Hybomys
| Hybomys | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | RyggstrÀngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | DĂ€ggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre dÀggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | RĂ„ttdjur Muridae |
| Underfamilj | Murinae |
| SlÀkte | Hybomys |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hybomys | |
| Auktor | Thomas, 1910 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Hybomys[1] Àr ett slÀkte av dÀggdjur som ingÄr i familjen rÄttdjur.[1]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Arterna blir 10 till 15 cm lÄnga (huvud och bÄl) har en 8 till 13,5 cm lÄng svans och vÀger 30 till 70 g. De har vanligen en mjuk pÀls men hos vissa exemplar Àr pÀlsen mera rÄ. PÀlsens fÀrg pÄ ovansidan varierar mellan brun och svartaktig med en mörkare lÀngsgÄende strimma pÄ ryggens mitt. Undersidan Àr ljusare till ljusgrÄ. DÀremot har hÀndernas och fötternas ovansida ofta samma fÀrg som ryggen. PÄ svansen finns nÀstan inga hÄr. Den smala tummen Àr utrustad med en nagel.[2]
SlÀktets medlemmar förekommer i centrala Afrika mellan Sahara och Kongo-Kinshasa. De vistas i skogar och buskskogar och besöker odlade regioner.[2]
Dessa gnagare klÀttrar inte i vÀxtligheten och nÄgra har bra simförmÄga. Mera kÀnda arter som Hybomys univittatus Àr aktiva pÄ dagen och vilar i underjordiska bon som fodras med kvistar eller de anvÀnder ansamlingar av vÀxtdelar eller hÄl i termitstackar som gömstÀlle. Individerna lever frÀmst ensamma och hanar har tydlig avgrÀnsade revir men territoriet kan överlappa med flera honors revir. Födan utgörs av frukter, rötter och insekter.[2]
Honor kan troligen para sig under hela Äret men de flesta ungar föds under regntiden mellan februari och maj. DrÀktigheten varar 29 till 31 dagar och en kull har 7 till 10 ungar. Cirka tre mÄnader efter födelsen blir ungarna könsmogna.[2]
Hybomys badius och Hybomys basilii som har begrÀnsade utbredningsomrÄden listas av IUCN som starkt hotad (EN). Hybomys lunaris klassificeras som sÄrbar (VU) och de andra som livskraftig (LC).[3]
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Arter enligt Catalogue of Life[1]:
- Hybomys basilii, pÄ ön Bioko (A)
- Hybomys eisentrauti (B)
- Hybomys lunaris (C)
- Hybomys planifrons (D)
- Hybomys trivirgatus (E & F)
- Hybomys univittatus (G)
Wilson & Reeder (2005) och IUCN listar Hybomys eisentrauti under det Àldre namnet Hybomys badius.[4][3]
Kingdon (2015) beskriver arterna under namnet Hybomys-gruppen. De bör i en framtida revision fördelas pÄ olika slÀkten eller underslÀkten.[5]
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 oktober 2011). âSpecies 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.â. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/hybomys/match/1. LĂ€st 24 september 2012.
- 1 2 3 4 Ronald M. Nowak, red (1999). âEastern Back-striped Miceâ (pĂ„ engelska). Walkerâs Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 1593/94. ISBN 0-8018-5789-9. https://archive.org/details/walkersmammalsof0002nowa_d2q4
- 1 2 Hybomys pÄ IUCN:s rödlista, lÀst 8 november 2014.
- â Wilson & Reeder, red (2005). âHybomysâ (pĂ„ engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- â Jonathan Kingdon, red (2015). âHybomys groupâ (pĂ„ engelska). Kingdon Field Guide to African Mammals. Bloomsbury Publishing. sid. 294. ISBN 978-1-4729-1236-7
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Hybomys.
|
