerhard De Geer, som uppfostrade honom tillsammans med sina egna söner. 1821 fick han med stöd av kronprins Oscar, resa till Paris för att studera violinspel för Pierre Baillot och komposition för Luigi Cherubini.
Han kom tillbaka till Stockholm med höga betyg 1828, och fick genast anstÀllning som violinist. 1838 blev han andre konsertmÀstare i hovkapellet och 1861 förste kapellmÀstare. Sedan 1844 hade han varit violinlÀrare och sedan 1859 professor vid Kungliga Musikaliska Akademien, dÀr han blev ledamot 1837. Under flera Är var han verksam som musikdirektör vid Andra livgrenadjÀrregementet och mellan 1853 och 1862 var han ledare för Par Bricoles sÄngkör. à r 1858 genomförde han en konsertresa till Tyskland och Frankrike
Randel komponerade eller arrangerade musik till 20 dramatiska stycken, bland annat Macbeth, Deborah, Torkel Knutsson, Ung-Hanses dotter och F. A. Dahlgrens VÀrmlÀnningarna, till vilken han bidrog genom att dels arrangera musiken och dels komponera flera av sÄngerna i folkton samt ouvertyren. Han skrev dessutom flera orkesterverk, bland annat en sorgmarsch vid Oscar I:s begravning och en Jubeluvertyr vid Karl XV:s bröllop. DÀrutöver skrev han tre violinkonserter, tvÄ fantasier över svenska folkvisor, tre strÄkkvartetter och flera solostycken för violin samt tonsatte Snabba Àro livets stunder, Ren sig kvÀllen synes höja och flera manskvartetter liksom en mÀngd solosÄnger.
Andreas Randel Àr begravd pÄ Norra KyrkogÄrden i Stockholm.
à r 1994 bildades stiftelsen Randel-SÀllskapet i Ramdala med syfte att hÄlla hans namn levande i födelseorten.
Musikverk
[redigera | redigera wikitext]- StrÄkkvartett.[8]
- Svensk folkvisa med variationer för violin. TillÀgnad hovmarskalken Gerhard de Geer. Uppförd juli 1829 i Norrköping, 1829 i Karlskrona och tisdag 27 december 1830 i Linköping.[8]
- Variationer och polonÀs pÄ ett norskt tema för violin. TillÀgnad Prins Karl. Uppförd januari 1829, 1831, 1829 i Norrköping, 1829 i Karlskrona och 1829 i Ronneby.[8]
- Violinkonsert. Uppförd tisdag 27 december 1830 i Linköping.[8]
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Randel, Andreas i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
- TonsÀttaren Andreas Randels anor pÄ Blekingeband
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 Martin Tegen, Andreas Randel, s. 657, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7537, lÀst: 30 januari 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Randel,_Andreas, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7537, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Andreas_RandelStore_norske_leksikon, lĂ€st: 16 oktober 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Hittagraven.se, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Randel, A., Svenskagravar.se, lĂ€s online, lĂ€st: 11 april 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Sten nr 575 â Andreas Randel, Norra begravningsplatsen.se, lĂ€s online, lĂ€st: 29 april 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 4 Nisser, Carl (1943). Svensk instrumentalkomposition 1770-1830. Nominalkatalog. Stockholm: Gothia. sid. 320. Libris 1412043
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- Martin Tegen:Â Andreas Randel i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
|