Lotus 49
| Lotus 49 | |
| | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| MĂ€rke | Lotus |
| Tillverkning | 12 st, 1967-1969 |
| Designer | Maurice Philippe |
| Drivlina | |
| Motor | 8-cyl V-motor |
| Drivning | Mittmotor |
| Kronologi | |
| EftertrÀdare | Lotus 72 |
Lotus 49 Àr en formel 1-bil, tillverkad av den brittiska biltillverkaren Lotus mellan 1967 och 1969.
NÀr CSI införde trelitersformeln till sÀsongen 1966 gjorde Colin Chapman det olyckliga valet att anvÀnda BRM:s H 16-motor till sin trelitersbil Lotus 43. Det blev en bortkastad sÀsong dÀr bÄde BRM och Lotus kÀmpade med den usla tillförlitligheten hos den komplicerade motorn. Chapman sökte efter en ny motorleverantör och vÀnde sig till Mike Costin och Keith Duckworth pÄ Cosworth.[1]
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Cosworth var villiga att bygga en motor men saknade resurser till ett sÄdant projekt. Chapman hade dock goda kontakter med Ford sedan Lotus vunnit Indy 500 1965 med en Ford-motor. Ford sponsrade Cosworths F1-motor mot att man fick sÀlja den fritt efter att Lotus fÄtt ett första Ärs exklusiv tillgÄng under 1967. Cosworth utvecklade en V8-motor, en motortyp som mÄnga associerade med Ford, som skulle förbli framgÄngsrik inom formel 1 under femton Är. Bilens chassi blev en utveckling av föregÄngaren Lotus 43 med en sjÀlvbÀrande monocoque. Den frÀmre hjulupphÀngningen bars upp av en hjÀlpram. Redan 43:an hade haft motorn som en lastbÀrande del av strukturen och Lotus 49 hade Cosworth-motorn bultad mot sittbrunnen. Motorn anvÀndes sedan som fÀste för vÀxellÄdan och bakre hjulupphÀngning.[2]
Till sÀsongen 1968 infördes tvÄ regelÀndringar som kom att förÀndra F1-bilarnas utseende rejÀlt. Fram till dess hade bilarna tÀvlat i Internationella bilsportfÀrger och Lotus bilar hade mÄlats i British racing green. 1968 slÀpptes sponsringen fri och Colin Chapman var en av de första att lackera sina bilar i sin huvudsponsor, cigarrettillverkaren Gold Leafs röd/vita fÀrger. Dessutom tillÀts nu aerodynamiska hjÀlpmedel i form av vingar som tryckte bilen mot banan.[3]
Tekniska data
[redigera | redigera wikitext]| Tekniska data[4] | Lotus 49 |
|---|---|
| Motor: | Mittmonterad 90° 8-cylindrig V-motor |
| Cylindervolym:Â | 2993 cmÂł |
| Borrning x slaglÀngd: | 85,7 x 64,8 mm |
| Max effekt vid varvtal:Â | 410 hk vid 9Â 600 v/min |
| Ventilstyrning: | Dubbla överliggande kamaxlar per cylinderrad, 4 ventiler per cylinder |
| BrÀnslesystem: | Lucas brÀnsleinsprutning |
| VÀxellÄda: | 5-vÀxlad manuell |
| HjulupphÀngning fram: | Undre triangellÀnk, övre tvÀrlÀnk, skruvfjÀdrar |
| HjulupphÀngning bak: | Undre triangellÀnk, övre tvÀrlÀnk, dubbla lÀngslÀnkar, skruvfjÀdrar |
| Bromsar:Â | Ventilerade skivbromsar |
| Chassi & kaross: | SjÀlvbÀrande aluminiummonocoque |
| Hjulbas:Â | 241 cm |
| Torrvikt:Â | 530 kg |
TĂ€vlingsresultat
[redigera | redigera wikitext]
Formel 1-VM 1967
[redigera | redigera wikitext]Jim Clark vann redan modellens debutlopp NederlÀndernas Grand Prix 1967. Clark vann sedan ytterligare tre lopp under sÀsongen och i USA ordnade Graham Hill en dubbelseger genom att komma tvÄa. Clark slutade trea i förarmÀsterskapet med Hill pÄ sjunde plats. I konstruktörsmÀsterskapet kom Lotus tvÄa efter Brabham.
Formel 1-VM 1968
[redigera | redigera wikitext]Jim Clark vann sÀsongens första tÀvling i Sydafrika 1968 innan han omkom pÄ Hockenheimring. Graham Hill vann sedan tre lopp och blev vÀrldsmÀstare för andra gÄngen. Lotus tog sin tredje seger i konstruktörsmÀsterskapet.
Formel 1-VM 1969
[redigera | redigera wikitext]SÀsongen 1969 tog Graham Hill och Jochen Rindt var sin seger. Rindt slutade fyra och Hill sjua i förarmÀsterskapet. Lotus blev trea i konstruktörsmÀsterskapet.
Formel 1-VM 1970
[redigera | redigera wikitext]Jochen Rindt tog en sista seger för Lotus 49:an i Monacos Grand Prix 1970. Resten av sÀsongen tÀvlade teamet med eftertrÀdaren Lotus 72.[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- grandprixhistory.org (engelska)
