Hoppa till innehÄllet

Samora Machel

FrÄn Wikipedia
Samora Machel

Samora Machel i USA, 1985.

Tid i befattningen
25 juni 1975–19 oktober 1986
EftertrÀdare Joaquim Chissano

Tid i befattningen
1970–19 oktober 1986
FöretrÀdare Eduardo Mondlane
EftertrÀdare Joaquim Chissano

Född Samora Moisés Machel
29 september 1933
Chilembene, provinsen Gaza, Moçambique
Död 19 oktober 1986 (53 Är)
Mbuzini, Lebombobergen, Sydafrika
Nationalitet Moçambikisk Moçambique
Politiskt parti FRELIMO
Yrke MilitÀr, politiker
Maka Josina Mutemba (11 maj 1970–7 april 1971)
Graça Simbine (1975-1986)
Barn Samito (1969)
Josina Z. (1976)
Malenga (1978)
MilitÀrtjÀnst
I tjÀnst för Moçambique Moçambique
TjĂ€nstetid 1962–1975
Grad General
Slag/Krig Inbördeskriget i Moçambique
Graça Machel, Nicolae Ceaußescu och Samora Machel, i Maputo, Ă„r 1979.
Samora Machel och Margot Honecker 1983.

Samora Moisés Machel, född 29 september 1933 i Chilembene, provinsen Gaza, död 19 oktober 1986 i Lebombobergen, Sydafrika, var rebelledare i Moçambique 1969-75 och blev dÀrefter Moçambiques första president.[1] Han omkom i en flygkrasch pÄ Äterresan frÄn ett toppmöte i Zambia.

Samora Machel var son till jordbrukaren Mandhande MoisĂ©s Machel i Chilembene i provinsen Ghaza och tillhörde folkgruppen Thonga. Sonen hade börjat skolan nĂ€r han var Ă„tta Ă„r och gick sedan pĂ„ en romersk-katolsk missionsskola tills han fyllde 17 Ă„r. År 1950 beslagtogs deras mark och gavs till portugisiska nybyggare. Familjen tvingades arbeta i sydafrikanska gruvor för att försörja sig.[2] Machel fick arbete pĂ„ en vĂ„rdcentral i byn Xai-Xai och kunde efter ett par Ă„r studera pĂ„ en sjuksköterskeskola, en av fĂ„ utbildningar som var tillgĂ€nglig för den svarta befolkningen.[2] År 1956 fick han anstĂ€llning pĂ„ centralsjukhuset i Lourenço Marques men flyttades snart till en tjĂ€nst pĂ„ ön Inhaca. DĂ€r trĂ€ffade han Sorita Tchaiakomo, bildade familj och byggde ett hem.

Befrielsekriget

[redigera | redigera wikitext]

År 1961 trĂ€ffade Machel Eduardo Mondlane[a] i Lourenço Marques. Machel berĂ€ttade om det ökande förtrycket frĂ„n Portugal och bad Mondlane att engagera sig i nationaliströrelsen. I juni Ă„ret dĂ€rpĂ„ fick Mondlane en inbjudan av Julius Nyerere att sammankalla en konferens i Dar es-Salaam för att förena de olika nationaliströrelserna och resultatet blev FRELIMO, Fronten för Moçambiques befrielse.[3] Ett Moçambikanska institutet bildades i Dar es Saalam under ledning av Mondlanes amerikanska fru Janet Mondlane. År 1963 lyckades Machel fly frĂ„n Moçambique och ta sig till Tanzania. Han kom med i den första gruppen av Frelimo-soldater som skickades till Algeriet[b] för militĂ€r trĂ€ning.[4]

Den 3 februari 1969 mördas Frelimos ordförande, Eduardo Mondlane pÄ uppdrag av Portugals sÀkerhetspolis PIDE. Frelimo höll pÄ att splittras, men en extra inkallad kongress kunde enas om att vÀlja Samora Machel till ordförande och Marcelino dos Santos till vice ordförande.[5]

Presidentskap

[redigera | redigera wikitext]

NĂ€r Moçambique blev sjĂ€lvstĂ€ndigt den 25 juni 1975 blev han Moçambiques förste president 1975–86. Till utbildningsminister utsĂ„g han Graça Simine som arbetat i de befriade omrĂ„dena som Frelimos skollĂ€rare. TvĂ„ mĂ„nader senare gifte sig Machal med Graça Simine. Bland gĂ€sterna var Zambias första president Kenneth Kaunda. Machel med sin bakgrund var populĂ€r hos folket, men han stod inför en oerhört svĂ„r uppgift för nationell Ă„teruppbyggnad. Han prioriterade utbildnings- och vĂ„rdsektorn och förstatligade företag och övervakade Frelimos omvandling frĂ„n militĂ€r organisation till ett marxist-leninistisk parti. År 1977 utbröt inbördeskrig mellan Frelimo och Renamo med stöd av Sydafrika. Hösten 1986 deltog Samora Machel pĂ„ en konferens i Zambia. PĂ„ hemvĂ€gen störtade presidentens flygplan, en Tupolev Tu-134. Apartheidregeringen i Sydafrika beskylldes för inblandning, men bevis har inte framkommit.[6]

Hans Ànka, Graça Machel gifte senare om sig med Nelson Mandela.

  1. ↑ Mondlane tillhörde folkgruppen Thonga och var bitrĂ€dande professori antropologi vid Syracuse University i USA.
  2. ↑ Algeriet blev sjĂ€lvstĂ€ndigt den 1 juli 1962 och blev en bas för afrikanska nationalister frĂ„n de portugisiska kolonierna.
  1. ↑ Bra Böckers lexikon, 1977
  2. 1 2 ”Freedom Fighter Samora Machel”. LĂ€st 9 september 2017.
  3. ↑ ”Frelimo”. ne.se. LĂ€st 9 september 2017.
  4. ↑ ”The Progress of a Revolutionary” Arkiverad 11 juli 2017 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. LĂ€st 9 september 2017.
  5. ↑ Befrielsekampen i Afrika 1977, sid. 109-110.
  6. ↑ ”Samora Machel–Plane crash” Arkiverad 13 juni 2017 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. britannica.com. LĂ€st 4 september 2017.

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]
  • Befrielsekampen i Afrika (1. uppl.). Stockholm: Utg. 1977. Libris 7750562. ISBN 91-85584-02-9Â