Aythyinae
| Aythyinae | |
| Rödhuvad dykand (Netta rufina) | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | RyggstrÀngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | FÄglar Aves |
| Ordning | AndfÄglar Anseriformes |
| Familj | Ănder Anatidae |
| Underfamilj | Aythyinae |
| SlÀkten | |
| se text | |
Aythyinae Àr en underfamilj inom familjen Ànder (Anatidae). Underfamiljen omfattar omkring femton nu levande arter som pÄ svenska ofta kallas för dykÀnder eller ibland lÀtta dykÀnder. Begreppet dykand anvÀnds dock ocksÄ taxonomiskt oprecist för andra arter inom familjen Ànder (Anatidae), frÀmst för arter inom underfamiljen Merginae, exempelvis storskrake.[1]
Arterna inom denna grupp kategoriseras hÀr som en distinkt underfamilj Aythyinae trots att de morfologiskt liknar simÀnder i underfamiljen Anatinae (Livezey, 1986), dock finns det distinkta morfologiska skillnader mellan dessa grupper, exempelvis strukturen pÄ deras luftstrupar. Data frÄn analyser av mitokondriellt DNA för enzymet cytokrom b och frÄn DNA-DNA-hybridisering indikerar att arterna inom underfamiljerna Aythyinae och Anatinae inte Àr sÄ nÀr-beslÀktade (Johnson & Sorenson, 1999) trots sina yttre likheter som istÀllet beror pÄ konvergent evolution.
Vissa taxonomer (ex. Terres, 1991) kategoriserar istÀllet arterna inom denna grupp som en tribus Aythyini inom underfamiljen Anatidae vilken dÄ omfattar alla andliknade fÄglar utom slÀktet visselÀnder (Dendrocygna)
Gruppen finns representerad över stora delar av vÀrlden men merparten Äterfinns pÄ norra halvklotet och mÄnga arter utgör dÀr flera av de mer vÀlkÀnda Ànderna.
Arterna inom underfamiljen födosöker frÀmst genom att dyka men arterna inom slÀktet Netta födosöker helst genom att tippa och beta pÄ botten.
De Àr flockfÄglar som frÀmst lever i sötvatten eller i estuarier, dock flyttar berganden (Aythya marila) till marina miljöer om vintern. De Àr goda flygare och de slÄr sina breda , trubbiga vingar snabbare Àn mÄnga andra Ànder. Populationer som hÀckar i norr Àr ofta flyttfÄglar medan sydligare hÀckningspopulationer tenderar att vara stannfÄglar. Australisk dykand (Aythya australis) flyttar dock oregelbundet lÄnga strÀckor för att undkomma kraftiga regnvÀder. Arterna inom underfamiljen rör sig klumpigt pÄ land och deras ben Àr oftare placerade lÀngre bak pÄ kroppen Àn hos arter inom underfamiljen Anatinae.
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]HÀr inkluderas tre slÀkten. Marmoranden som utgör ensam art i slÀktet Marmaronetta verkar dock utgöra en egen distinkt grupp och kan ha utvecklats innan underfamiljerna Aythyinae och Anatinae delades upp vilket indikeras av bÄde morfologiska (Livezey, 1986) och molekylÀra data (Johnson & Sorenson, 1999). Den förmodat utdöda arten rosenand, som tidigare placerats i slÀktet Rhodonessa, har föreslagits tillhöra slÀktet Netta (Livezey, 1998 contra Livezey, 1986), men detta förhÄllningssÀtt har ifrÄgasatts (Collar et al., 2001). MolekylÀra analyser utförda av Johnson och Sorenson (1999) indikerar Àven att vitvingad and (Cairina scutulata) borde placeras i ett monotypiskt slÀkte som kanske borde infogas i denna underfamilj.
- Underfamilj Aythyinae
- SlÀkte Marmaronetta
- Marmorand (Marmaronetta angustirostris)
- SlÀkte Netta
- Rosenand (Netta caryophyllacea) - ibland Rhodonessa; förmodligen utdöd (1945?)
- Rödhuvad dykand (Netta rufina)
- Sammetsand (Netta erythrophthalma)
- Pampasand (Netta peposaca)
- SlÀkte Aythya
- SvartnÀbbad brunand (Aythya valisineria)
- Brunand (Aythya ferina)
- Amerikansk brunand (Aythya americana)
- Ringand (Aythya collaris)
- Australisk dykand (Aythya australis)
- Amurdykand (Aythya baeri)
- Vitögd dykand (Aythya nyroca)
- Madagaskardykand (Aythya innotata) - man trodde lÀnge att denna art var utdöd men den Äterfanns 2006.
- Nyazeelanddykand (Aythya novaeseelandiae)
- Vigg (Aythya fuligula)
- Bergand (Aythya marila)
- Mindre bergand (Aythya affinis)
- SlÀkte Marmaronetta
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862â1867, faksimilutgĂ„va Malmö 1962, sid:90
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Diving duck, 20 augusti 2007. dÀr följande kÀllor anges:
- Collar, Nigel J.; Andreev, A. V.; Chan, S.; Crosby, M. J.; Subramanya, S. & Tobias, J. A. (editors) (2001): Pink-headed Duck. In:Threatened Birds of Asia: The BirdLife International Red Data Book, p.489-501. BirdLife International. ISBN 0-946888-44-2 HTML fulltext
- Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792â805. PDF fulltext
- Livezey, Brad C. (1986): A phylogenetic analysis of recent anseriform genera using morphological characters. Auk 103(4): 737-754. PDF fulltext
- Livezey, Brad C. (1998): A phylogenetic analysis of modern pochards (Anatidae: Aythini). Auk 113(1): 74â93. PDF fulltext
- Terres, John K. & National Audubon Society (1991): The Audubon Society Encyclopedia of North American Birds. Wings Books, New York. ISBN 0-517-03288-0