Hoppa till innehÄllet

Bo Giertz

FrÄn Wikipedia
Bo Giertz
Bo Giertz.jpg
TitelBiskop
KyrkaSvenska kyrkan

StiftGöteborgs stift
Period1949–1970
FöretrÀdareCarl Block
EftertrÀdareBertil GÀrtner

ValsprÄkVerbum crucis Dei virtus
ÖversĂ€ttningTalet om korset Ă€r en Guds kraft
PrÀstvigd28 december 1934
Biskopsvigd22 maj 1949 av Erling Eidem
Persondetaljer
Född31 augusti 1905
RĂ€pplinge församling, Öland
RÀpplinge församling[1]
Död12 juli 1998 (92 Är)
Danderyds församling, Stockholms lÀn
Danderyds församling[1]
BarnIngrid Giertz-MÄrtenson (f. 1937)
Martin Giertz (f. 1942)
FörÀldrarKnut Harald Giertz
Anna Ericsson
Heraldiskt vapen
Bo Giertz biskopsvapen.

Bo Harald Giertz, född 31 augusti 1905 i RĂ€pplinge pĂ„ Öland, död 12 juli 1998 i Djursholm i Danderyds församling,[2] var en svensk prĂ€st i Svenska kyrkan, biskop och författare. Han rĂ€knas som en av 1900-talets viktigaste kristna ledare i Sverige.

Efter studentexamen vid Norra LatinlÀroverket i Stockholm 10 maj 1924 följde studier vid Uppsala universitet hösten 1924. Giertz var ateist dÄ han började studera medicin vid universitetet. Han avbröt sina medicinska studier och övergick till latin, grekiska och antikens historia. Efter att 1925 ha hört en förelÀsning av Natanael Beskow beslöt han sig för att överlÀmna sitt liv till Jesus och blev bekÀnnande kristen. DÀrefter studerade han för att bli prÀst. Utbildningen förlades till Rom vÄren 1927 och till Jerusalem vÄren 1931. Han blev filosofie kandidat 30 maj 1928 och teologie kandidat 31 januari 1931, varefter hans yrkes- och författargÀrning inleddes.

Bo Giertz begravdes i Torpa i Östergötland.

Svenska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]
"Biskop Bo Giertz i Göteborg"
Biskop Bo Giertz i Göteborgs domkyrka 1965.

Giertz blev resesekreterare för Sveriges kristliga gymnasiströrelse 16 juni 1932, prÀstvigdes i Linköping 28 december 1934 och blev stiftsadjunkt inom Linköpings stift 1 maj 1937. Giertz blev tillförordnad kyrkoherde i Torpa församling 2 oktober 1938, och blev komminister dÀr 1939. I prÀstgÄrden inhystes ocksÄ under andra vÀrldskriget flyktingar frÄn den danska motstÄndsrörelsen.[3]

Han utnÀmndes till tjÀnstgörande extra ordinarie hovpredikant 1943, förordnades till preses vid prÀstmötet i Linköpings stift 1948, och utnÀmndes till biskop över Göteborgs stift 1 april 1949.[4]

I förstakammarvalet 1948 var Giertz Bondeförbundets kandidat i Östergötland. Lottning fick tillgripas varvid lotten föll pĂ„ folkpartiets Johan Sunne som valdes till riksdagens första kammare.[5]

Under mÄnga Är var Giertz den frÀmste föresprÄkaren för en traditionell kristendomsuppfattning i Svenska kyrkan. Han var en av grundarna till Kyrklig samling kring bibeln och bekÀnnelsen och var uttalad motstÄndare till ordningen med prÀstvigning av kvinnor som infördes 1958.

Bo Giertz var ledamot av kyrkomötena 1946–1970. Han blev emeritus 1970.

Författare

[redigera | redigera wikitext]

Giertz författade ett stort antal böcker och andra skrifter, varav flera rÀknas som betydande bidrag.

Åren som prĂ€st i Torpa innebar tillfĂ€lle för honom att förverkliga mĂ„nga av sina teologiska idĂ©er. Under denna tid kom han ocksĂ„ att skriva flera av sina viktigaste böcker. Bland annat genom sin stora litterĂ€ra produktion har Giertz inspirerat flera generationer prĂ€ster. Han föresprĂ„kade söndaglig mĂ€ssa och prĂ€sternas regelbundna bön enligt tidegĂ€rden samt ivrade för vĂ€ckelse och mission.

Efter sin pensionering 1970 tog Giertz pÄ allvar itu med sin översÀttning av Nya testamentet. Den blev klar 1981 och anses av mÄnga[vilka?] vÀl kunna mÀta sig med den officiella översÀttningen NT 81, som blev klar nÄgra veckor efter Giertz' översÀttning.

Första delen, Herrens hammare, av Giertz' bok Stengrunden filmatiserades Är 1995 och 2006.[6]

Bo Giertz var son till professor Harald Giertz (1876–1950) och Anna (1881–1967), född Ericsson, dotter till Lars Magnus Ericsson. Han var bror till urologen Gustav Giertz (1906–2002), samt arkitekten Lars Magnus Giertz (1908–2008), vars sondotter Ă€r Caroline Giertz.

Bo Giertz var gift i första Ă€ktenskapet den 24 oktober 1932 med Ingrid Sofia Margareta AndrĂ©n (1908–1942), dotter till musikdirektör Adolf AndrĂ©n och Ellen Borg. Gift andra gĂ„ngen den 14 augusti 1945 med finlandsfödda Elisabeth Margareta af Heurlin (1919–1968), dotter till lantbruksrĂ„det Wilhelm af Heurlin och Maggie Aminoff. Gift tredje gĂ„ngen 1983 med Karin LindĂ©n, (1931–1996), dotter till ingenjör Karl A LindĂ©n och Elvira Djurberg.[7][8]

Bland barnen, alla i första Àktenskapet, kan nÀmnas sonen författaren Martin Giertz, och dottern Ingrid Giertz-MÄrtenson, gift med diplomaten Jan MÄrtenson.

UtmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]

År 1999 valde Kyrkans tidnings lĂ€sare Giertz till 1900-talets viktigaste kristne ledare i Sverige.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

FullstÀndig bibliografi tryckt i festskriften "Till Bo Giertz 31 augusti 1965" 1965.

  • 1939 – Kristi kyrka (om Ă„terupptĂ€ckten av Svenska kyrkan som katolsk) – Senaste tryck: 7:e utg. Verbum, 1991. ISBN 978-91-526-1899-8
  • 1939 – Kyrkofromhet (om det kristna livet, söndaglig mĂ€ssa, bön, Ă€ktenskapet) – Senaste tryck: Nyutg. Artos, 2001. ISBN 978-91-7580-208-4
  • 1941 – Stengrunden : en sjĂ€lavĂ„rdsbok (roman, filmatiserad) – Senaste tryck: 23. tr. Församlingsförlaget, 2003. ISBN 978-91-7271-027-6
  • 1942 – Grunden (konfirmationslĂ€robok) – Senaste tryck: 23:e uppl. Verbum, 1975.
  • 1943 – Tron allena (roman) – Senaste tryck: 7:e uppl. Församlingsförlaget, 1998. ISBN 978-91-972635-7-3
  • 1945 – Den stora lögnen och den stora sanningen
  • 1947 – Kampen om mĂ€nniskan
  • 1948 – Med egna ögon (roman om Jesus)
  • 1972 – Riddarna pĂ„ Rhodos (roman)
  • 1976–1982 – NyöversĂ€ttning av Nya testamentet med kommentarer (12 band)
  • 1996 – DĂ„ föll Herrens eld – nytt liv i tjĂ€nsten (predikningar och tal)
  • 2001 – Kyrkofromhet – Guds vĂ€g till mĂ€nniskans hjĂ€rta (nyutgĂ„va)
  • 1984–85 – Förklaringar till Nya testamentet: (2 uppl. 2001)
    • Del 1, Matteus – Lukas.
    • Del 2, Johannes – Korinterbreven.
    • Del 3, Galaterbrevet – Uppenbarelseboken.
  • 2006 – Söndagsboken: Advent-Pingst (Bo Giertz predikningar i urval och bearbetning av Stig Andersson). Församlingsförlaget. ISBN 978-91-7271-051-1
  • 2007 – Söndagsboken: Trefaldighetstiden (Bo Giertz predikningar i urval och bearbetning av Stig Andersson). Församlingsförlaget. ISBN 978-91-7271-052-8
  1. 1 2 Sveriges dödbok, Sveriges SlÀktforskarförbund, lÀst: 22 oktober 2018.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ↑ ”Sveriges dödbok webb”. Sveriges SlĂ€ktforskarförbund. https://www.rotter.se/abonnemang/sveriges-dodbok-webb. LĂ€st 11 januari 2025.
  3. ↑ Markus Klefbeck: "Bo Giertz i Torpa" s.42–55 i Imberg, Rune(red.) 'Talet om korset – Guds kraft: till hundraĂ„rsminnet av Bo Giertz födelse'. Göteborg: Församlingsförlaget 2005.
  4. ↑ Norborg, Göteborgs stift 1885–1949. Biografisk matrikel över stiftets prĂ€sterskap, 1949 s.19
  5. ↑ ”Folkpartist fick ett FK-mandat genom lottning”. Svenska Dagbladet. 9 september 1948. https://www.svd.se/arkiv/1948-09-09/7.
  6. ↑ Fredrik Sidenvall: Filmen Stengrunden hade premiĂ€r[död lĂ€nk] Kyrka och Folk No 9, 1 mars 2007.
  7. ↑ Göteborgs stift 1885–1949. Biografisk matrikel över stiftets prĂ€sterskap, Knut Norborg, Meijels Bokindustri, Halmstad 1949 s.19
  8. ↑ Sveriges dödbok 1947–2003, (ver.3.0) (CD-ROM) Riksarkivet 2003

Tryckta kÀllor och litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Baatz Kristensen,Flemming, "Kristi Kyrka i Folkekirkens land. Bo Giertz och Danmark." Svensk Pastoraltidskift 63 (2021), s. 42–46.
  • Bexell, Oloph, "Bo Giertz och Svenska kyrkan", s. 386–391. I: Ingmar Brohed. Sveriges kyrkohistoria : 8 Religionsfrihetens och ekumenikens tid. Verbum 2005.
  • Ingmar Brohed, Sveriges kyrkohistoria : 8 Religionsfrihetens och ekumenikens tid. Verbum 2005
  • Fjellander, Eva,Myndighetsperson, sjĂ€lasörjare eller driftkucku. En studie av prĂ€stgestalter i svenska romaner 1809–2009. Artos 2013 ISBN 978-91-7580-678-5
  • Imberg, Rune (red.). Talet om korset – Guds kraft: till hundraĂ„rsminnet av Bo Giertz födelse. Göteborg: Församlingsförlaget 2005.
  • Jarlert, Anders, Kontinuitet och förnyelse i Bo Giertz kyrkohistoriska romaner. 1990
  • Jarlert, Anders (red.). Bo Giertz – prĂ€st, biskop, författare. Göteborg: Församlingsförlaget 2005, ISBN 91-7271-045-4.
  • Jarlert, Anders , "VĂ€ckelse och ledarskap i en ny tid. Reflexioner kring Bo Giertz första tid som biskop i Göteborgs stift", i Bo Giertz – prĂ€st, biskop, författare. , 2005
  • Jarlert, Anders, "Kan romaner ge sjĂ€lavĂ„rd. Passtorala tankar kring Bo Giertz författarskap", i Bo Giertz – prĂ€st, biskop, författare. 2005
  • Mattsson, Algot Bo Giertz: ateisten som blev biskop. Göteborg: Tre böcker 1991.
  • Martling, Carl Henrik & StaxĂ€ng, Sten Edgar (red.) Till Bo Giertz 31 augusti 1965 (festskrift) Uppsala: 1965.
  • Ollilainen, Anssi, Bo Giertz om prĂ€stĂ€mbetet: uppdragets teologi. Doktorsavh. Åbo akademi. Åbo 2017. – 2 uppl.: Artos SkellefteĂ„ 2018, 437 sidor. ISBN 978-91-7777-019-0.
  • PetrĂ©n, Erik, "Bo Giertz kyrkogĂ€rning", i Till Bo Giertz 31 augusti 1965, 1965
  • Wiking, Bo Sture, "Bo Giertz vittra författarskap"., i Till Bo Giertz 31 augusti 1965, 1965

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]