Dadelpalm
| Dadelpalm | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | VĂ€xter Plantae |
| Division | FrövÀxter Spermatophyta |
| Underdivision | GömfrövÀxter Angiospermae |
| Klass | EnhjÀrtbladiga vÀxter Monocotyledonae |
| Ordning | Palmordningen Arecales |
| Familj | Palmer Arecaceae |
| SlÀkte | DadelpalmsslÀktet Phoenix |
| Art | Dadelpalm P. dactylifera |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phoenix dactylifera | |
| Auktor | L., 1753 |
Dadelpalm (Phoenix dactylifera) Àr en art i familjen palmer. TrÀdet kan bli upp till 35 m högt och vÀxer gÀrna i oaser. Palmen uppskattas sÀrskilt för sin frukt, dadeln. Dadelpalmen har vÀxt i östra Mellanöstern sedan 6000 Är tillbaka. Eftersom den odlats sÄ lÀnge Àr dess exakta ursprung okÀnt, men den kommer troligen frÄn öknen i norra Afrika och Mellanöstern[1] eller möjligen sydvÀstra Asien.[2]
Dadelpalmen Ă€r ett palmtrĂ€d, vars stam tĂ€cks med uppĂ„triktade förvedade bladrester. Unga palmer Ă€r enstammiga, men efter 6â16 Är upptrĂ€der talrika rotskott vid basen. Bladen Ă€r fjĂ€derlika och upp till 6 meter lĂ„nga och bestĂ„r av ett taggigt bladskaft, en kraftig mittnerv och talrika, grĂ„gröna till blĂ„gröna delblad som blir 20â40 cm lĂ„nga. Varje blad vĂ€xer fram ur en bladslida som spricker upp till fibrer som sitter kvar vid bladets bas. Dadelpalmen Ă€r vanligen tvĂ„byggare, med hon- och hanblommor pĂ„ olika plantor, men det förekommer plantor som har bĂ„de han- och honblommor, dessutom Ă€ven plantor med tvĂ„könade blommor. Blommorna sitter i förgrenade kolvar uppdelade pĂ„ 25â110 stĂ„nd. Honplantornas blomstĂ€llningar blir 30â75 cm lĂ„nga, medan hanplantornas stĂ€llningar Ă€r mindre, 15â23 cm lĂ„nga. En stor blomstĂ€llning kan innehĂ„lla 6 000â10 000 blommor.[kĂ€lla behövs] SjĂ€lva blommorna Ă€r smĂ„ och doftande. Honblommorna Ă€r vita, medan hanblommorna Ă€r gula och vaxartade.
Dadlar
[redigera | redigera wikitext]Frukten, dadeln, Ă€r ett avlĂ„ngt bĂ€r, 2,5â7 cm lĂ„ngt, mörkbrunt till rödaktigt eller gulbrunt som moget. Omogna frukter Ă€r strĂ€va i smaken. Varje frukt innehĂ„ller ett ensamt frö som har en djupt lĂ€ngsgĂ„ende skĂ„ra pĂ„ ena sidan.
Dadlar Àr en nyttig föda som innehÄller kostfiber, vitaminer och mineraler. Den innehÄller mycket socker som ger en intensiv söt smak.[3] Torkade dadlar var under 1900-talet en vanlig julfrukt men har under de senaste decennierna minskat drastiskt i popularitet. JÀmför med fikon.
Dadelpalmen tĂ„l en del kyla (â12 °C)[kĂ€lla behövs], vilket innebĂ€r att den gĂ„r att odla i södra Skandinavien, dock sĂ„ behöver man dĂ„ skydda rotsystemet genom att tĂ€cka marken runt palmen med ett tjockt lager löv. Ăven palmbladen bör bindas upp och tĂ€ckas med ett tjockt lager vĂ€v.
Det Àr viktigt att plantera alla palmer i vÀldrÀnerad sandblandad jord, rotsystemet skadas lÀtt om palmen stÄr i vatten, och fukt tillsammans med tjÀle kan döda palmen

Sorter
[redigera | redigera wikitext]Det finns mer Àn 1 500 sorter beskrivna.[4] En av de vanligaste Àr "Deglet Noor" frÄn Nordafrika. Det Àr den vanligaste exportsorten i Nordafrika och stÄr för 75 procent av dadelproduktionen i Kalifornien. Sorten Àr halvtorr, inte sÄ söt och stÄr sig lÀnge. "Sayer" Àr den mest odlade sorten och stÄr för en stor del av importen till Europa. Den Àr mörkt orangebrun, mellanstor, mjuk och sirapskladdig. Kvalitén Àr inte sÄ hög, men plantan Àr tÄlig.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Jain & Al-Khayri (2011). âThe Date Palmâ. Date Palm Biotechnology. Springer Netherlands. sid. 320â324. ISBN 9789400713185
- â âDate palmâ. iranicaonline.org. https://iranicaonline.org/articles/date-palm.
- â Svensk hĂ€lsokost
- â Popenoe, Paul (1973) The Date Palm
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Dadelpalm.