Hoppa till innehÄllet

Ottoline Morrell

FrÄn Wikipedia
Ottoline Morrell
Lady Ottoline Morrell, 1902. PortrÀttfoto av Henry Walter Barnett
FöddOttoline Violet Anne Cavendish-Bentinck
16 juni 1873[1][2][3]
Royal Tunbridge Wells, Storbritannien
Död21 april 1938[1][2][3] (64 Är)
London
BegravdSt. Winifred's Churchyard[4]
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidSomerville College
SysselsÀttningMÄlare, författare, fotograf[5], aristokrat, mecenat[6]
MakePhilip Morrell
(g. 1902–)[7]
BarnJulian Vinogradoff (f. 1906)[8]
FörÀldrarArthur Cavendish-Bentinck
Augusta Browne[8]
Redigera Wikidata

Lady Ottoline Violet Anne Morrell, född 16 juni 1873 i Royal Tunbridge Wells, död 21 april 1938 i London, var en brittisk aristokrat och mecenat. Hennes stöd och nÀtverk var viktiga för intellektuella och konstnÀrer under tidigt 1900-tal, bland andra i kretsen kring Bloomsburygruppen, till exempel Virginia Woolf, Duncan Grant och Clive Bell.

Andra kÀnda medlemmar av hennes bekantskapskrets var Siegfried Sassoon, T. S. Eliot, W. B. Yeats, Mark Gertler och Vaslav Nijinsky.

Lady Ottoline Morrell var dotter till generallöjtnant Arthur Cavendish-Bentinck och friherrinnan Augusta Browne. Hon titulerades Lady efter sin halvbror Henrys arv av Hertigdömet Portland 1879[9]. 1889 pÄbörjade hon studier i politisk ekonomi och romersk historia vid Somerville College i Oxford.[10]

Efter en kort kÀrleksaffÀr med den svenska lÀkaren och författaren Axel Munthe gifte sig Ottoline Morrell med den liberale parlamentsledamoten Philip Morrell med vilken hon hade tvÄ egna barn, utöver dennes utomÀktenskapliga. Paret levde i ett öppet förhÄllande, och Ottoline Morrell hade flera utomÀktenskapliga förhÄllanden med personer av bÄda könen, bland andra filosofen Bertrand Russell[11], konstnÀrer Dora Carrington och konstkritikern Roger Fry.[12]

Mot slutet av sitt 1930-talet plÄgades Morrell av sjukdom och ett flertal experimentella medicinska behandlingar tog, trots förmodat motsatt effekt, hennes liv.[12]

EftermÀle

[redigera | redigera wikitext]

Ottoline Morrell stod som förlaga för ett antal hel- och halvfiktiva romankaraktÀrer. Enligt konstvetaren och journalisten Ingela Lind Àr en möjlig sÄdan Lady Chatterley i D. H. Lawrences eponyma roman.[12] Mer sÀkert Àr att hon stÄtt modell för Lady Hermione Roddice i Lawrences Kvinnor som Àlska (1920), Lady Caroline Bury i Graham Greenes Ett slagfÀlt (1979) och Mrs. Bidlake i Aldous Huxleys Kromgult (1921).[13]

  1. 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/Lady-Ottoline-Violet-Anne-Morrelltopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w68631kj, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p1822.htm#i18214, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 24842624, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 389602, lĂ€st: 12 december 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1191457587749153-1, lĂ€st: 20 april 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  7. ↑ The Peerage person-ID: p1822.htm#i18214, lĂ€st: 7 augusti 2020.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[kÀlla frÄn Wikidata]
  9. ↑ ”Burke's Peerage” (pĂ„ engelska). Wikipedia. 2020-01-11. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Burke%27s_Peerage&oldid=935274237. LĂ€st 4 februari 2020.
  10. ↑ ”Ottoline Morrell”. Spartacus Educational. https://spartacus-educational.com/Jmorrell.htm. LĂ€st 4 februari 2020.
  11. ↑ ”Russell: the Journal of Bertrand Russell Studies”. mulpress.mcmaster.ca. https://mulpress.mcmaster.ca/russelljournal?article=1353&context=russelljournal&sei-redir=1?article=1353&context=russelljournal&sei-redir=1. LĂ€st 4 februari 2020.
  12. 1 2 3 Lind, Ingela (2018). Ta sig frihet : Bloomsbury, Indien och konsten att leva. ISBN 978-91-0-017524-5. http://libris.kb.se/bib/21792809. LÀst 4 februari 2020
  13. ↑ Kennedy, Maev (10 oktober 2006). ”The real Lady Chatterley: society hostess loved and parodied by Bloomsbury group” (pĂ„ brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/uk/2006/oct/10/books.booksnews. LĂ€st 4 februari 2020.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]