Hoppa till innehÄllet

HerrgÄrd

FrÄn Wikipedia
 Den hÀr artikeln behöver fler eller bÀttre kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2025-06)
ÅtgĂ€rda genom att lĂ€gga till pĂ„litliga kĂ€llor (gĂ€rna som fotnoter). Uppgifter utan kĂ€llhĂ€nvisning kan ifrĂ„gasĂ€ttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pĂ„ diskussionssidan.
Elvesta gÄrd i Botkyrka kommun med rötter frÄn 1100-talet.

En herrgÄrd eller ett herresÀte var ursprungligen en stor lantgÄrd som beboddes av ett herrskap, det vill sÀga en adelsman. Med benÀmningen herrgÄrd avses dels egendomen inklusive marken, dels i inskrÀnktare mening sjÀlva huvudbyggnaden (corps de logi eller mangÄrdsbyggnaden).

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

HerrgĂ„rdarnas arkitektur prĂ€glades i Sverige till en början av enkelhet. PĂ„ medeltiden uppfördes de i regel av trĂ€, grupperade i slutna, lĂ€ttförsvarade anlĂ€ggningar. PĂ„ 1500-talet började man bygga herrgĂ„rdar i sten. De skulle efterlikna samtida stenslott i Europa, men i blygsamt format. MĂ„nga herrgĂ„rdars arkitektur skilde sig inte mycket frĂ„n vanliga bondgĂ„rdars utseende. PĂ„ 1600-talet inspirerades arkitekturen av Frankrike och corps de logi kompletterades med en barocktrĂ€dgĂ„rd. Den för Sverige typiska herrgĂ„rden med brutet tak gestaltades av arkitekten Carl HĂ„rleman, exempelvis Åkerö herrgĂ„rd (Ă€ven kallad "Åkerö slott").

Det ursprungliga begreppet började urvattnas under 1700-talet, dÄ Àven ofrÀlse bruksÀgare eller brukspatroner började kallas herrar. NÀr dessa byggde sig bostÀder som liknade de egentliga herrgÄrdshusen, började dessa kallas herrgÄrdar. Mot slutet av 1700-talet angav Jean Eric Rehn tonen. Nu skulle huvudbyggnaden placeras nÄgot avsides för sig, helst i en engelsk park. HÀr kan nÀmnas Forsmarks herrgÄrd som exempel.

Ett riktmĂ€rke vid utformningen av huvudbyggnaden var att i vĂ„ningsplanet skulle det vara minst fem fönsteraxlar i rad. Mindre herrgĂ„rdshus har ofta en planlösning av salstyp – en hall med ett rum pĂ„ varje sida och innanför hallen salong, bibliotek och matsal i fil. PĂ„ övervĂ„ningen ofta tvĂ„ rum, ett pĂ„ varje sida om trapphallen. Ofta finns en veranda eller glasveranda, eventuellt med en annan veranda över. Efter 1800-talet liknar herrgĂ„rdarnas huvudbyggnader mest större villor.

I Sverige har det historiskt sett funnits omkring 4 000 herrgÄrdar och vid sidan av dessa omkring 10 000 stÄndsmÀssigt bebyggda gÄrdar, till exempel militÀra, civila och kyrkliga bostÀllen.[1] Alla har dock inte existerat samtidigt. Efter 1600-talets omfattande sÀteri-bildning (av vilka mÄnga sÀterier aldrig var stÄndsmÀssigt bebyggda) drogs ett stort antal in vid reduktionen. Under 1700- och 1800-talen skedde en omfattande nybildning av herrgÄrdar och stÄndsgÄrdar, sÀrskilt omkring större stÀder, pÄ bruken och i vissa slÀttbygder, samtidigt som ett stort antal herrgÄrdar belÀgna i skogs- och mellanbygder utplÄnades genom antingen splittring genom arv och/eller köp av bondefamiljer. I slÀttbygderna försvann mÄnga herrgÄrdar genom sammanslagningar med större, med syfte att skapa större, bÀrkraftiga enheter genom sÄ kallad domÀndrift. SÀrskilt stor var utplÄningen i SmÄland och VÀstergötland.[2][3]

Bildexempel frÄn Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Bildexempel frÄn andra lÀnder

[redigera | redigera wikitext]

Se Àven

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ [www.svenskaherrgardar.se ”Databasen Sveriges HerrgĂ„rdar”]. www.svenskaherrgardar.se.
  2. ↑ Göran UlvĂ€ng (2013). ”Betydelsen av att Ă€ga en herrgĂ„rd: HerrgĂ„rdar, stĂ„ndsgĂ„rdar och gods i Uppsala lĂ€n under 1700- och 1800-talen”. Historisk Tidskrift för Finland.
  3. ↑ Göran UlvĂ€ng (2019). ”The Swedish Manor 1750-1950: Decline or Continuity?”. Estate Landscapes in Northern Europe (Aarhus Universitetsforlag).

Övriga kĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=HerrgĂ„rd&oldid=57545636”