Hoppa till innehÄllet

SCO Group

FrÄn Wikipedia

SCO Group, ursprungligen Santa Cruz Operation Group, var en amerikansk Unix- och datorkonsultfirma grundad 1979 av Doug Michels och Larry Michels.

SCO Àger begrÀnsade rÀttigheter till operativsystemet Unix och har Àven skapat en Linuxdistribution.

Delar av SCO blev uppköpt av Caldera Systems som senare bytte namn till SCO, ursprungliga SCO bytte dÄ namn till Tarantella men den delen köptes senare upp av Sun.

Under Är 2003 blossade en rÀttstvist upp mellan SCO (Caldera under nytt namn) och företag bakom andra linuxdistributioner och företag som indirekt stödde operativsystemet GNU/Linux genom att finansiera utveckling av den och dess distribution, bland andra Red Hat och IBM. Tvisten började dÄ Caldera Systems bytte namn till SCO och pÄstod att Linux innehÄller kod som Àgs av dem.

Den 14 september 2007 lade SCO in en begÀran om skydd mot sina kreditorer, en sk. Chapter 11. Företaget har förklarat sig sjÀlv i konkurs.[1]

SCO:s rÀttstvister

[redigera | redigera wikitext]

Sedan Caldera Systems köpte upp delar av SCO och sedermera antog namnet SCO har företaget Àndrat strategi, de försöker nu fÄ betalt för intellektuellt kapital genom flera olika licensieringssystem under samlingsnamnet SCOSource, den kanske mest kÀnda Àr deras licens för att köra Linux, samt genom att stÀmma licensiater, tidigare kunder och samarbetspartners.

Den 6 mars 2003 lÀmnade SCO in en stÀmning mot IBM och krÀvde ersÀttning i miljarddollarklassen för olika brott IBM skulle begÄtt mot SCO. IBM anklagades bland annat för att ha lÀckt kÀllkod frÄn UNIX System V till Linux via AIX och Dynix, avslöjat hemliga koncept och metoder samt försökt förstöra hela Unix-affÀrsomrÄdet.

I inledningen av stĂ€mningen var SCO vĂ€ldigt högljudda i pressen med att det var miljontals rader kod i Linux som var direkt kopierade frĂ„n Unix SysV – nĂ„got som stĂ„r i bjĂ€rt kontrast till de 326 rader som SCO lĂ€mnat in som bevis.[2]

SCO har Àven dragit in licensen för AIX och Sequent, nÄgot IBM hÀvdar Àr omöjligt med hÀnvisning till att licensen inte gÄr att dra in (fully paid-up and irrevocable). Novell har dessutom rÀtt att stoppa (och har stoppat) SCO frÄn att dra in IBM:s licens.

Under processen[3] har SCO drabbats av en del bakslag, bland annat har domaren i mÄlet sagt att de har en hÀpnadsvÀckande brist pÄ bevis (astonishing lack of evidence).[4]

Enligt de senaste rÀttegÄngsdokumenten pekar SCO frÀmst pÄ följande:

  • IBM har donerat kĂ€llkoden till JFS till Linux, ett pĂ„stĂ„tt kontraktsbrott
    • JFS Ă€r ett journalförande filsystem som Ă€r helt utvecklat av IBM
  • IBM har donerat kĂ€llkoden till RCU, Read-Copy-Update, en avancerad minneshanteringsalgoritm, ett pĂ„stĂ„tt kontraktsbrott
    • Sequent som uppfunnit och Ă€gde patent pĂ„ RCU köptes upp av IBM som numera Ă€ger patent och copyright
  • IBM har donerat kĂ€llkod till testsviter (LTP, Linux Test Project) för Linux, ett pĂ„stĂ„tt kontraktsbrott
  • Negativ "know-how", ett pĂ„stĂ„tt kontraktsbrott

Efter domslutet i SCO mot Novell frÄn den 10 augusti 2007 (se nedan) har parterna i SCO mot IBM ombetts summera vad som kvarstÄr av stÀmningen i mÄlet eftersom avgörandet i SCO mot Novell ocksÄ avgör stora delar av SCO mot IBM. Summeringen lyder:

  • ...the Novell Decision effectively forecloses all of SCO:s claims; (2) requires summary judgment in favor of IBM on several of its counterclaims and strengthens IBM:s remaining counterclaims; and (3) impacts all of the pending motions.

Expertvittnen

[redigera | redigera wikitext]
IBMs expertvittnen
[redigera | redigera wikitext]
SCOs expertvittnen
[redigera | redigera wikitext]

SCO mot Novell

[redigera | redigera wikitext]

SCO stÀmde Novell 1 januari 2004[5] för förtal. SCO hÀvdade felaktigt att de, inte Novell, Àger rÀttigheterna till Unix.

Domaren i bÄde SCO mot IBM och SCO mot Novell, Dale Kimball, beslutade att SCO mot Novell skulle avgöras först.[6]

Företag som Microsoft och Sun Microsystems köpte enligt egen utsago licenser frÄn SCO för att respektera företagets upphovsrÀtt. SCO uppgav ocksÄ officiellt att varken Microsoft, Sun eller HP brutit mot licensvillkoren, nÄgot de hÀvdar IBM gjort.

Efter att dispyten med Novell började har de hÀvdat att SCO inte ens har rÀtt att sÀlja nya Unix-licenser, vilket skedde i fallen med Sun och Microsoft.

Fredagen den 10 augusti 2007 kom ett domstolsutslag som klargjorde att Novell, inte SCO, Àger copyrighten till UNIX och UnixWare och att Novell har rÀtten att verka Ä SCO:s vÀgnar och fÄ dem att avstÄ frÄn att stÀmma IBM för nÄgot som rör Unix SVRX. Vidare ska Novell ha del av de licenspengar SCO fick frÄn Microsoft och Sun Microsystems.[7]

I SCO:s uttalande om domslutet uttrycker de sin besvikelse och det finns en antydan att de kommer överklaga.[8]

Novells uttalande om domslutet sÀger att hela kÀrnan för SCO:s rÀttstvister nu Àr borta.[9]

Red Hat mot SCO

[redigera | redigera wikitext]

Den 4 augusti 2003 stÀmde Red Hat, den största av Linuxdistributörerna, SCO för att fÄ klargjort att Linux inte bryter mot nÄgon upphovsrÀtt som SCO har. 10 oktober 2007 stÀngdes tvisten, men kan Äterupptas om rÀtten anser det nödvÀndigt efter att bland annat tvisten mellan SCO och IBM blir klar. Inget stoppdatum har satts[10]

Andra tvister

[redigera | redigera wikitext]

SCO stÀmde Àven tvÄ före detta kunder till dem, AutoZone och DaimlerChrysler, men de tvÄ stÀmningarna slutade som en förlust för SCO.

  1. ↑ ”SCO Files For Chapter 11 Bankruptcy” (pĂ„ engelska). groklaw.net. 14 september 2007. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100505035130/http://www.groklaw.net/article.php?story=20070914152904577.
  2. ↑ ”Only 326 lines of code said to be at issue in SCO-IBM flap” (pĂ„ engelska). theregister.co.uk. 17 mars 2007. http://www.theregister.co.uk/2007/03/17/sco_evidence_mountain/.
  3. ↑ ”IBM Timeline SCO Group v. International Business Machines, Inc.” (pĂ„ engelska). groklaw.net. Arkiverad frĂ„n originalet den 15 april 2024. https://web.archive.org/web/20240415100224/http://www.groklaw.net/staticpages/index.php?page=20031016162215566.
  4. ↑ ”Unix warriors lack evedense” (pĂ„ engelska). Computerworld. 8 juli 2006. Arkiverad frĂ„n originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929084316/http://www.computerworld.com.au/index.php/id%3B1772898274%3Bfp%3B2%3Bfpid%3B3.
  5. ↑ ”Novell Timeline SCO Group v. Novell, Inc” (pĂ„ engelska). groklaw.net. Arkiverad frĂ„n originalet den 5 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100505004049/http://www.groklaw.net/staticpages/index.php?page=20040319041857760.
  6. ↑ ”Kimball Rules: SCO's Objections Denied! Wells's Order Affirmed - Novell Goes 1st.” (pĂ„ engelska). groklaw.net. 29 november 2006. Arkiverad frĂ„n originalet den 15 december 2006. https://web.archive.org/web/20061215055249/http://www.groklaw.net/article.php?story=20061129165103775.
  7. ↑ ”Court Rules: Novell owns the UNIX and UnixWare copyrights! Novell has right to waive!” (pĂ„ engelska). groklaw.net. 10 augusti 2007. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20080906194258/http://www.groklaw.net/article.php?story=20070810165237718.
  8. ↑ SCO övervĂ€ger att överklaga Arkiverad 17 januari 2010 pĂ„ WebCite (engelska)
  9. ↑ ”Novell statement on today’s SCO ruling” (pĂ„ engelska). novell.com. 10 augusti 2007. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090510020113/http://www.novell.com/prblogs/?p=379.
  10. ↑ ”Red Hat TIMELINE Red Hat, Inc v. SCO Group” (pĂ„ engelska). groklaw.net. Arkiverad frĂ„n originalet den 9 november 2010. https://web.archive.org/web/20100609005028/http://www.groklaw.net/staticpages/index.php?page=20031017044328636.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]