Charles William Eliot
| Charles William Eliot | |
 | |
| Född | 20 mars 1834[1][2][3] Boston[4] |
|---|---|
| Död | 22 augusti 1926[1][2][3] (92 Är) Northeast Harbor, USA |
| Begravd | Mount Auburn Cemetery[5] |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University Harvard College  |
| SysselsÀttning | UniversitetslÀrare, författare[6] |
| Befattning | |
| Harvard Universitys ordförande (1869â1909)[7] | |
| Arbetsgivare | Harvard University Massachusetts Institute of Technology |
| Maka | Ellen Derby Peabody[8] Grace Mellen Hopkinson[8] |
| Barn | Charles Eliot (f. 1859) Samuel A. Eliot (f. 1862) |
| FörÀldrar | Samuel Atkins Eliot[8] Mary Lyman[8] |
| UtmÀrkelser | |
| American Library Association Honorary Membership (1879)[9] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Charles William Eliot, född 20 mars 1834 i Boston, död 22 augusti 1926, var en amerikansk pedagog och vetenskapsman. Han var under 40 Är president vid Harvard University, och kom under den tiden att förÀndra bÄde Harvard och amerikansk högre utbildning.
Examen och Europa
[redigera | redigera wikitext]1853 tog Eliot examen frÄn Harvard University, och blev dÀrefter lÀrare och senare forskarassistent i kemi och matematik vid samma universitet.[10] Han kom att verka vid Harvard fram till 1926.
Av olika personliga orsaker bestĂ€mde sig Eliot för att resa till Europa, framförallt Frankrike och Tyskland; dĂ€r kom han att uppleva de snabba förĂ€ndringar som skedde i universitetsvĂ€rlden, framförallt i Tyskland. Med dessa insikter Ă„tervĂ€nde han till en professur i analytisk kemi vid Massachusetts Institute of Technology 1865.[11] Under den hĂ€r perioden pĂ„gick en stor debatt om universitetens och collegens roll. Med industrialiseringen kom höjda krav pĂ„ en mer yrkesinriktad högre utbildning, nĂ„got som inte togs emot vĂ€l av alla â dĂ€ribland Eliot. I en essĂ€ med namnet "The New Education" i Atlantic Monthly försvarade Eliot en gedigen och bred grundutbildning. Han menade att lösningen ligger i en kombination av den forskningskultur som vĂ€xte fram vid de europeiska universiteten men samtidigt bevarandet av flera av de amerikanska collegens traditioner. Undergraduate studenter skulle lĂ€mnas fria att lĂ€gga upp sin utbildning relativt fritt efter sina intressen och med grund i de fria konsterna.[12]
Harvards president
[redigera | redigera wikitext]NÄgra mÄnader efter att essÀn hade publicerats erbjöds Eliot att ta över som Harvards president, nÄgot han var frÄn 1869 till 1909, till idag den lÀngsta tid en president har haft sin roll pÄ Harvard. Eliot företog en betydelsefull omorganisation av undervisningsanstalten, som under hans ledning blev ett av USA:s frÀmsta universitet, och verkade Àven för en mer praktisk inriktning av USA:s skolvÀsen. Hans reformer pÄ Harvard har varit betydelsefulla i framvÀxten av de moderna amerikanska universiteten överlag. Efter hans mÄnga reformer hade studenterna betydligt fÀrre obligatoriska kurser och betydligt fler fria val. Han propagerade för att individen skulle lÄtas pÄverka sitt eget öde.[12] 1885 i ett uppmÀrksammat tal konstaterade han:
| â | Vid arton Ă„rs Ă„lder har den amerikanska pojken passerat den Ă„lder dĂ„ obligatorisk extern disciplin Ă€r anvĂ€ndbar. [âŠ] En vĂ€linformerad ungdom kan vid arton Ă„rs Ă„lder vĂ€lja sjĂ€lv â inte för nĂ„gon annan pojke, eller för den fiktiva universella pojken utan för sig sjĂ€lv allena â en bĂ€ttre studievĂ€g Ă€n nĂ„gon universitetsfakultet eller vis man som inte kĂ€nner honom och hans förfĂ€der och hans tidigare liv rimligtvis kan vĂ€lja Ă„t honom. | â |
| â Citat ur debatt mellan Eliot och Princeton Universitys president James McCosh.[13] | ||
Med nÄgra fÄ undantag har amerikansk högre utbildning gÄtt betydligt mer Ät Eliots hÄll Àn McCoshs hÄllning: att universiteten mÄste innebÀra en tydlig hierarki med ett tydligt ramverk för att inte misslyckas i sitt uppdrag som beskyddare.[14]
Eliot har utgett flera skrifter i religion, politik med mera.
Ăvrigt
[redigera | redigera wikitext]Asteroiden 5202 Charleseliot Àr uppkallad efter honom.[15]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/Charles-William-Eliottopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6sn07qt, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 316, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â lĂ€s online, Internet Archive .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Find a Grave.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.harvard.edu , lĂ€st: 12 december 2018.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 4 Kindred Britain.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â lĂ€st: 17 februari 2024.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Zakaria, s. 52.
- â âCharles William Eliotâ. American National Biography Online. http://www.anb.org/articles/09/09-00250.html. LĂ€st 19 juli 2015.
- 1 2 Zakaria, ss. 54-55.
- â Zakaria, s. 55. "At eighteen the American boy has passed the age when a compulsory external discipline is useful. [âŠ] A well-instructed boy of eighteen can select for himself â not for any other boy, or for the fictitious universal boy but for himself alone â a better course of study than any college faculty, or any wise man does not know him and his ancestors and his previous life, can possibly select for him."
- â Zakaria, ss. 56-57.
- â âMinor Planet Center 5202 Charleseliotâ (pĂ„ engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5202. LĂ€st 23 augusti 2023.
Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Zakaria, Fareed. (2015) (pÄ engelska). In defense of a liberal education. Libris 17958461. ISBN 9780393247688. https://archive.org/details/indefenseofliber0000zaka
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
