Rodolit

	Rodolit
	Röda rodolitkorn i stuff
Kategori	Pyrope-variant, nesosilikat
Grupp	granatgruppen
Kemisk formel	(Mg,Fe)3Al2(SiO4)3
Färg	ljus till mörklilaröd till rödlila
Kristallstruktur	Kubisk
Spaltning	ingen, kan visa distinkt delning
Brott	conchoidalt
Hårdhet (Mohs)	7,0 – 7,5
Glans	fet till glasaktig
Polerad glans	glasaktig
Refraktion	1,760 +0,010−0,020
Dubbelbrytning	ingen
Optisk karaktär	Enkelbrytning, ofta anomal dubbelbrytning
Dispersion	0,026
Pleokroism	ingen
Transparens	transparent till genemskinlig
Fluorescens	inert
Densitet	3,84 ± 0,10
Referenser

Rodolit är en rosa till brunröd varietet av rosa till röd mineralpyrop,^[2] en art i granatgruppen. Den kemiska sammansättningen ligger mellan pyrop Mg₃Al₂[SiO₄]₃ och almandin Fe₃Al₂[SiO₄]₃. Ju högre järnhalten är desto mörkare^[3] är granatsorten.

Den beskrevs först från Cowee Valley, Macon County, North Carolina.^[4] Namnet kommer från det grekiska "rhodon" för "rosliknande", gemensamt med andra rosa mineraltyper (som rodokrosit, rodonit). Denna färg, och den vanligtvis inkluderande naturen hos granat från denna ort, har lett till att rodolit används som en ädelsten. Rodolit, liksom andra sortnamn, är inte officiellt erkänd som en mineralogisk term, utan används snarare som ett accepterat handelsnamn.^[5]^[6]

Gemmologiska egenskaper

Mineralogiskt och kemiskt ingår rodolitgranater i serien pyrope-almandin solid-solution, med en ungefärlig bulkgranatsammansättning av Py₇₀Al₃₀.^[1]

Rodoliter från olika förekomster runt om i världen har karakteriserats av kristallkemiska och absorptionsspektralanalyser som visar att förutom järn kan sådana element som mangan, krom och vanadin påverka färgen på rodoliter.^[5]^[6]

Rodolitgranater framstår som genomskinliga röd-rosa-lila ädelstenar, inklusive alla olika färgnyanser mellan violett och rött. Färgerna från olika rodolitkällor kan variera från lavendelrosa till hallonrosa eller hallonröd och från lilaviolett (druva) till lilaröd.^[7]

Rodoliternas färg i kombination med deras briljans, hållbarhet och tillgängligheten för stenar utan synliga inneslutningar har lett till en viss efterfrågan på stenen inom smyckesindustrin. Rodoliter som används i smycken är i allmänhet facettslipade för att på bästa sätt använda deras briljans, även om de också finns i cabochonform.

Vissa rodoliter ändrar färg från lila till hessonitbrun när de värms upp till en temperatur på 600 °C. Denna process är inte reversibel.^[8]

Naturlig förekomst

Många fyndigheter av ekonomisk betydelse finns i länder som tillhör den geologiska enheten i det så kallade "Moçambiquebältet", som Kenya, Madagaskar, Malawi, Moçambique, Tanzania, etc. Andra källor till rodolit finns i Brasilien, Indien (Odisha), Norge, USA och Sri Lanka.^[5]^[6]^[8]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rhodolite, 17 januari 2024..

Noter

1 2 Gem Reference Guide. [Santa Monica, CA]: Gemological Institute of America, 1988. ISBN 0-87311-019-6.
↑ Schumann, Walter (2002). Ädelstenar och prydnasstenar. Världens alla arter och varieteter. Sveriges gemmologiska riksförening. sid. 120. ISBN 978-91-6319-069-8
↑ O'Donoghue, Michael; Joyner, Louise (2007). Identification of gemstones. Butterworth Heinemann. sid. 160. ISBN 0-7506-5512-7
↑ Rhodolite on mindat.org
1 2 3 Lind, Thomas; Henn, Ulrich; Milisenda, Claudio C. (1998). ”Comparative investigation of rhodolite garnets from different provenances”. Gemmologie (Journal of the German Gemmological Association) 47 (1): sid. 53–59. ISSN 0948-7395.
1 2 3 Lind, Thomas (2015). ”Crystal chemistry and colour of garnets of commercially relevant gemstone occurrences”. Gemmologie (Journal of the German Gemmological Association) 64 (1–2): sid. 1–41. ISSN 0948-7395.
↑ ”Rhodolite”. Lindgranat | Garnet Specialist | Germany | World Of Garnets. https://www.lindgranat.com/rhodolite. Läst 18 mars 2018.
1 2 ”Rhodolite on Gemdat.org”. http://www.gemdat.org/gem-6719.html. Läst 13 mars 2015.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Rodolit.

[gia-1] 1 2 Gem Reference Guide. [Santa Monica, CA]: Gemological Institute of America, 1988. ISBN 0-87311-019-6.

[2] Schumann, Walter (2002). Ädelstenar och prydnasstenar. Världens alla arter och varieteter. Sveriges gemmologiska riksförening. sid. 120. ISBN 978-91-6319-069-8

[3] O'Donoghue, Michael; Joyner, Louise (2007). Identification of gemstones. Butterworth Heinemann. sid. 160. ISBN 0-7506-5512-7

[Mindat-4] Rhodolite on mindat.org

[:0-5] 1 2 3 Lind, Thomas; Henn, Ulrich; Milisenda, Claudio C. (1998). ”Comparative investigation of rhodolite garnets from different provenances”. Gemmologie (Journal of the German Gemmological Association) 47 (1): sid. 53–59. ISSN 0948-7395.

[:1-6] 1 2 3 Lind, Thomas (2015). ”Crystal chemistry and colour of garnets of commercially relevant gemstone occurrences”. Gemmologie (Journal of the German Gemmological Association) 64 (1–2): sid. 1–41. ISSN 0948-7395.

[7] ”Rhodolite”. Lindgranat | Garnet Specialist | Germany | World Of Garnets. https://www.lindgranat.com/rhodolite. Läst 18 mars 2018.

[gemdat-8] 1 2 ”Rhodolite on Gemdat.org”. http://www.gemdat.org/gem-6719.html. Läst 13 mars 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]