Hoppa till innehÄllet

Framlykta

FrÄn Wikipedia
Framlyktan pÄ en Citroën DS av 1972 Ärs modell. Notera den innersta strÄlkastaren som Àr riktbar.
En xenonframlykta pÄ en Saab 9-5.

Framlykta Àr en frammonterad strÄlkastare pÄ fordon, till exempel bilar, traktorer och cyklar, Àven tÄg och flygplan har framlyktor. StrÄlkastaren ska belysa vÀgen framför fordonet vid dÄliga ljusförhÄllanden. Framlyktan Àr kopplad till fordonets elsystem, framlyktan pÄ en cykel finns dock i batteridrivna varianter.

StrÄlkastartyper

[redigera | redigera wikitext]

Fordon har sedan tidigare haft reflektorstrÄlkastare. Detta innebÀr att ljuskÀllan sitter i en parabel reflektor för att ge mer koncentrerat ljus. LjuskÀllan i en halvljusstrÄlkastare (H1, H3, H7 med flera) har ett metallhus för ljuskÀllan som motverkar att ljuset sprids ner i reflektorn för att sedan reflekteras uppÄt och eventuellt blÀnda mötande trafikanter. I fordon med strÄlkastare för ljuskÀlla med kombinerat hel- och halvljus (H4 med flera) begrÀnsas ljusbilden av en metallskÄl under glödtrÄden för halvljus. ReflektorstrÄlkastare har sedan Àldre tider oftast haft ett slipat strÄlkastarglas för att fÄ ljusbilden att sprida sig Ät sidorna. I moderna bilar Àr detta ersatt av klarglas och ljusbildens spridning produceras i stÀllet i reflektorn. Ljusbilden ska följa ett mönster som har en rak linje med ljus undertill samt en 25- eller 45-graders lutning upp mot höger i den högra delen av ljusbilden.

HID-lampa (Xenon- och bi-xenonljus) eller Xenonlampa

[redigera | redigera wikitext]

HID betyder high-intensity discharge (högintensiv urladdning), en teknisk term pÄ en ljusbÄge och pÄ den urladdning som förekommer i en bÄglampa. HID-lampor för bilar kallas oftast xenonljus eller bi-xenonljus eftersom lampan Àr fylld med xenongas. Xenongas anvÀnds eftersom den minimerar lampans uppvÀrmningstid och ger maximalt med ljus snabbare Àn andra gaser, till exempel argon. Om man istÀllet valde att anvÀnda argon, vilket man normalt gör i gatlyktor och andra fast monterade HID-lampor skulle det ta flera minuter för lampan att ge maximal effekt. Xenonljus anvÀnder en metallhalidlampa som genererar mer ljus Àn sedvanliga volfram- och halogenlampor.

Xenonljus ger upp till 4 gÄnger mer ljus Àn en halogenlampa med samma effekt. Europeiska fordon med xenonljus skall enligt ECE-direktiv 48 vara försedda med typgodkÀnda strÄlkastarrengörare, högtrycksspolning pÄ glaset, samt automatisk nivÄreglering av strÄlkastare. Detta direktiv har tillkommit för att sÀkerstÀlla att mötande trafikanter inte i onödan besvÀras av det starka ljuset. Det Àr inte tillÄtet att eftermontera xenonlampor (oavsett om endast ljuskÀllan eller hela strÄlkastaren byts ut) i halvljus och dimljus, av denna anledning. Dock har bland annat vissa bilar frÄn Volvo, V70/XC70/S60/S80 Ären 2005, 2006 och 2007 samt Volkswagen och Passat frÄn och med 2004 samma strÄlkastar-utseende till halogenglödlampor som till xenonurladdningslampor, vilket gör att vissa eftermonterade xenonljus passerar obehindrat genom kontrollbesiktning.

Xenonljus drivs inte med bilens sedvanliga nÀtspÀnning, utan erfordrar en drossel med antingen en extern eller intern tÀndare, precis som ett lysrör. Drosseln kontrollerar spÀnningen till lampan. NÀr ljusen tÀnds ger tÀndaren en snabb pulserad spÀnning pÄ flera tusen volt för att starta ljusbÄgen i lampan. NÀr ljusbÄgen tÀnts förgasar den metallsalterna samt kvicksilvret och drosseln anpassar sig dÄ gradvis frÄn tÀndspÀnning till arbetsspÀnning. NÀr bÄgen Àr helt stabil ger drosseln 85 volt i vanliga D1- och D2-system, eller 42 volt med kvicksilverfria D3- och D4-system.

Även om viss marknadsföring kan sĂ„ göra gĂ€llande, Ă€r inte ljusmĂ€ngden frĂ„n xenonljus likvĂ€rdigt med dagsljus. De kan ha liknande fĂ€rgtemperatur, kring 6000 Kelvin, dock Ă€r det endast vitt eller gult ljus som Ă€r godkĂ€nt halvljus för standardkörning, vilket gör att endast xenonljus med 4300 Kelvin Ă€r godkĂ€nt i Sverige. Ljusspektrumet frĂ„n ett xenonljus Ă€r inte regelbundet, vilket solljus Ă€r. FĂ€rgĂ„tergivningen Ă€r medelmĂ„ttig, men det Ă€r inte heller det som efterfrĂ„gas, utan ljusmĂ€ngden.

BÄgen i en xenonlampa genererar stora mÀngder UV-ljus, men inget lÀmnar sjÀlva lampan. Ett UV-absorberande glasskikt ligger runt lampans bÄgrör, vilket Àr viktigt för att inte UV-kÀnsliga komponenter i framlyktan skall skadas, till exempel linser i plast och reflektorer. Lamporna ger fortfarande ifrÄn sig ett ljus som ligger nÀra UV-ljus i ljusspektrumet.

Återvinning

[redigera | redigera wikitext]

Xenonljuslamptyperna D1R, D1S, D2R, D2S och 9500 innehÄller tungmetallen kvicksilver. Detta gör att sÄdana lampor alltid skall lÀmnas till Ätervinningsstationer. Nyare typer av xenonlampor, D3R, D3S, D4R, och D4S, innehÄller inte kvicksilver men kan inte ersÀtta Àldre lamptyper eftersom strÄlkastarna inte Àr gjorda för dessa, vare sig elektriskt eller fysiskt.

Den ljusbÄge som genereras i xenonljuset Àr vÀsensskild frÄn en Àldre typ av halogenlampa eller motsvarande. Detta gör att Àven sjÀlva strÄlkastaren med reflektorer, optik och sÄ vidare Àr specialkonstruerad. Det Àr dÀrför förbjudet i mÄnga lÀnder att sÀtta i xenonlampor i halvljusstrÄlkastare som inte Àr konstruerade för detta.

Bilbranschen rekommenderar att man inte byter xenonlampor sjÀlv, bland annat eftersom lamporna drivs med högspÀnning.