Hoppa till innehÄllet

Pyrolys

FrÄn Wikipedia
Pyrolys av ett fast brÀnsle resulterar i gasformiga komponenter och en fast Äterstod
TrÀkol Àr den fasta Äterstod som blir kvar nÀr ved pyrolyseras

Pyrolys eller torrdestillation Ă€r en process dĂ€r ett Ă€mne upphettas till en hög temperatur, vanligtvis omkring 500–1000°C, i en syrefri miljö, sĂ„ att det sönderfaller utan att förbrĂ€nning sker. Vid pyrolys avgĂ„r flyktiga Ă€mnen i gasform, medan en Ă„terstod i fast eller flytande form blir kvar. Pyrolys Ă€r dĂ€rför en form av termisk nedbrytning. Förkolning Ă€r ett exempel pĂ„ pyrolys. Pyrolys skiljer sig frĂ„n förgasning, en annan liknande process. Under förgasning tillsĂ€tts en kontrollerad mĂ€ngd vattenĂ„nga och/eller syre, medan pyrolys sker utan syre.

Pyrolys bryter ner inkommande material och producerar mĂ„nga olika Ă€mnen – flyktiga gaser, oljor i gasform som kan kondenseras och en fast Ă„terstod.[1] De flyktiga gaser som avgĂ„r bestĂ„r frĂ€mst av vattenĂ„nga, kolmonoxid, metan och andra lĂ€ttare kolvĂ€ten samt Ă€ven tyngre organiska föreningar. De tyngre organiska föreningarna kan ofta kondenseras och brukar dĂ„ kallas tjĂ€ror eller pyrolysoljor. Den fasta Ă„terstoden bestĂ„r av en hög viktandel kol och kallas ibland koks. Oftast kan alla dessa komponenter utnyttjas som brĂ€nslen eller rĂ„material. De flyktiga gaserna kan brĂ€nnas, medan pyrolysoljorna antingen kan brĂ€nnas eller utnyttjas pĂ„ annat sĂ€tt. Den fasta Ă„terstoden kan brĂ€nnas eller utnyttjas i processer dĂ€r rent kol anvĂ€nds, till exempel metallurgiska processer.

MÀngden av de olika faserna samt deras sammansÀttning bestÀms vid pyrolysen av faktorer som inkommande material, temperatur, uppvÀrmningshastighet, tid, tryck.

Pyrolys av olika Àmnen

[redigera | redigera wikitext]

Redan pÄ 1700-talet anvÀndes pyrolys av kol för att tillverka koks, kolets fasta Äterstod efter pyrolys. Koksen innehöll en hög halt av grundÀmnet kol och anvÀndes i metallurgiska processer, dÀr den ersatte trÀkol som tidigare anvÀnts. Koks anvÀnds Ànnu idag för jÀrnframstÀllning. Under 1800-talet blev de flyktiga pyrolysgaserna intressanta, dÄ pyrolys av kol anvÀndes dÄ för tillverkning av stadsgas, en gas som anvÀndes för belysning eller matlagning. Genom upptÀckten av stora mÀngder petroleum, som blev en relativt billig rÄvara, minskade dock intresset för tillverkning av brÀnslen i gas- eller vÀtskeform utgÄende frÄn kol. Intresset har dock ökat pÄ senare tid, pÄ grund av den minskande tillgÄngen pÄ petroleum.[1]

Oljeskiffer, en bergart i fast form, behandlas genom pyrolys varvid pyrolysoljorna anvÀnds som en ersÀttning för rÄolja.

Vid pyrolys av lövtrÀ anvÀnds den fasta Äterstoden, ofta kallad trÀkol, bland annat vid grillning. Vid pyrolys av trÀ frÄn olika barrtrÀd, oftast tall och en, Àr kolen ofta av sÀmre kvalitet. DÀremot har trÀtjÀran, pyrolysoljorna, anvÀnts under hundratals Är för bland annat bÄt- och husbyggnad, samt ibland som brÀnnolja. TjÀran framstÀlldes tidigt i sÄ kallade tjÀrdalar. Vid pyrolys av den grova barken frÄn björk fÄr man en olja som kallas ryssolja.

Gengas Àr ett brÀnsle som framstÀlls genom pyrolys av trÀ och som bland annat anvÀndes som fordonsbrÀnsle under andra vÀrldskriget.

Plastpyrolys

[redigera | redigera wikitext]

Genom pyrolys av mjukplast[2] vid temperatur pĂ„ ca 350–380 °C sönderdelas plastens lĂ„nga kolkedjor och lĂ€ttare kolvĂ€ten skapas; ju högre temperatur desto kortare kolkedjor. De erhĂ„llna kolvĂ€tena kan dĂ„ anvĂ€ndas som brĂ€nsle (bensin, flygfotogen och diesel) samt de tyngre oljorna kan anvĂ€ndas som tung eldningsolja. För att öka utbytet av flytande brĂ€nsle kan katalysatorer anvĂ€ndas, exempelvis zeoliter. Dessutom bildas det gas (metan, etan och propan) som kan anvĂ€ndas för att driva processen eller delas upp och komprimeras. Efter pyrolysen liknar processen destillation av rĂ„olja. Att tillverka brĂ€nsle av plast gĂ„r emot den gĂ€ngse modellen att förbrukad plast skall bli ny plast, men vissa studier tyder pĂ„ att det Ă€r mindre skadligt för miljön att göra brĂ€nsle av plast och göra ny plast av exempelvis rĂ„olja Ă€n att recirkulera plasten i ett kretslopp[3]

Pyrolys under andra processer

[redigera | redigera wikitext]

Pyrolys Àr ett stadium under mÄnga förbrÀnningsprocesser av fasta brÀnslen sÄsom trÀ. Under pyrolysen avgÄr dÄ flyktiga Àmnen frÄn brÀnslet och stoppar dess kontakt med syre. De flyktiga Àmnena fattar sedan eld och processen fortsÀtter tills alla flyktiga Àmnen har avgÄtt. Den fasta Äterstoden, som bestÄr frÀmst av kol, glöder nÀr den förenas med luftens syre. [4].

  • Rezaiyan, John och Cheremisinoff, Nicholas P.: Gasification Technologies – A Primer for Engineers and Scientists. Taylor & Francis Group 2005. ISBN 0-8247-2247-7
  1. 1 2 Rezaiyan och Cheremisinoff 2005, sidan 143
  2. ↑ Qureshi, Muhammad Saad; Oasmaa, Anja; Pihkola, Hanna; Deviatkin, Ivan; Tenhunen, Anna; Mannila, Juha (2020-11-01). ”Pyrolysis of plastic waste: Opportunities and challenges” (pĂ„ engelska). Journal of Analytical and Applied Pyrolysis 152: sid. 104804. doi:10.1016/j.jaap.2020.104804. ISSN 0165-2370. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0165237019308241. LĂ€st 5 april 2022.
  3. ↑ [https://www.witpress.com/Secure/elibrary/papers/EPM20/EPM20007FU1.pdf ”PYROLYSIS OF PLASTIC WASTE TO ENVIRONMENTALLY FRIENDLY PRODUCTS”]. www.witpress.com, ISSN 1743-3541. 1 januari 2020. https://www.witpress.com/Secure/elibrary/papers/EPM20/EPM20007FU1.pdf. LĂ€st 5 april 2022.
  4. ↑ ”Burning of wood”. Arkiverad frĂ„n originalet den 9 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100209095142/http://virtual.vtt.fi/virtual/innofirewood/stateoftheart/database/burning/burning.html. LĂ€st 17 september 2018.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]