Hoppa till innehÄllet

Hajar och rockor

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn Elasmobranchii)
Hajar och rockor
Vithajen Àr en mycket kÀnd haj tillhörande underklassen hajar och rockor.
Systematik
DomÀnEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggstrÀngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassBroskfiskar
Chondrichthyes
UnderklassElasmobranchii
Bonaparte, 1838
Hitta fler artiklar om djur med

Hajar och rockor (Elasmobranchii) Ă€r en underklass till broskfiskar som omfattar arter av hajar (Selachii) och rockor (Batoidea), och omfattar omkring 900–1150 arter.[1] I Sverige har noterats inte mindre Ă€n 15 hajarter och dessutom ett tiotal olika rockor.[2] De flesta av dessa arter fĂ„s ofta som bifĂ„ngst vid gemenskapsfiske efter andra, mer vĂ€rdefulla arter. Vetenskaplig kunskap, som i allmĂ€nhet baserar sig pĂ„ undersökningar av fĂ„ngster, tyder pĂ„ att mĂ„nga hajbestĂ„nd Ă€r allvarligt hotade.[3]

En allmÀnt utbredd missuppfattning Àr att hajar och rockor bara hör hemma i tropikerna, men detta Àr helt felaktigt.[2] I takt med den globala uppvÀrmningen förÀndras fiskarnas utbredning över vÄr jord. Hajar och rockor har i princip vÀrldsvid utbredning.

Hajar och rockor i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Den klart vanligaste svenska hajen Ă€r pigghajen. Förr fanns denna i enorma stim lĂ€ngs vĂ€stkusten, men bestĂ„nden har minskat drastiskt som en följd av ett alltför intensivt fiske. VĂ„ra hajar och rockor Ă€r extra hĂ„rt utsatta för överfiske. De lever lĂ€nge och fĂ„r fĂ„ ungar sent i livet, vilket fĂ„r till följd att de blir upptrĂ„lade lĂ„ngt innan de hinner fortplanta sig. SmĂ„flĂ€ckig rödhaj Ă€r den nĂ€st vanligaste hajen i svenska vatten. Den Ă€r en liten art som inte blir mer Ă€n en knapp meter. Utöver den smĂ„flĂ€ckiga rödhajen har ytterligare tvĂ„ rödhajsarter noterats i svenska vatten, nĂ€mligen storflĂ€ckig rödhaj och hĂ„gĂ€l. Till skillnad frĂ„n andra hajar lĂ€gger rödhajarna Ă€gg som utvecklas inne i kapslar utanför moderns kropp. Betydligt större Ă€n rödhajarna blir brugden. Den Ă€r jordens nĂ€st största fisk och kan bli mer Ă€n 10 meter lĂ„ng. Denna havets jĂ€tte gĂ€star emellanĂ„t svenska vatten. Enstaka individer har förirrat sig in i Östersjön och den sĂ„gs vid Bohuskusten sĂ„ sent som i augusti 2007. Trots att brugden Ă€r gigantisk har mĂ€nniskor ingenting att frukta, den Ă€r totalt ofarlig och livnĂ€r sig pĂ„ smĂ„ planktonorganismer. I slutet av september 2004 observerades en vitspetsad oceanhaj vid Skredsvik inne i Gullmarsfjorden. Detta Ă€r en tropisk, rovlevande haj som aldrig förr varit noterad norr om Portugal. Faktum Ă€r att det hade varit mer sannolikt med en vithaj pĂ„ vĂ€stkusten Ă€n att denna art skulle dyka upp i svenska vatten.[2]

Vid Danmarks vidstrÀckta sandstrÀnder har man vid upprepade tillfÀllen fÄngat marmorerad darrocka. Vidrör man denna fisk kan den med hjÀlp av ombildade muskelceller avge kraftiga elektriska stötar. Darrockan Àr Àven noterad i södra Norge och förmodligen Àr det dÀrför bara en tidsfrÄga innan det första fyndet sker i Sverige.

Den svenska faunan har berikats med en ny art av rocka. Det Àr rundrocka (Rajella fyllae), en nordatlantisk djupvattenart, som för första gÄngen belagts frÄn svenskt vatten.[4]

Enligt boken Fishes of the World av Nelson (2006) utgörs djurgruppen av följande infraklasser och ordningar:

Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Elasmobranchii, 25 juli 2012.
  1. ↑ Elasmobranchii(engelska)
  2. 1 2 3 Bland hajar, rockor och havsmöss Arkiverad 6 mars 2016 hÀmtat frÄn the Wayback Machine.
  3. ↑ Eur lexikon
  4. ↑ ”Rundrocka funnen i Sverige”. FishBase Sverige. 11 november 2009. http://artedi.nrm.se/fishbase/?p=73.