Hugo Raab
| Hugo Raab | |
| Hugo Raab | |
| Född | 25 november 1831[1][2][3] Ryssbylund, Kalmar lÀn |
|---|---|
| Död | 11 december 1881 (50 Är) Stockholm, Stockholms lÀn |
| Begravd | Solna kyrkogÄrd[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| SysselsÀttning | MilitÀr[1] |
| Titel | Friherre Generalmajor |
| Maka | Louise Johanna Charlotta Grill |
| FörÀldrar | Adam Christian Raab[1][2][3] Carolina Charlotta Fleetwood[2][3] |
| SlÀktingar | Emil Key[3] |
| UtmÀrkelser | |
| Riddare av Dannebrogorden (1863)[5] Riddare av Sankt Olavs orden (1868)[5] Kommendör av Dannebrogorden (1871)[5] Riddare av SvÀrdsorden (1872)[5] Kommendör med kraschan av Sankt Olavs orden (1874)[5] Kommendör av Dannebrogorden (1874)[5] Officer av Hederslegionen (1875)[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Claes Fredrik Hugo Raab, född 27 november 1831 pÄ Ryssbylund i Kalmar lÀn, död 11 december 1881 i Stockholm, var svensk friherre och svensk militÀr (generalmajor). Han rÀknas som en viktig reformator i det svenska försvaret under senare delen av 1800-talet genom sin gÀrning som chef för Generalstaben och omdanare av Krigshögskolan.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Hugo Raab tillhörde friherrliga Àtten Raab. Han var son till friherre Adam Raab och dennes första hustru friherrinnan Carolina Charlotta Fleetwood. Hans far var officer vid Kalmar regemente och riksdagsman, bÄde i stÄndsriksdagen och i första kammaren.
Raab genomgick Krigsakademien pĂ„ Karlberg 1847â1850 och utnĂ€mndes dĂ€refter till underlöjtnant vid Kalmar regemente. AnstĂ€lld som adjutant vid svensk-norska ambassaden i Berlin genomgick han 1855â1858 preussiska krigsakademien. Ă r 1857 befordrades han till löjtnant. Efter Ă„terkomsten till Sverige utnĂ€mndes han 1859 till generalstabsofficer. NĂ€r dansk-tyska kriget 1864 bröt ut, sökte och erhöll Raab anstĂ€llning som premiĂ€rlöjtnant i danska armĂ©n.[6] Till en början var han placerad vid det danska högkvarteret, och deltog tillsammans med detta i striden vid Dybböl den 17 mars 1864, men detacherades strax dĂ€refter och övertog befĂ€let för 1:a kompaniet i strövkĂ„ren, som var ett förband som bestod av svenska och norska frivilliga under kapten Aaröe. Mest bekant bland de insatser, som detta kompani under Raabs ledning utförde, Ă€r det nattliga företaget till Lojt (Loit) kyrkoby i Slesvig, vilket ledde till att flera fientliga krigsfĂ„ngar togs. Raab fick dock Ă€ven motta kritik för sitt deltagande i kriget, eftersom mĂ„nga ansĂ„g det olĂ€mpligt att han deltog efter att Preussen hade utbildat honom. Raab var dock, liksom sin far, en stor anhĂ€ngare av skandinavismen.
Ă r 1865 utnĂ€mndes Raab till kapten i svenska armĂ©n och förordnades samma Ă„r till informationsofficer (idag nĂ€rmast att betrakta som instruktör) i taktik, reglementen och krigsartiklar vid Krigsakademien pĂ„ Karlberg. Januari 1866âseptember 1873 var han lĂ€rare i krigskonst och krigshistoria vid Högre artillerilĂ€roverket (sedermera Krigshögskolan) pĂ„ Marieberg. Under tiden utnĂ€mndes han 1869 till kapten vid Kalmar regemente, 1870 till major i armĂ©n samt 1872 till överstelöjtnant i armĂ©n och expeditionschef i Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition. 1873 uppgjorde han förslag till grunder för en ny och modern armĂ©organisation, grundad pĂ„ allmĂ€n vĂ€rnplikt.[7] Förslaget, som granskades av en kommittĂ© dĂ€r Raab deltog, lades till grund för Kungl. Maj:ts framstĂ€llan i frĂ„gan till 1875 Ă„rs riksdag. Ă r 1873 utnĂ€mndes Raab till överste och chef för Generalstaben, som han hade haft i uppgift att organisera.[7] Under loppet av de följande Ă„ren verkade han Ă€ven som ledamot av flera kommittĂ©er rörande armĂ©frĂ„gor. Ă r 1877 utnĂ€mndes han till generalmajor i armĂ©n. 1880 utsĂ„gs han till ledamot av den dĂ„ tillsatta stora lantförsvarskommittĂ©n. Han avled dock 1881, innan mĂ„nga av hans förslag till förĂ€ndring av Sveriges försvar hade genomförts.
Raab verkade Ă€ven som författare i militĂ€ra frĂ„gor. Han blev 1863 ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och var 1870â1871 redaktör för dess tidskrift.
Försvarshögskolan, som Àr den nutida arvtagaren efter den av Raab reformerade Krigshögskolan, brukar högtidlighÄlla hans insatser genom att anordna den sÄ kallade Hugo Raab-dagen med föredrag och symposier. Denna dag infaller i nÀrheten av 16 november till Äminnelse av den skrift av Raab, daterad 16 november 1876, som lÄg till grund för reformeringen av Krigshögskolan.[8] Försvarshögskolan delar Àven Ärligen ut det sÄ kallade Hugo Raab-priset för bÀsta vetenskapliga prestation.
UtmÀrkelser
[redigera | redigera wikitext]
 Riddare av Dannebrogorden, 22 december 1863[5]
 Riddare av Sankt Olavs orden, 5 april 1868[5]
 Kommendör av Dannebrogorden, 13 oktober 1871[5]
 Riddare av SvÀrdsorden, 27 maj 1872[5]
 Kommendör med kraschan av Sankt Olavs orden, 7 juli 1874[5]
 Kommendör av Dannebrogorden, 7 juli 1874[5]
 Officer av Hederslegionen, 1875[5]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]- Hugo Raab - bok frÄn 2003 i pdf-format pÄ Statens försvarshistoriska museers webbplats
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Raab, 4. Klas Fredrik Hugo i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 C F Hugo Raab, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7477, lÀs online.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 3 Ryssby (Kalmar lĂ€n) kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00312/C/5 (1820-1843), bildid: C0028556_00113, födelse- och dopbok, lĂ€s online, lĂ€st: 6 april 2018, â51 Clais? Fredric Hugo,25,dec 4,29,.....â.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 4 Ryssby (Kalmar lĂ€n) kyrkoarkiv, HusförhörslĂ€ngder, SE/VALA/00312/A I/9 (1828-1837), bildid: C0028535_00201, husförhörslĂ€ngd, s. 184, lĂ€s online, â... Ryssbylund,.... Friherrn Ad(am Chr(istian Raab,,1799,11/8......Claus Fredric Hugo?... 1831 25/11â.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Claes Fredr. Hugo Raab, FinnGraven.se, lĂ€s online, lĂ€st: 23 juni 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns Àttartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 123, lÀs online.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Man kan notera att Preussen, dĂ€r Raab sex Ă„r tidigare hade erhĂ„llit militĂ€r utbildning, deltog pĂ„ andra sidan.
- 1 2 Vid detta tillfĂ€lle bemannades en stor del av den svenska armĂ©n fortfarande av indelta soldater, men Preussens segrar i krigen 1866â1871 gjorde att mĂ„nga lĂ€nder under kommande Ă„r strĂ€vade efter att reformera sina armĂ©er efter preussisk förebild, vilket bĂ„de avsĂ„g en stor vĂ€rnpliktarmĂ© och en vĂ€lutbildad generalstab.
- â âArmĂ©museum: Hugo Raabâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 7 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071007143535/http://www.sfhm.se/templates/pages/ArmeStandardPage____1153.aspx#. LĂ€st 28 november 2007.
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- Ericson, Lars:Â C F Hugo Raab i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)
- Ătten Raab
- Generalmajorer i svenska armén
- Svenska frivilligsoldater
- MilitÀrteoretiker
- Svenska friherrar
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Personer i dansk-tyska kriget
- Svenska militÀrer under 1800-talet
- Personer frÄn Ryssby socken, Kalmar lÀn
- Gravsatta pÄ Solna kyrkogÄrd
- Födda 1831
- Avlidna 1881
- MĂ€n