Hoppa till innehÄllet

Kerstin Fredga

FrÄn Wikipedia
Kerstin Fredga
Kerstin Fredga, 31 mars 2010.
Född16 november 1935
Engelbrekts församling, Sverige
Död24 september 2025[1] (89 Är)
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsÀttningAstrofysiker
MakeJan Högbom
(g. 1968–1984)
Inge Jonsson
(g. 1990–)
FörÀldrarArne Fredga
SlÀktingarKarl Fredga (syskon)
UtmÀrkelser
KTH:s stora pris (1983)
Förbundsrepubliken Tysklands förtjÀnstorden
Officer av Hederslegionen
Hans MajestÀt Konungens medalj
Redigera Wikidata

Kerstin Fredga, född 16 november 1935 i Engelbrekts församling i Stockholm,[2], död 24 september 2025 i Nacka distrikt i Stockholms lÀn[3][4], var en svensk astrofysiker.

Efter filosofie licentiatexamen vid Uppsala universitet 1962 disputerade Fredga för filosofie doktorsgrad i astronomi vid Stockholms universitet 1971, dĂ€r hon samma Ă„r blev docent. Hennes avhandling har titeln Ultraviolet studies of the sun from sounding rockets. Hon var forskningsassistent vid Institutionen för plasmafysik pĂ„ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1963–1973 samt Research Associate vid NASA:s Goddard Space Flight Center 1964–1966 och 1968 och vid Space Research Laboratory i Utrecht 1969–1970. Åren 1973–1998 tjĂ€nstgjorde hon vid Statens delegation för rymdverksamhet (1992 namnĂ€ndrad till Rymdstyrelsen): som professor i astrofysikalisk rymdforskning tillika vetenskaplig sekreterare 1973–1986, som avdelningschef och stĂ€llföretrĂ€dande överdirektör 1987–1989, som överdirektör och chef för myndigheten 1989–1995 och som generaldirektör och chef för myndigheten 1995–1998. Under sin tid vid myndigheten var hon bland annat vetenskapligt ansvarig för forskningssatelliten Viking.

Hon var vetenskaplig rĂ„dgivare till Europeiska rymdorganisationen 1982–1985, ledamot av denna organisations rĂ„d 1987–1998 och ordförande i dess vetenskapliga kommittĂ© 1987–1990.

Fredga invaldes 1978 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, 1986 som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och 1990 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Hon var preses i Kungliga Vetenskapsakademien 1994–1997. År 1983 tilldelades hon KTH:s stora pris. Fredga erhöll ett flertal utmĂ€rkelser sĂ„som franska Hederslegionen, Tysklands förtjĂ€nstorden och kungamedaljen i 12:e storleken.

Kerstin Fredga var dotter till Arne Fredga och syster till Karl Fredga. Hon var gift med Jan Högbom frÄn 1968 och frÄn 1990 gift med Inge Jonsson till hans död 2020.[5] Makarna Àr gravsatta pÄ Nacka norra kyrkogÄrd.[6]

  1. ↑ lĂ€s online, www.ratsit.se .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  2. ↑ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges SlĂ€ktforskarförbund 2011).
  3. ↑ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/988505
  4. ↑ Ratsit
  5. ↑ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna SĂ€llskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med portrĂ€ttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 202. ISBN 91-630-4181-2.
  6. ↑ ”Kerstin Fredga”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/nacka-forsamling/nacka-norra-kyrkogard/d/kerstin-fredga-4bfde. LĂ€st 8 februari 2026.
  • Moen, Ann (red.): Vem Ă€r det 2007. Svensk biografisk handbok (Nationalencyklopedin, Malmö 2006), s. 187.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
FöretrÀdare:
Jan Stiernstedt
Generaldirektör för Rymdstyrelsen
1989–1998
EftertrÀdare:
Per Tegnér