Pavlovs hundar

Pavlovs hundar är ett begrepp som uppkommit av de psykologiska experiment vetenskapsmannen Ivan Pavlov (1849–1936) utförde på sina hundar. Försöken ledde till banbrytande forskningsresultat med stor inverkan på psykologin. Ivan Pavlov tilldelades Nobelpriset i medicin år 1904^[1] för sin förklaring av hur nerverna styr spottkörteln, hans ursprungliga forskningsområde då han upptäckte och fastställde den klassiska betingningen.

Pavlov var pionjär inom psykologin, kanske främst för den tidiga behaviorismen. Hundexperimenten rörde främst salivbildningen i djurens munnar när de serverades mat. Om Pavlov ringde en klocka innan de fick mat, kom hundarna att utsöndra saliv vid ljudet av klockan oavsett om de därefter fick mat eller ej. Fenomenet att en organism lär sig vilka stimuli som föregår viktiga händelser, oavsett om dessa stimuli är naturligt kopplade till händelsen eller ej kallas klassisk betingning eller Pavloviansk inlärning.^[2]

Experiment på hundar såväl som barn

I experimentet ger en naturligt betingad stimulus (maten) upphov till en obetingad respons (salivutsöndringen). Klockan som ringer strax innan maten utgör en betingad stimulus och följs i början alltid av mat. När detta skett några gånger lär sig organismen (hunden) att den betingade stimulusen alltid följs av maten och således på ett pålitligt sätt förutsäger händelsen. Responsen blir att hunden börjar producera saliv redan vid ljudet av klockan; en betingad respons har uppstått.

Pavlovs hundar hette bland annat Arleekin, Valiet, Tungus, Barbos, Laska, Ikar, Rogdi, Pastrel, Toi, Rafael, Milkah, Avgust, Murashka, Beluy, Mampus, Novichok, Mirta, Rijiy, Diana, Zolotistyuy, Rosa, Gryzun, Chyorny, Moladietz, Dikar, Nord, Drujok, Jack, Martik, Premjera, Visgun och Zloday.^[3] Namnen återfanns av den amerikanske genforskaren Tim Tully, som ville döpa minnesgener hos Drosophila efter Pavlovs hundar.

Pavlov utförde liknande experiment på barn. Genom att operera fast en liknande apparat som han använde när han utförde experiment på sina hundar kunde han mäta barnens salivutsöndring när de åt. Han testade också olika barns reflexer genom att fästa en platta på deras handleder som spändes åt innan de matades med en kaka genom ett rör. På det sättet kunde han bevisa att människors reflexer kan betingas lika lätt som hundars.^[4]

I populärkulturen

Inom populärkultur i stort, har "att vara pavlovs hund" ofta kommit att innebära att vara betingad till en onaturlig tillvaro, vanligen bortom det egna intresset.^[5]^[6]^[7]^[8] Jämför även: Stockholmssyndromet.

Se även

Källor

↑ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1904”. www.nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1904/. Läst 27 juli 2017.
↑ Aroseus, Frida (22 juni 2013). ”Klassisk betingning - Lätt att lära”. Lätt att lära. https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/behavioristiskt-perspektiv/klassisk-betingning/. Läst 25 juli 2017.
↑ Tully, Tim. ”Pavlov's dogs”. Current Biology 13 (4): sid. R117-R119. doi:10.1016/S0960-9822(03)00066-6. https://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(03)00066-6?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS0960982203000666%3Fshowall%3Dtrue. (engelska)
↑ ”Vetenskapensvärld del 2/18 2011”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 16 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110216135524/http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld.
↑ ”Manifesto against Labour” (på engelska). The Anarchist Library. https://theanarchistlibrary.org/library/krisis-group-manifesto-against-labour. Läst 11 mars 2021. ”It was necessary to eradicate all the institutions of social self-organisation and self-determination constituting the old agrarian societies before mankind was ripe to internalise the rule of labour and selfishness. Maybe you did a thorough job. We are not over-optimistic. We cannot know whether Pavlov’s dogs can escape from their conditioned existence. It remains to be seen whether the decline of labour will lead to a cure of labour-mania or to the end of civilisation.”
↑ Horatius, Ladislaus. ”Reflexerna hos Pavlovs människor”. https://www.opulens.se/existentiellt/reflexerna-hos-pavlovs-manniskor/. Läst 11 mars 2021.
↑ ”Johan Hakelius: Upplysta liberaler slåss för inskränkta rättigheter”. Expressen. https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/upplysta-liberaler-slass-for-inskrankta-rattigheter/. Läst 11 mars 2021.
↑ ”Klockrent – men unkna skämt”. gd.se. 6 april 2010. https://www.gd.se/artikel/klockrent-men-unkna-skamt. Läst 11 mars 2021.

Externa länkar

"How everyone gets Pavlov wrong", Michael Specter, The New Yorker, läst 12 januari 2015 (engelska)

[1] ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1904”. www.nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1904/. Läst 27 juli 2017.

[2] Aroseus, Frida (22 juni 2013). ”Klassisk betingning - Lätt att lära”. Lätt att lära. https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/behavioristiskt-perspektiv/klassisk-betingning/. Läst 25 juli 2017.

[3] Tully, Tim. ”Pavlov's dogs”. Current Biology 13 (4): sid. R117-R119. doi:10.1016/S0960-9822(03)00066-6. https://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(03)00066-6?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS0960982203000666%3Fshowall%3Dtrue. (engelska)

[4] ”Vetenskapensvärld del 2/18 2011”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 16 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110216135524/http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld.

[5] ”Manifesto against Labour” (på engelska). The Anarchist Library. https://theanarchistlibrary.org/library/krisis-group-manifesto-against-labour. Läst 11 mars 2021. ”It was necessary to eradicate all the institutions of social self-organisation and self-determination constituting the old agrarian societies before mankind was ripe to internalise the rule of labour and selfishness. Maybe you did a thorough job. We are not over-optimistic. We cannot know whether Pavlov’s dogs can escape from their conditioned existence. It remains to be seen whether the decline of labour will lead to a cure of labour-mania or to the end of civilisation.”

[6] Horatius, Ladislaus. ”Reflexerna hos Pavlovs människor”. https://www.opulens.se/existentiellt/reflexerna-hos-pavlovs-manniskor/. Läst 11 mars 2021.

[7] ”Johan Hakelius: Upplysta liberaler slåss för inskränkta rättigheter”. Expressen. https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/upplysta-liberaler-slass-for-inskrankta-rattigheter/. Läst 11 mars 2021.

[8] ”Klockrent – men unkna skämt”. gd.se. 6 april 2010. https://www.gd.se/artikel/klockrent-men-unkna-skamt. Läst 11 mars 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]