Hoppa till innehÄllet

Barbro Alving

FrÄn Wikipedia
Barbro Alving
Barbro Alving 1951.
Barbro Alving 1951.
PseudonymBang
Född12 januari 1909
Uppsala församling, Uppsala lÀn, Sverige
Död22 januari 1987 (78 Är)
Hedvig Eleonora församling, Stockholms lÀn, Sverige
Yrkeförfattare, journalist
NationalitetSvensk
SprÄksvenska

Barbro Alving, signaturen Bang, född 12 januari 1909 i Uppsala församling, Uppsala lÀn, död 22 januari 1987 i Hedvig Eleonora församling, Stockholms lÀn,[1] var en svensk journalist och författare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Barbro Alving var dotter till författaren Fanny Alving och lektorn Hjalmar Alving. Hon fick sjĂ€lv ett barn, Maud Fanny eller Ruffa, född 1938, med illustratören och tecknaren Birger Lundquist (1910–1952). Barbro Alving gifte sig aldrig; dĂ€remot bildade hon familj med Loyse Sjöcrona (1896–1989)[2] nĂ€r dottern Ruffa endast var nĂ„got Ă„r. Tillsammans var de "en annorlunda familj" med dotterns egna ord.

Barbro Alving – som snart blev ett med sin signatur Bang – började sin journalistiska bana pĂ„ Stockholms Dagblad 1928, blev sedan redaktionssekreterare pĂ„ Idun 1928–1931 och var dĂ€refter fast anstĂ€lld som medarbetare i Dagens Nyheter 1934–1959.

Som tidningens reporter skrev den föga sportintresserade Bang om sina intryck frĂ„n de olympiska sommarspelen 1936 i Berlin. Dagens Nyheter sĂ€nde samma Ă„r ut henne för att rapportera frĂ„n spanska inbördeskriget och dĂ„ med fokus pĂ„ det av Francisco Francos styrkor flygbombade Madrid. Liknande krigsreportage gjorde hon 1939 frĂ„n det finska vinterkriget. Barbro Alving rapporterade ocksĂ„ frĂ„n det av Tyskland invaderade Norge vĂ„ren 1940 samt frĂ„n Ungern under revolten 1956 och Sovjetunionens (och Warszawapaktens) av denna föranledda invasion av landet. Hon gjorde under efterkrigstiden ocksĂ„ reportageresor i USA, Vietnam, Afrika och olika platser i FjĂ€rran Östern.

Hennes stil kÀnnetecknades bland annat av ett framtrÀdande berÀttarjag. Detta grepp Àr generellt ganska ovanligt inom journalistiken, dock lyckades Alving att med talang, sjÀlvdistans, humor och en medvetenhet om samhÀlleliga normer balansera pÄ rÀtt sida om vad som ansÄgs passande. Detta behandlas i en kandidatuppsats frÄn Uppsala universitet som publicerades under vÄren 2011.[2]

Barbro Alving blev tidigt pacifist och deltog under 1950-talet aktivt i kampen mot att Sverige skulle skaffa sig kÀrnvapen, bekÀnde sig som kristen och blev katolik. Den 23 mars 1955 dömdes Bang av Stockholms rÄdhusrÀtt till en mÄnads fÀngelse för vÀgran att instÀlla sig till civilförsvarsövningar. Under tiden i fÀngelset skrev hon löpande artiklar för sin tidning om sitt liv som fÄnge pÄ LÄngholmen. Artikelserien publicerades sedan som bok, Dagbok frÄn LÄngholmen (1956). Det lÀr ha varit första gÄngen som en person hade fÄtt frihetsstraff för vÀgran att instÀlla sig till försvarets övningar utan att ha Äberopat religiöst grundade samvetsbetÀnkligheter.[3] Hon var dÄ sedan lÀnge kÀnd och uppskattad som en skicklig, trÀffsÀker och humoristisk skribent, nu blev hon Àven kÀnd för sitt civilkurage.

Barbro Alving kom i slutet av 1950-talet i konflikt med DN:s politiska ledning. Denna – med chefredaktören Herbert Tingsten i spetsen – ivrade för att Sverige skulle gĂ„ med i Atlantpakten och skaffa sig kĂ€rnvapen. Bang var av annan mening och det blev konflikt. Trött pĂ„ kontroversen gick hon villigt med pĂ„ att sluta pĂ„ DN och istĂ€llet börja som kolumnist pĂ„ den likasĂ„ av familjen Bonnier Ă€gda Vecko-Journalen.

Bang inspirerades som journalist, feminist och pacifist av Elin WÀgner. Efter WÀgners död 1949 sammanstÀllde hon ett omfattande biografiskt material om henne, vilket senare anvÀndes för en biografi, skriven av Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder. I mÄnga Är skrev Barbro Alving under signaturen "KÀringen mot strömmen" kolumner i Vecko-Journalen.[4] Under loppet av runt fyrtio Är utgavs kÄserierna ocksÄ i bokform.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Fram till mitten av 1960-talet utgavs kÄserisamlingarna under pseudonymen KÀringen mot strömmen.

Filmmanus (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Den feministiska kulturtidskriften Bang Àr uppkallad efter henne. Sedan 2025 finns Det LitterÀra BangsÀllskapet,[5] vars syfte Àr att "FrÀmja kunskap och intresse för Barbro Alving, Bang, och hennes framstÄende verk."[6]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges SlĂ€ktforskarförbund (2010): Alving, Barbro
  2. 1 2 David, Karlsson, (2010). ”Bang! : En studie av ethos i Barbro Alvings utrikesreportage”. DIVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-150625. LĂ€st 10 januari 2018.
  3. ↑ Svenska Dagbladets Ă„rsbok: 1955, red. Erik Rudberg, Edvin Hellbom, Stockholm 1956 s. 6
  4. ↑ "Barbro Alving". NE.se. LĂ€st 2012-03-31.
  5. ↑ Molle Nagy Ekendahl (13 oktober 2025). ”Nytt sĂ€llskap uppmĂ€rksammar arvet efter Bang”. Dagens nyheter. https://www.dn.se/kultur/nytt-sallskap-uppmarksammar-arvet-efter-bang/. LĂ€st 29 september 2026.
  6. ↑ ”BangsĂ€llskapets webbplats.”. https://bangsallskapet.se/om/. LĂ€st 29 september 2026.

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Barbro_Alving&oldid=59723542”