Rörladdning

Amerikansk soldat som apterar rörladdningar under rakbladstråd.

Rörladdning (kort: rörlng; engelska: bangalore torpedo, ”bangaloretorped”) är en militär långsträckt sprängladdning i form av ett sprängladdat rör avsett för sprängning av genomgångar i särskilt låggående hinder (jämför bräsch), exempelvis taggtråd- eller rakbladstrådstängsel, försåtminering eller minor med mera. Ena änden kan förses med en spets för att tränga in i fast material. Rören kan kopplas ihop med varandra till godtycklig längd. Torpeden utlöses med en tändhatt som förs in bakifrån i det sista röret.

Sträckladdning

Sträckladdning uppgjord av en planka och skafthandgranater.

Sträckladdning (jämför tyska: Gestreckte Ladung) är en improviserad röjningsladdning med liknande funktion och form till en rörladdning, varigenom sprängladdningar, handgranater eller minor med mera fästs i en sträcka på ett utsträckt föremål såsom en planka och kopplas samman med stubin eller med förmånen att en kan kedjedetonera de andra fritt.

Slangladdning

Svensk slangladdning 1.

Slangladdning (kort: slanglng) liknar rörladdningar men är långsträckta sprängladdningar apterade i ett böjligt hölje istället för ett stelt rör. Sådana används liknande för sprängning av landningsbanor, vägar, broar med mera.

Historia

Äldre rörladdning på Batey ha-Osef-museet i Israel

Rörladdningen uppfanns 1912 av kapten R. L. McClintock från Royal Engineers medan han var knuten till Madras ingenjörstrupper (sappörerna) i den brittisk-indiska armén i Bangalore, Indien – därav det engelska namnet bangalore torpedo (”bangaloretorped”), där torped troligen avser dess utsträckta form och hätta. Dessa kom till för att kunna rensa fält från minor, försåtminering och andra ovälkomna hinder.

De allierade soldaterna använde dessa under invasionen av Normandie för att spränga upp stora hål i taggtrådshindren och i de minerade fälten som förekom på invasionsstränderna. Bruket av rörladdningar i invasionen av Normandie förevisas bland annat i de kända filmerna Big Red One - attackdivisionen (1980) och Rädda menige Ryan (1998).

Rörladdningar tillverkas bland annat idag av Mondial Defence Systems i Storbritannien.

Sveriges försvarsmakt

Svenska rörladdningar och slangladdningar

Svensk rörladdning m/41 med tillhörande spets.

I Sverige har fabrikstillverkade rörladdningar förekommit sedan åtminstone andra världskriget. Bland modeller har bland annat följande förekommit:

• rörladdning m/41 – laddad med 3,3 kg nitrolit
• rörladdning m/41-44 – laddad med 3 stycken burkladdning m/42, 3:1 om 3 kg nitrolit totalt
• rörladdning m/41-47 – laddad med 5,2 kg gjuten trotyl (märkt stridsrörladdning)
• slangladdning 1 – laddad med 15 kg trotyl (primärladdning: sprängdeg) om 19 kg totalt, 300 × 9 cm
• slangladdning 2 – laddad med runt 20 kg sprängdeg (primärladdning: sprängdeg) om 21 kg totalt, 200 × 10 cm

Sprängkammarrör (minkammarrör)

I Sverige har många broar, vägar och flygfält uppförts sedan slutet av 1940-talet och fram till början av 1990-talet med olika typer av försvarsanordningar som i händelse av krig kan användas för att förinta underlaget och därmed försvåra fiendens framfart. En sådan typ är minkammarrör eller sprängkammarrör, inbyggda hålrum förberedda för dragning av sprängladdningar såsom slangladdningar.

Bland exempel finns slängladdning 1 för våglagda sprängkammarrör i flygfält, vilka kan kopplas ihop till länger upp till 80 m. För att få slangladdningen på plats i sprängkammarrör kan en särskild nedmatningsanordning med draglinor användas. Vid sprängkammarrör med vinkelställda ändrör dras slangladdningarna på plats utan att nedmatningsanordningarna används. En annan typ är slangladdning 2, exempelvis för broförstöring, men även vägtrummor och lodlagda sprängkamrar med mera.

Se även

• bräschladdning
  • golvladdning
  • takladdning
  • väggladdning
• buntladdning
• minröjningsorm

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bangalore torpedo, 19 juli 2025.

Externa länkar

• Mondial Defence Systems: Bangalore torpedo