Hoppa till innehÄllet

Big Youth

FrÄn Wikipedia
Big Youth
Big Youth 2010
FödelsenamnManley Augustus Buchanan
Pseudonym(er)Jah Youth
Född19 april 1949 (77 Är)
Kingston, Jamaica
BakgrundJamaica Jamaica
GenrerReggae, dub, toasting
RollSÄngare, lÄtskrivare
SkivbolagTrojan Records, Frontline, Heartbeat Select, Genes Records, ROIR, VP Records, Vizion Sounds

Big Youth Ă€r artistnamnet pĂ„ Manley Augustus Buchanan, född i Kingston, Jamaica den 19 april 1949 – en av de frĂ€msta mikrofonartisterna pĂ„ 1970-talets reggaescen. Han debuterade nĂ„gra Ă„r senare Ă€n toasters som U-Roy, Dennis Alcapone och I-Roy, men han hittade sin egen stil och levererade ett mer samhĂ€llskritiskt budskap Ă€n sina kolleger. PĂ„ grund av sin lĂ€ngd fick sitt smeknamn Big Youth redan nĂ€r han i tonĂ„ren arbetade som mekaniker pĂ„ hotell Sheraton i Kingston. Han trĂ€nade ofta rim och toasting för sig sjĂ€lv nĂ€r han arbetade, och vĂ„ren 1968 fick han chansen att göra ett par inhopp pĂ„ ett sound system medan den ordinarie toastern tog en paus. År 1969 hade han en liten men hĂ€ngiven skara fans som gillade hans grĂ„tmilda röst och rastafarianska tolkningar av hur han och hans landsmĂ€n led.[1]

PopulĂ€r live – ointressant som inspelad

[redigera | redigera wikitext]

År 1970 var Big Youth fast anstĂ€lld pĂ„ Lord Tippertons sound system, och han blev snart den frĂ€mste DJ:n pĂ„ Jamaica.[2] Big Youth skulle dock i likhet med mĂ„nga kolleger/rivaler fĂ„ erfara hur svĂ„rt det var att nĂ„ den krĂ€sna reggaepubliken i skivbutikerna, trots att producent efter producent trodde pĂ„ den lĂ„nge toastern. Hans första singlar fick inget mottagande alls.

I januari 1972 spelade han in "Movie Man" för skivbolaget African Museum, som Ă€ven stjĂ€rnorna Errol Dunkley och Gregory Isaacs var knutna till. "Movie Man" anvĂ€nde samma rytm som i Dunkleys lĂ„t "Movie Star". Överraskande nog – eftersom Big Youth var sĂ„ populĂ€r som live-toaster – noterades inte singeln alls. Lika dĂ„ligt gick det med andra lĂ„tar inspelade hos andra producenter, som "The Best Big Youth" inspelad av Jimmy Radway och "Moving" producerad av Lee Perry. Inte ens en toastversion av The Wailers "Keep On Moving". Big Youth var omĂ„ttligt populĂ€r som live-toaster men ingen ville köpa hans singlar. Producenten Phil Pratt var övertygad om att hans tvĂ„ inspelningar med Big Youth skulle gĂ„ rakt upp pĂ„ den jamaicanska topplistan, men bĂ„de "Tell It Black", en version av Dennis Browns cover av "Black Magic Woman" och "Phil Pratt Thing", en sublim version av Derrick Harriotts "Riding For A Fall ett fall föll i likhet med sina föregĂ„ngare i glömska. Även "Fire Bunn", producerad av Niney Holness över sin egen populĂ€ra "Blood & Fire"-rytm, misslyckades med att intressera de jamaicanska skivköparna.[1]

FramgÄng

[redigera | redigera wikitext]

Trenden bröts i början av 1973 nÀr Big Youth sammanfördes med den unge producenten Gussie Clarke. LÄten "The Killer" var en toastversion av över en av Augustus Pablos "rootsy" inspelningar,[3] och resultatet var en fullÀndad och nyskapande byggsten i det vÀxande reggaeutbudet. Big Youth/Gussie Clarke följde upp med "Tippertone Rocking", som blev en annan stor hit pÄ Jamaica. Big Youths skivor blev dÄ efterfrÄgade.

Den stÀndigt innovativa producenten och sÄngaren Keith Hudson slÀpade en motorcykel in i studion för att spela in en övervarvad motor till lÄten "$.90 Skank", som var en hyllning till den populÀra Honda-motorcykeln, och motorljudet tjöt Big Youth Ànda upp till toppen i den jamaicanska topplistan. Uppföljaren, "Can You Keep a Secret", en duett mellan toastern och hans sjungande producent och sÄngaren sÄlde nÀstan lika bra. DÀremellan spelade Big Youth in ett par lÄtar för Glen Brown, "Come Into My Parlour" " och "Opportunity Rocks", den senare över den populÀra Dirty Harry-rytmen. BÄda dessa lÄtar spelades in samma dag som nÀmnda "$.90 Skank". Samma vecka hann Big Youth Àven med fyra lÄtar för Prince Buster: "Leggo Beast", "Cain and Abel," "Leave Your Skeng" (en version av "Get Ready"), samt "Chi Chi Run" över rytmen i John Holts "Rain from the Skies". SistnÀmnda spÄr blev namnet pÄ ett samlingsalbum med olika jamaicanska artister , Big Youth, en ung framÄtstrÀvande Little Youth, samt en trio mÀstare (Alton Ellis, John Holt, och Dennis Brown), alla producerade av Prince Buster.[1]

Screaming Target

[redigera | redigera wikitext]

Big Youth debutalbum, Screaming Target slĂ€pptes 1973. Det producerades av Gussie Clarke och var fyllt med Big Youths toasting över klassiska rytmer frĂ„n artister som Gregory Isaacs och Lloyd Parker, och bl.a. titelspĂ„ret "Screaming Target" (en version av KC Whites "No No No") blev en stor hit. Big Youth verkade vara stadigvarande fastlimmad pĂ„ topplistan och under det Ă„ret fanns fyra av hans lĂ„tar – "Screaming Target", "Chi Chi Run"), den Derrick Harriott-producerade "Cool Breeze" och den Joe Gibbs-producerade " A So We Stay" (en version av Dennis Browns "Money in My Pocket"), fanns pĂ„ Jamaicas Top 20 hela Ă„ret. Gibbs producerade dessutom ytterligare tvĂ„ hitlĂ„tar med Big Youth 1973: "Chucky No Lucky" och den dĂ„ aktuella "Forman Versus Frazier." U-Roy utvecklade den första dominerande stilen och Big Youth den andra nĂ€r det gĂ€llde hur reggaetoast skulle lĂ„ta och framföras.[4]

Ett reggaefenomen

[redigera | redigera wikitext]

"Facts of Life," var en hit som producerades av Sonia Pottinger. Big Youth hade utvecklats snabbt och avlĂ€gsnat sig frĂ„n det svĂ„rförstĂ„eliga berĂ€ttarsprĂ„k som U-Roy anvĂ€nde sig av liksom frĂ„n Dennis Alcapones rop och uppmaningar. I stĂ€llet hade han lagt sig till med en mer avslappnad, konverserande stil som var perfekt tajmad med de rytmer som stĂ€ndigt vidareutvecklades av innovativa producenter och inspelningstekniker i Kingstons inspelningsstudior. DĂ„ gĂ€llde det för Big Youth att sjĂ€lv tjĂ€na en del pengar pĂ„ sina framgĂ„ngar – ett problem som alla reggaeartister brottades med under 1970-talet). År 1974 lanserade han ett eget skivmĂ€rke, Negusa Nagast, ("Konungarnas konung" pĂ„ amhariska, Etiopiens officiella sprĂ„k), som senare följdes av ett andra, Augustus Buchanan. Samtidigt förĂ€ndrade Big Youth sin stil mot en mer religiöst mĂ€ssande form av toasting. Fyra singlar, "Hot Cross Bun," "Mr. Bunny," "Children Children," och den mest uppmĂ€rksammade, "Streets in Africa", signalerade stilbytet. Den sistnĂ€mnda lĂ„ten var en toast-cover pĂ„ gruppen Wars "The World Is a Ghetto". Big Youth slĂ€ppte sitt andra album 1974, det sjĂ€lvproducerade Reggae Phenomenon, och kritiker ansĂ„g det vara lika fenomenalt som namnet antydde.[1][5] Albumet innehöll bĂ„de helt nya lĂ„tar och nya versioner av tidigare inspelade lĂ„tar.[6] Han följde upp albumet med Dreadlocks Dread 1975, dĂ„ han inledde ett samarbete med Skin, Flesh & Bones Band, Ytterligare tvĂ„ egenproducerade album kom1976: Natty Cultural Dread och Hit the Road Jack.

År 1978 dök Big Youth upp i en biroll i lĂ„ngfilmen Rockers. LĂ„ng och vig hoppar han ut ur en öppen bil, fyrar av ett leende som visar den röda, gula respektive gröna juvel som satts in i hans framtĂ€nder medan hans lĂ„nga dreadlocks flyger runt honom.

Vid det laget hade hans röst utvecklats ytterligare, och han var mer sÄngare Àn toastare i vissa lÄtar. Det gjorde att han fortsatte att vara relativt populÀr under resten av 1970-talet. Under 1980-talet förÀndrades emellertid toasten sÄ till vida att tvÄ toasters pratsjöng tillsammans. 1980-talet tillhör dessutom en annan gigant: Yellowman, och Àven Eek-A-Mouse inledde sin karriÀr dÄ, och befinner sig fortfarande i toppen trots att toasten i slutet av 1980-talet ersattes av stilen dancehall. Big Youth slÀppte ett antal anonyma album pÄ skivmÀrket Heartbeat under 1990-talet Under 1990-talet kom emellertid Big Youth tillbaka och Àr en av de överlevande legender frÄn 1970-talet som 2010-talets publik vill se pÄ scenen.

NÄgra kÀnda lÄtar

[redigera | redigera wikitext]
  • $.90 Skank (Hudson)
  • Be Careful (Isaacs, Big Youth)
  • Cool Breeze (Big Youth)
  • Dread in a Babylon (Big Youth)
  • Every Nigger Is a Star (Big Youth)
  • Get Up Stand Up (Tosh, Marley)
  • Hell Is for Heroes (Big Youth)
  • Hit the Road Jack (Mayfield)
  • Honesty (Clarke Joel)
  • House of Dread Locks (Big Youth, Robinson)
  • Lightning Flash / Weak Heart Drop) (Big Youth)
  • Love and Happiness (Green "Teenie" Hodges)
  • Pride and Joy Rock (Clarke)
  • Screaming Target (Big Youth, White)
  • Some Like It Dread (Big Youth, Robinson)
  • Sugar, Sugar (Barry Kim Willis)
  • The Day I Laid My Eyes On You
  • The Killer (Clarke)
  • Train to Rhodesia (Big Youth, Robinson)
  • Wolf in Sheep's Clothing (Big Youth)

Samlings- och livealbum

[redigera | redigera wikitext]

Samlingar med olika artister

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 4 Greene, Jo-Ann. ”Big Youth. Biography”. AllMusic. http://www.allmusic.com/artist/big-youth-p2864/biography. LĂ€st 6 november 2011.
  2. ↑ Jamaicansk DJ var 1968–1988 en toaster som pratsjöng till de instrumentala B-sidorna pĂ„ reggaesinglar, och som sĂ„ smĂ„ningom sjĂ€lva började spelas in av skivbolagen för skivutgivning. De flesta av Big Youths 1970-talsalbum nĂ„dde vanliga svenska skivbutiker..
  3. ↑ Rootsy Ă€r inte direkt översĂ€ttningsbart. I reggaens barndom hoppades artisterna givetvis pĂ„ att slĂ„ hos den jamaicanska publiken, men ibland blev lĂ„tar populĂ€ra Ă€ven i Storbritannien och andra europeiska lĂ€nder. En vass lĂ„t som stack ut för mycket musikaliskt ansĂ„gs inte kunna slĂ„ i Europa enligt reggaeproducenterna.
  4. ↑ Thompson, Dave (2002) Reggae & Caribbean Music. Backbeat Books.
  5. ↑ Musicopedia, (2006-2011). ”Big Youth. Biography”. Planetradiocity. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100202071644/http://planetradiocity.com/musicopedia/music_newupdatearticle.php?conid=2736. LĂ€st 6 november 2011.
  6. ↑ Roots Archives. ”Big Youth Reggae Phenomenom utgavs igen, som dubbel-LP Ă„r 1977 med lĂ„tar Ă€ven frĂ„n 1975, 1976 och 1977. En CD-version ska ha kommit 1990 (1999 enligt kĂ€llan AllMusic), samtliga pĂ„ skivbolaget Trojan”. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120130002113/http://www.roots-archives.com/release/1750. LĂ€st 6 november 2011.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]