Samundervisning
Samundervisning innebÀr att flickor och pojkar undervisas i samma klass[1] (exempelvis i ett svenskt eller finlÀndskt lÀroverk), till skillnad frÄn i flickskolor och pojkskolor. En sÄdan skola har kallats samskola. Samskolor var ovanliga pÄ högre stadier i mÄnga lÀnder fram till 1970-talet, och dÀrför fanns det behov av ett sÀrskilt begrepp för dessa. Ordet finns i Sverige fortfarande kvar i namnet pÄ vissa skolor.
Som regel var folkskolor i de flesta lÀnder samskolor.[1]
Samundervisning i Sverige
[redigera | redigera wikitext]1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Folkskolan i Sverige, som lÄngsamt infördes med början under 1600-talet och lagstadgades 1842, var en samskola. Den högre allmÀnna skolundervisningen sköttes av de statliga lÀroverken, som bara var öppna för pojkar. För att tillgodose behovet av högre utbildning för flickor, etablerades under 1800-talet privata flickskolor i de flesta stÀder. NÄgra av dessa utvecklades till fullstÀndiga lÀroverk.[2] Vid sidan om folkskolorna fanns ocksÄ privata smÄskolor, dÀr barn kunde skaffa tillrÀckliga kunskaper för att bli antagna pÄ lÀroverk, respektive flickskolor, utan att gÄ i folkskolan.
à r 1876 blev Palmgrenska samskolan i Stockholm den första i Sverige med samundervisning för bÄda könen pÄ alla skolstadier.[3][4] FrÄn 1880-talet fördes en allmÀn debatt dÀr mÄnga ansÄg att samskoleundervisning hade en positiv inverkan pÄ elevernas beteende och prestationer och dessutom gav den "kÀnnedomen om det andra könets vÀsensart". Samskoleundervisning var dock vanlig pÄ lÀgre utbildningsnivÄ, men ovanlig pÄ det som motsvarande dagens högstadium.[4]
Tidigt 1900-tal
[redigera | redigera wikitext]Ă r 1905 delades lĂ€roverken upp i en lĂ€gre del (realskolan, som avslutades med realexamen), och en högre del (gymnasiet som avslutades med studentexamen). En del kommuner upprĂ€ttade dĂ„ kommunala mellanskolor, som byggde pĂ„ folkskolan och ledde fram till realexamen. Dessa var liksom folkskolorna öppna för flickor. Allt fler statliga realskolor â utan gymnasium â upprĂ€ttades, och dessa var ofta öppna för bĂ„da könen och kallade sig för samrealskolor.[1] Beteckningen samlĂ€roverk anvĂ€ndes i nĂ„gra fall. Detta till trots, var mĂ„nga flickor som ville studera vidare efter mellanskolan Ă€nnu hĂ€nvisade till privata flickskolor.[5]
PÄ 1920-talet sÄgs lÀroverken fortfarande som "gosskolor", eftersom lÀroverken av tradition och hÀvd endast varit öppna för pojkar.[6] à r 1927 fick flickor tilltrÀde till lÀroverken, men i större stÀder hade man dessutom separata goss- och flicklÀroverk. I Helsingborg behölls som exempel det gamla lÀroverket som reserverat för gossar, medan det inrÀttades ett nytt flicklÀroverk 1931; dessa integrerades först med början hösten 1962. Utveckling mot samskolor skedde bland annat efter 1918 Ärs skolkommission, som fastslog att det allmÀnna hade lika stor skyldighet att erbjuda flickor som pojkar utbildning; kommission menade att fler samskolor samt statliga flickskolor (den första inrÀttades först 1929) kunde lösa det problemet.[7]
Senare Är och genomförande pÄ alla nivÄer
[redigera | redigera wikitext]Under 1970-talet infördes grundskolesystemet över hela landet. DÀrefter har frÄgan om könsskild undervisning i stort sett bara levt kvar nÀr det gÀller de högre Ärskursernas gymnastiklektioner, Àven om man numera i stort sett gör samma sak pÄ gymnastiklektionerna oavsett kön.
Samskolor i Sverige i urval
[redigera | redigera wikitext]- Djursholms samskola i Djursholm, grundad 1891, 1982â2004 kommunal grundskola, senare uthyrd till Viktor Rydberg Gymnasium
- Göteborgs högre samskola i Göteborg, grundad 1901, bestÄende som friskola
- Palmgrenska samskolan i Stockholm, grundad 1876, kommunaliserad 1974, nedlagd 1977
- Saltsjöbadens samskola i Saltsöbaden, grundad 1895, senare kommunal grundskola
- StorĂ€ngens samskola i Nacka, byggnad frĂ„n 1912, nedlagd 1929, endast klasserna 1â4
- Sofi Almquists samskola i Stockholm, grundad 1892 (1886), nedlagd 1936
- Whitlockska samskolan i Stockholm, grundad som flickskola 1878, samskola frÄn 1893, kommunaliserad 1976, nedlagd 1978
Samundervisning i Finland
[redigera | redigera wikitext]Den första samskolan i Finland var svensksprÄkiga LÀroverket för gossar och flickor i Helsingfors, grundad 1883. Den första finsksprÄkiga samskolan, Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu, grundades Är 1886.
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- JorsĂ€ter, Marit (2021). Flickor och pojkar i skolan â En historisk översikt pĂ„ grundskolenivĂ„. scb.se. https://www.scb.se/contentassets/59d53fec33354753a7141d9d56f00884/uf0550_1859i20_br_a40br2107.pdf. LĂ€st 11 oktober 2023
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 âsamundervisning - Uppslagsverkâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/samundervisning. LĂ€st 11 oktober 2023.
- â Landquist (1963) sid. 269
- â â1850-1879 â LĂ€rarnas Historiaâ. https://lararnashistoria.se/1850-1879/. LĂ€st 11 oktober 2023.
- 1 2 JorsÀter 2021, sid. 62.
- â â1900-talet â LĂ€rarnas Historiaâ. https://lararnashistoria.se/1900-talet/. LĂ€st 11 oktober 2023.
- â JorsĂ€ter 2021, sid. 60.
- â JorsĂ€ter 2021, sid. 61.
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- Landquist, John (1963). Pedagogikens historia (7., genomsedda uppl.). Lund: Gleerup. Libris 788542