Samora Machel
| Samora Machel | |
Samora Machel i USA, 1985. | |
| Tid i befattningen 25 juni 1975â19 oktober 1986 | |
| EftertrÀdare | Joaquim Chissano |
|---|---|
| Tid i befattningen 1970â19 oktober 1986 | |
| FöretrÀdare | Eduardo Mondlane |
| EftertrÀdare | Joaquim Chissano |
| Född | Samora Moisés Machel 29 september 1933 Chilembene, provinsen Gaza, Moçambique |
| Död | 19 oktober 1986 (53 Är) Mbuzini, Lebombobergen, Sydafrika |
| Nationalitet | Moçambikisk |
| Politiskt parti | FRELIMO |
| Yrke | MilitÀr, politiker |
| Maka | Josina Mutemba (11 maj 1970â7 april 1971) Graça Simbine (1975-1986) |
| Barn | Samito (1969) Josina Z. (1976) Malenga (1978) |
| MilitÀrtjÀnst | |
| I tjÀnst för | |
| TjĂ€nstetid | 1962â1975 |
| Grad | General |
| Slag/Krig | Inbördeskriget i Moçambique |


Samora Moisés Machel, född 29 september 1933 i Chilembene, provinsen Gaza, död 19 oktober 1986 i Lebombobergen, Sydafrika, var rebelledare i Moçambique 1969-75 och blev dÀrefter Moçambiques första president.[1] Han omkom i en flygkrasch pÄ Äterresan frÄn ett toppmöte i Zambia.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Samora Machel var son till jordbrukaren Mandhande Moisés Machel i Chilembene i provinsen Ghaza och tillhörde folkgruppen Thonga. Sonen hade börjat skolan nÀr han var Ätta Är och gick sedan pÄ en romersk-katolsk missionsskola tills han fyllde 17 Är. à r 1950 beslagtogs deras mark och gavs till portugisiska nybyggare. Familjen tvingades arbeta i sydafrikanska gruvor för att försörja sig.[2] Machel fick arbete pÄ en vÄrdcentral i byn Xai-Xai och kunde efter ett par Är studera pÄ en sjuksköterskeskola, en av fÄ utbildningar som var tillgÀnglig för den svarta befolkningen.[2] à r 1956 fick han anstÀllning pÄ centralsjukhuset i Lourenço Marques men flyttades snart till en tjÀnst pÄ ön Inhaca. DÀr trÀffade han Sorita Tchaiakomo, bildade familj och byggde ett hem.
Befrielsekriget
[redigera | redigera wikitext]à r 1961 trÀffade Machel Eduardo Mondlane[a] i Lourenço Marques. Machel berÀttade om det ökande förtrycket frÄn Portugal och bad Mondlane att engagera sig i nationaliströrelsen. I juni Äret dÀrpÄ fick Mondlane en inbjudan av Julius Nyerere att sammankalla en konferens i Dar es-Salaam för att förena de olika nationaliströrelserna och resultatet blev FRELIMO, Fronten för Moçambiques befrielse.[3] Ett Moçambikanska institutet bildades i Dar es Saalam under ledning av Mondlanes amerikanska fru Janet Mondlane. à r 1963 lyckades Machel fly frÄn Moçambique och ta sig till Tanzania. Han kom med i den första gruppen av Frelimo-soldater som skickades till Algeriet[b] för militÀr trÀning.[4]
Den 3 februari 1969 mördas Frelimos ordförande, Eduardo Mondlane pÄ uppdrag av Portugals sÀkerhetspolis PIDE. Frelimo höll pÄ att splittras, men en extra inkallad kongress kunde enas om att vÀlja Samora Machel till ordförande och Marcelino dos Santos till vice ordförande.[5]
Presidentskap
[redigera | redigera wikitext]NĂ€r Moçambique blev sjĂ€lvstĂ€ndigt den 25 juni 1975 blev han Moçambiques förste president 1975â86. Till utbildningsminister utsĂ„g han Graça Simine som arbetat i de befriade omrĂ„dena som Frelimos skollĂ€rare. TvĂ„ mĂ„nader senare gifte sig Machal med Graça Simine. Bland gĂ€sterna var Zambias första president Kenneth Kaunda. Machel med sin bakgrund var populĂ€r hos folket, men han stod inför en oerhört svĂ„r uppgift för nationell Ă„teruppbyggnad. Han prioriterade utbildnings- och vĂ„rdsektorn och förstatligade företag och övervakade Frelimos omvandling frĂ„n militĂ€r organisation till ett marxist-leninistisk parti. Ă r 1977 utbröt inbördeskrig mellan Frelimo och Renamo med stöd av Sydafrika. Hösten 1986 deltog Samora Machel pĂ„ en konferens i Zambia. PĂ„ hemvĂ€gen störtade presidentens flygplan, en Tupolev Tu-134. Apartheidregeringen i Sydafrika beskylldes för inblandning, men bevis har inte framkommit.[6]
Hans Ànka, Graça Machel gifte senare om sig med Nelson Mandela.
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- â Mondlane tillhörde folkgruppen Thonga och var bitrĂ€dande professori antropologi vid Syracuse University i USA.
- â Algeriet blev sjĂ€lvstĂ€ndigt den 1 juli 1962 och blev en bas för afrikanska nationalister frĂ„n de portugisiska kolonierna.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Bra Böckers lexikon, 1977
- 1 2 âFreedom Fighter Samora Machelâ. LĂ€st 9 september 2017.
- â âFrelimoâ. ne.se. LĂ€st 9 september 2017.
- â âThe Progress of a Revolutionaryâ Arkiverad 11 juli 2017 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. LĂ€st 9 september 2017.
- â Befrielsekampen i Afrika 1977, sid. 109-110.
- â âSamora MachelâPlane crashâ Arkiverad 13 juni 2017 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. britannica.com. LĂ€st 4 september 2017.
Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Befrielsekampen i Afrika (1. uppl.). Stockholm: Utg. 1977. Libris 7750562. ISBN 91-85584-02-9
|