Hoppa till innehÄllet

Lakrits

FrÄn Wikipedia
Lakrits.

Lakrits (uttal: [ˈlakri(t)s] eller [ˈlɑːkri(t)s])[1], Ă€r en massa som framstĂ€lls ur lakritsrot[2] frĂ„n Glycyrrhiza glabra.[3] Lakritsrot innehĂ„ller glykosiden glycyrrhizin, lakritsens viktigaste ingrediens, och har en söt smak.[2] Lakrits Ă€r ett vanligt smakĂ€mne i godis och lĂ€kemedel[2], men förekommer Ă€ven i till exempel likör och glass. Produkter med lakritssmak kan Ă€ven innehĂ„lla anis som ersĂ€ttare eller smakförstĂ€rkare till lakrits. I godissammanhang kallas lakrits ibland sötlakrits. Detta för att sĂ€rskilja smaken frĂ„n saltlakrits som innehĂ„ller det konstgjorda saltet salmiak. I Europa produceras lakrits frĂ€mst i Spanien, Italien och Turkiet.[4]

I engelskan anvÀnds uttrycket black liquorice (svart lakrits) för lakrits, för att sÀrskilja den frÄn sÄ kallad red liquorice (röd lakrits) som egentligen inte Àr lakrits (fri frÄn lakritsrot).[5]

HÀlsofördelar och hÀlsorisker

[redigera | redigera wikitext]

HÀlsofördelar med lakrits

[redigera | redigera wikitext]

Lakrits innehÄller B-vitamin, oljor och antioxidanter som Àr bra för kroppen.[6]

Lakritsroten var förr en medicinalvÀxt, som sÄldes pÄ apotek sÄ sent som pÄ 1970-talet. Det Àr en smal grenliknande rot som nÀr den tuggas tillsammans med saliv ger den typiska lakritssmaken dÄ den lÄngsamt mjukas upp. Det finns studier pÄ djur som pÄvisar att Àmnet glycyrrhizinsyra som finns i lakrits kan ha anticarcinogena effekter, det vill sÀga cancerförebyggande egenskaper.[4]

Lakritsförgiftning

[redigera | redigera wikitext]

Överkonsumtion av lakrits – mer Ă€n 50 gram per dag – kan hos kĂ€nsliga personer ge upphov till skadliga effekter, eftersom glycyrrhizinsyra hĂ€mmar enzymet 11ÎČ-HSD2 som omvandlar kortisol till kortison.[4] Kontinuerligt intag kan orsaka kaliumbrist (hypokalemi), ödem, högt blodtryck och förĂ€ndringar i nivĂ„n av hormoner som reglerar saltbalansen.[4] De flesta fallen av lakritsförgiftning Ă€r lindriga, men i sĂ€llsynta fall förekommer livshotande besvĂ€r.[7] År 2020 avled en person i Massachusetts i USA av lakritsförgiftning efter att ha drabbats av plötsligt hjĂ€rtstopp. Det efter att under nĂ„gra veckor konsumerat lakrits.[8] I Sverige intrĂ€ffar varje Ă„r ett tiotal fall av lakritsförgiftning.[7]

Eftersom lakrits gör att salt stannar i kroppen, sÄ bör lakrits inte förtÀras i samband med salt kost.[4]

Halten av glycyrrhizinsyra varierar pÄtagligt mellan exempelvis lakritsrot och lakritsextrakt samt mellan olika lakritsprodukter, samtidigt som mÀnniskor reagerar olika starkt pÄ Àmnet. DÀrför har Livsmedelsverket inte rekommenderat nÄgra grÀnsvÀrden för lakritsintag.[4] DÀremot konstateras i en nordisk rapport att lakritskonsumtion överstigande 50 gram om dagen innebÀr en risk för lakritsförgiftning hos de kÀnsligaste personerna.[4]

Studier pÄ gravida kvinnor har visat att lakrits kan pÄverka fosters kognitiva förmÄga.[9]

Sedan 20 maj 2006 ska vissa lakritslivsmedel i Sverige som exempelvis innehÄller höga halter av glycyrrhizinsyra förses med en varningstext enligt Livsmedelsverkets föreskrifter.[10]

1991 importerade Sverige omkring 4 ton lakritsrot, 267 ton lakritsextrakt och 5 390 ton (netto) lakritskonfekt.[4] Årskonsumtionen av lakritskonfekt uppskattas vara cirka ett kilo per person i Sverige och 50 — 150 % högre i övriga nordiska lĂ€nder.[4]

En studie pÄ Nya Zeeland granskade högstadieelevers konsumtion av lakritskonfekt. Den visade att 29 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna Ät lakritskonfekt varje vecka.[4] Veckokonsumtion över 2 hekto förekom bland 5,9 procent av flickorna och 4,9 procent hos pojkarna, och över 5 hekto hos 1,8 procent av flickorna respektive 1 procent av pojkarna.[4] TvÄ ungdomar Ät mer Àn ett kilo lakritskonfekt per vecka.[4] Andra undersökningar bland skolbarn visar pÄ liknande vÀrden.[4]

  1. ↑ ”lakrits”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sve/lakrits. LĂ€st 27 september 2013.
  2. 1 2 3 Lakrits pÄ NE.se
  3. ↑ https://runeberg.org/kemihlex/0249.html (kemiskt handlexikon)
  4. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Livsmedelsverket: För mycket lakrits (Artikel ur VÄr Föda nr 1, 1995) LÀst: 5 juni 2011.
  5. ↑ Swain, John (29 augusti 2011). ”What’s the difference between red and black licorice, besides color?”. Boston.com. http://archive.boston.com/business/articles/2011/08/29/whats_the_difference_between_red_and_black_licorice/. LĂ€st 2 augusti 2022.
  6. ↑ ”Det svarta guldets hĂ€lsoeffekter”. www.tandlakartidningen.se. https://www.tandlakartidningen.se/arkivet/artikelserier/det-svarta-guldets-halsoeffekter/. LĂ€st 2 augusti 2022.
  7. 1 2 Aftonbladet: FrÄgor och svar (lÀsarna frÄgar, Aftonbladet svarar med hjÀlp av olika expertkÀllor) Publicerad: 1998-1999. LÀst: 5 juni 2011.
  8. ↑ WikĂ©n, Erik (24 september 2020). ”Man Ă„t för mycket lakrits – dog”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/man-at-for-mycket-lakrits-dog. LĂ€st 2 augusti 2022.
  9. ↑ RĂ€ikkönen, Katri; Pesonen, Anu-Katriina; Heinonen, Kati; Lahti, Jari; Komsi, Niina; Eriksson, Johan G. (2009-11-01). ”Maternal Licorice Consumption and Detrimental Cognitive and Psychiatric Outcomes in Children”. American Journal of Epidemiology 170 (9): sid. 1137–1146. doi:10.1093/aje/kwp272. ISSN 0002-9262. https://academic.oup.com/aje/article/170/9/1137/165310. LĂ€st 8 januari 2018.
  10. ↑ Livsmedelsverket: Nya regler om mĂ€rkning med lakrits Arkiverad 16 augusti 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. LĂ€st: 5 juni 2011.