Hoppa till innehÄllet

Otto Andersson

FrÄn Wikipedia
För liknande namn, se Otto Andersson (olika betydelser).
Otto Andersson
FöddOtto Emanuel Andersson
27 april 1879[1]
VÄrdö, Finland
Död27 december 1969[1] (90 Är)
Åbo
Medborgare iFinland[2] och Storfurstendömet Finland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsÀttningMusikvetare[3], musiketnolog, etnolog, kompositör[4], musiker[3]
ArbetsgivareÅbo Akademi
Redigera Wikidata

Otto Emanuel Andersson, född 27 april 1879 i VĂ„rdö pĂ„ Åland, död 27 december 1969 i Åbo, var en finlĂ€ndsk musikforskare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Andersson studerade först vid Helsingfors musikinstitut, och var dĂ€refter en tid verksam som lĂ€rare dĂ€r. År 1906 grundade han föreningen Brage, vars ordförande och körledare han dĂ€refter blev.

Sedan 1908 bedrev han studier i folklore och musikhistoria vid Helsingfors universitet och blev filosofie doktor dĂ€r 1923 pĂ„ en avhandling med titeln StrĂ„kharpan: en studie i nordisk instrumenthistoria.[5] Andersson innehade frĂ„n 1926 Robert Mattssons professur i musikvetenskap och folkdiktsforskning vid Åbo Akademi.

I Anderssons litterĂ€ra produktion, vilken företrĂ€desvis behandlar finlĂ€ndsk musikhistoria och folklore, mĂ€rks Inhemska musikstrĂ€vanden (1907), Musik och musiker (1917), Martin Wegelius (1918), Johan Josef Pippingsköld och musiklivet i Åbo 1808-27 (1921), StrĂ„kharpan (1923) och Runeberg och musiken (1925).

Andersson grundade dessutom tre musiktidskrifter, skrev en mÄngfald vÀrdefulla uppsatser samt samlade och utgav gamla svensk-finska och estlÀndska folkvisor och danser.

Andersson framtrÀdde Àven som tonsÀttare (motett, romanser med mera) och som dirigent vid sÄng- och musikfester.

Andersson publicerade 1941 Mot bolsjevismen: tankar och reflexer, och kom under denna tid att fÄ en positiv instÀllning till Hitler och Nazityskland. Han publicerade bland annat skriften SprÄk- och personlighetsprincipen i den nationalsocialistiska statstanken : reflexioner och jÀmförelser, och uttryckte i skrift glÀdje över att "rasbetingad kulturgemenskap triumferar".[6]

Otto Andersson var Àven medarbetare i Svensk uppslagsbok som författare av musikrelaterade artiklar.

ÅlandsfrĂ„gan

[redigera | redigera wikitext]

Andersson var engagerad i finska inbördeskriget pĂ„ Åland dĂ€r han var ledare för skyddskĂ„ren i VĂ„rdö [7] .

Efter inbördeskrigets slut sĂ„ kom han att, tillsammans med andra Ă„lĂ€nningar som frĂ€mst var bosatta i Helsingfors, börja arbeta för att Åland skulle bli sjĂ€lvstyrt . Han blev medlem i ÅlandskommittĂ©n dĂ€r bland annat arkitekterna Lars Sonck och Bertel Jung hade framtrĂ€dande roller. Andersson var ansvarig utgivare för veckotidningen Ålands Posten som ÅlandskommittĂ©n gav ut 1919.[8] Han skrev boken "Bidrag till kĂ€nnedom om ÅlandsfrĂ„gans uppkomst och stĂ€mningen pĂ„ Åland 1917–1918" [9] dĂ€r han ifrĂ„gasatte Ă€ktheten i Ålandsrörelsen och svenskarnas pĂ„stĂ„ende att Ă„lĂ€nningar ville höra till Sverige. Detta gjorde att han blev illa omtyckt av Ålandsrörelsen och frĂ€mst Julius Sundblom. Detta bidrog till att Andersson sĂ€llan besökte Åland efter Nationernas Förbunds beslut sommaren 1921 att Åland skulle bli sjĂ€lvstyrt omrĂ„de och höra till Finland.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Inhemska musikstrĂ€fvanden: anteckningar rörande musikens i Finland historia jĂ€mte smĂ€rre uppsatser i musik. Helsingfors. 1907. Libris 1835443 
  • Musik och musiker. Helsingfors. 1917. Libris 1835441 
  • Martin Wegelius. Helsingfors. 1919. Libris 2528008 
  • Johan Josef Pippingsköld och musiklivet i Åbo 1808-1827. Skrifter / utgivna av Åbo akademi. Helsingfors. 1921. Libris 2287768 
  • StrĂ„kharpan: en studie i nordisk instrumenthistoria. Böcker / Föreningen för svensk kulturhistoria, 99-0578542-6 ; 4. Stockholm: Gen.-stab. lit. anst. i distr. 1923. Libris 1472712 
  • Runeberg och musiken: föredrag vid Svenska litteratursĂ€llskapets Ă„rshögtid den 5 februari 1925 (med nĂ„gra utvidgningar). Helsingfors. 1925. Libris 2491744 
  • Mot bolsjevismen: tankar och reflexer. Åbo: Bro. 1941. Libris 2491739 
  • SprĂ„k- och personlighetsprincipen i den nationalsocialistiska statstanken: reflextioner och jĂ€mförelser. Svenska tysklandsvĂ€nners i Finland skriftserie ; 4. Åbo. 1943. Libris 2976466 
  • HollmĂ©rus, Ragnar; Andersson Otto, Henriksson Harry (1944). Du sköna sĂ„ng: finlandssvenska ballader. Åbo. Libris 2708475 
  • Kalevala i strofer. [Finland]. 1954. Libris 13410830 
  • Jean Sibelius i Amerika. Åbo. 1955. Libris 2491735 
  • Spel opp, I spelemĂ€nner: Nils Andersson och den svenska spelmansrörelsen. Stockholm: Nord. museet. 1958. Libris 8214253 
  • Bröllopsmusik pĂ„ sĂ€ckpipa. Stockholm: Svensk tidskrift för musikforskning. 1961. Libris 13379021 
  • Studier i musik och folklore. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursĂ€llskapet i Finland, 0039-6842. Helsingfors: Svenska LitteratursĂ€llskapet i Finland. 1964-1969. Libris 495657 
  • Balladen i Svenskfinland: nĂ„gra reflexioner. [Åbo]. 1965. Libris 13412813 
  • NĂ€r spelmanslĂ„ten blev dikt. [Åbo]. 1969-1970. Libris 13409326 

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]

Uppslagsverk

[redigera | redigera wikitext]
  • Svensk uppslagsbok. Lund 1929

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 BibliothÚque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 121717189, lÀst: 10 oktober 2015.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ↑ Libris, Kungliga biblioteket, 17 september 2012, Libris-URI: 31fhjgwm1lp3r0c, lĂ€st: 24 augusti 2018.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1338446767749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. ↑ Classical Archives, Classical Archives kompositörs-ID: 62842, lĂ€st: 5 april 2022.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Andersson, Otto (1923). StrĂ„kharpan: en studie i nordisk instrumenthistoria. Böcker / Föreningen för svensk kulturhistoria, 99-0578542-6 ; 4. Helsingfors: Holger Schildt. Libris 570045
  6. ↑ Annika HĂ€llsten (11 juli 2018). ”Otto Andersson var folkbildare via folkmusik”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/d6634d61-7bac-4b2c-be1e-22242eaa6536.
  7. ↑ Bondestam, Anna. Vintern 1918
  8. ↑ Jung, Bertel (1922). ÅlandskommittĂ©ns VerksamhetsberĂ€ttelse 1918–1922. LĂ€st 6 februari 2018
  9. ↑ Andersson, Otto (1919). Bidrag till kĂ€nnedom om ÅlandsfrĂ„gans uppkomst och stĂ€mningen pĂ„ Åland 1917–1918

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Otto_Andersson&oldid=57121090”