Hoppa till innehÄllet

Olivenit

FrÄn Wikipedia
Olivenit
Olivenit
KategoriArsenatmineral
Dana klassificering41.06.06.01
Strunz klassificering8.BB.30
Kemisk formelCu2(AsO4)OH
FÀrgOlivgrön, grÄ, gulaktigt eller nÀstan vitt, grÄgrön
FörekomstsÀttFibrös, globulÀr och reniform; granulÀr, jordnÀra, massiv
KristallstrukturMonoklina kristallsystemet
TvillingbildningPĂ„ {010}
Spaltning{101},{110}, otydlig
BrottMussligt-ojÀmnt
HÄrdhet (Mohs)3
GlansDiamant-, silkes- eller glasglans.
RefraktionBiaxial (+/-)
Ljusbrytningnα = 1,747 – 1,780 nÎČ = 1,788 – 1,820 nÎł = 1,829 – 1,865
Dubbelbrytningή = 0,082 – 0,085
Dispersionstark r > v eller r < v
PleokroismSvagt grön och gul
TransparensGenomskinlig till opak
StreckfÀrgOlivgrönt till brunt
Densitet4,5
Referenser[1][2][3][4]

Olivenit Àr ett kopparhaltigt malmmineral vars namn kommer frÄn att den kan ha en olivgrön fÀrg. Det Àr ett arsenat med den kemiska formeln Cu2(AsO4)OH. Mineralet bildar kristaller som Àr prismatiska, strÄliga eller fibrösa (pseudo-ortorombiskt),[2] och finns ibland i smÄ lysande kristaller av enkel prismatisk form som avslutas av kupolsidan.

Det Àr relativt vanligt med klotformiga aggregat av nÄlformade kristaller av olivenit som Àr matta och jordiga.[1] ibland Àr den lamellÀr i strukturen, eller mjuk och jordnÀra.[5]

Ett karakteristiskt drag, och ett som namnet anspelar pÄ (tyska, Olivenerz, av A. G. Werner, 1789), Àr den olivgröna fÀrgen, som varierar i nyans frÄn svartgrön i kristallerna till nÀstan vit i den finfibrösa sorten kÀnd som trÀkoppar. HÄrdheten Àr 3 och den specifika vikten Àr 4,3. Mineralet fanns tidigare i viss mÀngd, förknippat med limonit och kvarts, i de övre anlÀggningarna i koppargruvorna i St Day-distriktet i Cornwall; Àven nÀra Redruth och i Tintic Mining District i Utah. Den Àr ett mineral av sekundÀrt ursprung, ett resultat av oxidationen av kopparmalmer och arsenopyrit.[5]

Olivenit frÄn Mammoth Mine, Tintic, Utah

Arseniken i olivenit ersĂ€tts ibland delvis av en liten mĂ€ngd fosfor, och i arten libethenit har vi motsvarande kopparfosfat Cu2PO4OH. Detta finns som smĂ„ mörkgröna kristaller som liknar olivenit vid ÄœubietovĂĄ i Slovakien, och i smĂ„ mĂ€ngder Ă€ven i Cornwall. Andra medlemmar av denna isomorfa grupp av mineraler Ă€r adamit, Zn2AsO4OH och eveit, Mn2AsO4OH.[5]

Olivenit, Ć pania Dolina, Slovakien
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Olivenite, 3 januari 2024..
  1. 1 2 Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 115, (7). ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
  2. 1 2 ”Handbook of Mineralogy”. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120224014312/http://rruff.geo.arizona.edu/doclib/hom/olivenite.pdf. LĂ€st 17 juli 2024.
  3. ↑ Mindat
  4. ↑ Webmineral data
  5. 1 2 3 One or more of the preceding sentences incorporates text from a publication now in the public domain: Spencer, Leonard James (1911). "Olivenite". In Chisholm, Hugh (ed.). Encyclopédia Britannica. Vol. 20 (11th ed.). Cambridge University Press. pp. 87–88

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör Olivenit.ï»ż