Paratext

Paratexter är de texter i ett verk som inte hör till den centrala beskrivande/berättande texten utan som utgör den centrala textens retoriska och fysiska inramning. I publicerade verk består paratexter av saker som författarnamn, titlar, illustrationer, bindning, papperskvalitet, förord och baksidetexter.^[1]^[2] Enligt litteraturteoretikern Gérard Genette, som etablerat begreppet paratext inom området berättelseteori och narratologi, fungerar paratexten som en zon mellan texten och icke-texten, ett slags ramverk kring texten som påverkar läsarens förståelse av den.^[3] ^[4]

Se även

Metadata

Källor

↑ Jansson, Bo G (2006). 'Paratexts and the Limits of Narratology' i förf:s Episkt dubbelspel: om faktionsberättelser i film, litteratur och tv. Uppsala: Hallgren & Fallgren, sid. 215-237
↑ Lenemark Christian, red (2012). Litteraturens nätverk: berättande på Internet (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 173
↑ Genette, Gérard (1987). Seuils. Paris: Seuil
↑ Genette, Gérard (1997). Paratexts: Thresholds of Interpretation. Cambridge: Cambridge University Press

[1] Jansson, Bo G (2006). 'Paratexts and the Limits of Narratology' i förf:s Episkt dubbelspel: om faktionsberättelser i film, litteratur och tv. Uppsala: Hallgren & Fallgren, sid. 215-237

[2] Lenemark Christian, red (2012). Litteraturens nätverk: berättande på Internet (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 173

[3] Genette, Gérard (1987). Seuils. Paris: Seuil

[4] Genette, Gérard (1997). Paratexts: Thresholds of Interpretation. Cambridge: Cambridge University Press

[1]

[2]

[3]

[4]