Hoppa till innehÄllet

Claus Schilling

FrÄn Wikipedia
Claus Schilling
Claus Schilling i amerikansk fÄngenskap 1945.
Född5 juli 1871
MĂŒnchen, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död28 maj 1946 (74 Är)
Landsberg am Lech, Bayern, Tyskland
NationalitetTysk
Yrke/uppdragLĂ€kare
KÀnd förForskare inom tropikmedicin, förövade medicinska experiment pÄ interner i Dachau

Claus Karl Schilling, Ă€ven Klaus Karl Schilling, född 5 juli 1871 i MĂŒnchen, död (avrĂ€ttad) 28 maj 1946 i Landsberg am Lech, var en tysk lĂ€kare inom tropikmedicin. Under andra vĂ€rldskriget företog han medicinska experiment pĂ„ interner i koncentrationslĂ€gret Dachau.

Claus Schilling studerade medicin i sin hemstad samt i Berlin under Robert Koch och promoverades 1895. FrĂ„n 1899 verkade han som lĂ€kare i Togoland och Tyska Östafrika.[1] Han kom att bli erkĂ€nd för sina insatser inom tropikmedicin och utnĂ€mndes 1905 till chef för avdelningen för tropikmedicin vid Robert Koch-institutet i Berlin. Schilling Ă€gnade sig i huvudsak Ă„t forskning inom malariabekĂ€mpning. Efter drygt trettio Ă„r pĂ„ denna post pensionerades han 1936.

Schilling bedrev efter sin pensionering forskning i Italien och tillĂ€ts med Mussolinis goda minne att företa experiment pĂ„ italienska psykiatripatienter i bland annat Volterra. Senare betonade Schilling betydelsen av dessa experiment för tyskt vidkommande och fick tillĂ„telse av ReichsfĂŒhrer-SS Heinrich Himmler att vidta malariaexperiment pĂ„ interner i koncentrationslĂ€gret Dachau. Genom inokulation smittades mellan 900 och 1 000 interner med malaria; mĂ„nga av dem avled senare av tuberkulos, dysenteri eller tyfus.[2] Schilling hade tidigare försĂ€krat, att malariaforskning kunde bedrivas pĂ„ mĂ€nniskor utan nĂ„gon som helst risk.

Claus Schilling inför rÀtta 1945.

Inför rÀtta

[redigera | redigera wikitext]

Den 29 april 1945 befriades Dachau av amerikanska trupper och Schilling greps i vÀntan pÄ rÀttegÄng. Vid den första DachaurÀttegÄngen frÄn den 15 november till den 13 december 1945 stÀlldes Schilling och 39 andra personer, dÀribland kommendanten Martin Weiss, inför rÀtta för brott mot mÀnskligheten. Inför rÀtten hÀvdade Schilling, att det var hans plikt inför mÀnskligheten att företa dessa experiment för att finna ett malariavaccin.[2] Schilling dömdes till döden och avrÀttades genom hÀngning den 28 maj 1946.[1]

  1. 1 2 Klee 2007, s. 535.
  2. 1 2 Spitz 2005, s. 105.

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]
  • Klee, Ernst (2007) (pĂ„ tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Spitz, Vivien (2005) (pĂ„ engelska). Doctors from Hell: The Horrific Account of Nazi Experiments on Humans. Boulder, Colorado: Sentient Publications. ISBN 1-59181-032-9 

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]