Hoppa till innehÄllet

Johan Cullberg

FrÄn Wikipedia
Johan Cullberg
Johan Cullberg, 2009.
Född6 januari 1934[1]
Uppsala församling, Sverige
Död14 juni 2022[2] (88 Är)
Högalids distrikt, Stockholm
Medborgare iSverige[1]
SysselsÀttningPsykiater[3], psykoanalytiker[3], psykolog, docent[3]
MakaAsta Bolin
(g. 1961–1968)[4]
Marta Cullberg Weston
(g. 1971–)
Inger Alfvén
(g. 1993–2022)
FörÀldrarJohn Cullberg
SlÀktingarErland Cullberg (syskon)
Staffan Cullberg (syskon)
UtmÀrkelser
Samfundet De Nios SĂ€rskilda pris (2004)
Doblougska priset (2008)
Hans MajestÀt Konungens medalj (2009)
Redigera Wikidata

Johan Christoffer Cullberg, född 6 januari 1934 i Uppsala, död 14 juni 2022[5] i Högalids distrikt i Stockholm,[6] var en svensk psykiater, psykoanalytiker och författare. Han fick 1995 professors namn av regeringen.

Cullberg föddes i Uppsala men vĂ€xte upp i VĂ€sterĂ„s, dĂ€r fadern var biskop.[7] Han lĂ€ste medicin vid Uppsala universitet och senare vid Karolinska Institutet. Cullberg avlade medicine licentiatexamen i Stockholm 1961, promoverades till medicine doktor 1972 och blev docent i psykiatri 1973.[8] Efter studierna sĂ€llade han sig till en samling yngre lĂ€kare som valde att utbilda sig inom psykoanalys.[7] Cullberg Ă€r kĂ€nd för flera projekt inom svensk psykiatri, framför allt det progressiva Nackaprojektet – psykiatrisk öppenvĂ„rd för vuxna – med tre mottagningar för invĂ„narna i kommunerna Nacka och VĂ€rmdö.[9][10] Projektet startade 1974 tillsammans med initiativtagaren Bengt Berggren och löpte fram till 1979.[11][12] Inom ramen för Nackaprojektet kunde yrkesgrupper som lĂ€kare, skötare, sjuksköterskor, socionomer och psykologer delta i det terapeutiska patientarbetet. Även sociologer kunde följa verksamheten pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll.[13]

Johan Cullberg författade ett flertal fackböcker. Debuten skedde 1971 med Det psykiska traumat. Boken Kris och utveckling frĂ„n 1975 blev Cullbergs genombrott som facklitterĂ€r författare.[12] ÖversĂ€ttningar inrĂ€knade har den utkommit i över 400 000 exemplar.[7] Han skrev senare böcker med psykiatriska analyser av kĂ€nda svenska författare, bland annat Skaparkriser: Strindbergs inferno och Dagermans (1992) och Gustaf Fröding och kĂ€rleken: En psykologisk och psykiatrisk studie (2004).[13] Dessa böcker gjorde honom kĂ€nd för en bredare lĂ€sarkrets.[12] I det sjĂ€lvbiografiska verket Mitt psykiatriska liv frĂ„n 2007 skildras uppvĂ€xten och yrkeslivet som lĂ€kare samt relationen till brodern Erland Cullberg, som drabbades av en svĂ„r psykisk sjukdom.[11][12]

Cullberg var mycket kritisk till Transportstyrelsens regelverk för körkortsinnehav.

Under 2020-talet och fram till sin död arbetade han med en studie av pedofili i form av djupintervjuer i samarbete med Christoffer Rahm.[14]

Johan Cullberg var son till biskop John Cullberg (1895–1983) och Eva, född Virgin (1903–62), samt bror till konstnĂ€rerna Erland Cullberg, Carin Adler och till Staffan Cullberg, som varit chef för Statens konstrĂ„d.[15] Han var gift första gĂ„ngen 1961–1968 med kulturjournalisten Asta Bolin,[16] andra gĂ„ngen frĂ„n 1970 och in pĂ„ 1990-talet med psykologen Marta Cullberg Weston[17] och tredje gĂ„ngen frĂ„n 1993 med författaren Inger AlfvĂ©n. Hans son juristen Martin Cullberg Ă€r gift med tonkonstnĂ€ren Linda Lampenius.[18]

Cullberg Àr begravd i familjegraven, med Inger Alfvén, pÄ Hovdestalunds kyrkogÄrd i VÀsterÄs.[19]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmÀrkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Sveriges befolkning 2000, Sveriges SlÀktforskarförbund, 2020, lÀst: 29 juni 2022.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ↑ lĂ€s online, www.expressen.se .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1093402807749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. ↑ Kerstin Öhrström (red.), Vem Ă€r hon : kvinnor i Sverige : biografisk uppslagsbok, Norstedts förlag, 1988, s. 77, ISBN 978-91-1-863422-2, lĂ€s onlinelĂ€s online .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ TT (15 juni 2022). ”Johan Cullberg död efter kort tids sjukdom”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/johan-cullberg-har-avlidit/. LĂ€st 15 juni 2022.
  6. ↑ https://www.ratsit.se/19340106-Johan_Christofer_Cullberg_Stockholm/WMrSKH1QLQVqiROSXGgAVf8sK9MTrp_jVu1wu3Gs0io#personuppgifter
  7. 1 2 3 Jersild PC (15 juni 2022). ”Johan Cullberg blev en dominerande kraft inom svensk psykiatri trots att han motarbetades”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/pc-jersild-johan-cullberg-blev-en-dominerande-kraft-inom-svensk-psykiatri-trots-att-han-motarbetades/. LĂ€st 15 juni 2022.
  8. ↑ Cullberg, Johan C i Vem Ă€r det 2001
  9. ↑ Berggren, Bengt; Cullberg, Johan (1978). Nacka-projektet: Bakgrund, praktik, erfarenhet. Psykiatri i omvandling, Spri-rapport, 78:7. Stockholm: SjukvĂ„rdens och socialvĂ„rdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). ISSN 0586-1691 Libris 8201545
  10. ↑ Alvesson, Mats (1981). Om hinder och möjligheter i anslutning till sektorisering av psykiatrin. Stockholm: Spri. Libris 9448565
  11. 1 2 Berglund, Gustaf (2008). ”Johan Cullberg – Gud har behov av mĂ€nniskorna, det Ă€r kanske en viktig poĂ€ng”. Socionomen (4): sid. 1-8. ISSN 0283-1929. Arkiverad frĂ„n originalet den 9 november 2014. https://web.archive.org/web/20141109170908/http://www.socionomen.nu/getfile/426/SOC%204-08%20Cullberg.pdf.
  12. 1 2 3 4 Turku, Alexandra; Rosenström, Anna (15 juni 2022). ”Författaren Johan Cullberg död”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/1.74943167. LĂ€st 16 juni 2022.
  13. 1 2 Wiman, Björn (15 juni 2022). ”Psykiatern och författaren Johan Cullberg död”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/psykiatern-johan-cullberg-dod/. LĂ€st 15 juni 2022.
  14. ↑ Martin Wicklin. Johan Cullberg – svensk psykiatris nestor pĂ„ divanen (2020-02-28). Sveriges Radio. Sveriges Radio. Lyssna pĂ„ programmet URL hĂ€mtad 2024-03-04.
  15. ↑ Sjöström Lennart, red (2023). John Cullberg: biskop, religionsfilosof och samtidskritiker. Stiftelsen för Sverige och kristen tro, skriftserie ; 30. SkellefteĂ„: Artos. sid. 430. Libris 4lkfjlzw2hrlr5km. ISBN 9789177772361
  16. ↑ https://runeberg.org/vemarhon/0077.html
  17. ↑ https://runeberg.org/vemarhon/0200.html
  18. ↑ Ylimutka, Leena: Linda Lampenius ja Martin Cullberg harvinaisessa yhteiskuvassa – Martin on pitkĂ€ ja komea mies. Iltalehti 27.11.2016 (pĂ„ finska).
  19. ↑ ”Sök gravsatt pĂ„ SvenskaGravar.se”. www.svenskagravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/ee27daf0-3138-4cff-8d7d-ffafaf1f121f. LĂ€st 12 maj 2026.

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]
  • Berggren, Bengt; Cullberg, Johan (1978). Nacka-projektet: Bakgrund, praktik, erfarenhet. Psykiatri i omvandling, Spri-rapport, 78:7. Stockholm: SjukvĂ„rdens och socialvĂ„rdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). ISSN 0586-1691 Libris 8201545 
  • Sjöström Lennart, red (2023). John Cullberg: biskop, religionsfilosof och samtidskritiker. Stiftelsen för Sverige och kristen tro, skriftserie ; 30. SkellefteĂ„: Artos. sid. 425-438. Libris 4lkfjlzw2hrlr5km. ISBN 9789177772361 
  • Svenska slĂ€ktkalendern: ÅrgĂ„ng 25. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1989. sid. 107–114. Libris 3684381. ISBN 91-22-01318-0 

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]