Skiffer
Skiffer Àr en bergart som kan vara metamorf eller sedimentÀr.[1] Namnet skiffer kommer av medellÄgtyskans schever eller tyskans Schiefer.[1] Den bestÄr av finkornigt klastiskt sediment.[2].
Stenhuggare har anvÀnt ordet skiffer i bredare betydelse Àn geologer, för all typ av sten som gÄtt att klyva för att anvÀnda till tak. Ett exempel pÄ en sten som kallats skiffer av stenhuggare Àr en jurakalksten kallad Stonefieldskiffer frÄn Oxfordshire i England.[3]
För en exakt benÀmning pÄ en skiffer anvÀnds namn som beskriver de viktigaste mineralen som ingÄr. En vanlig typ Àr granat-glimmerskiffer, en annan Àr talk-tremolit-magnetitskiffer.[4]:s.78
Metamorf skiffer
[redigera | redigera wikitext]Metamorf skiffer bildas genom lÄggradig metamorfos av sedimentÀrbergarter som Àr finkorniga och rika pÄ lera, som lersten, siltsten och sandsten eller vissa vulkaniska avlagringar, som tuff.[3]
BlÄskiffer Àr en skiffer med ett metamorft ursprung. Alkaliamfiboler som glaukofan och crossit kan ge bergarten en blÄ fÀrg[5], men ofta Àr den grÄ. BlÄskiffer bestÄr huvudsakligen av glaukofan, klorit och epidot. Andra Àmnen som kan ingÄ Àr lawsonit, jadeit, glimmer och kvarts. BlÄskiffer bildas oftast av ursprungsbergarter med basisk sammansÀttning.[4]:s.69,71 Man kan hitta blÄskiffer lÀngs Argentariokusten i Toscana i Italien. Glaukofanskiffer Àr en variant av blÄskiffer som innehÄller mycket glaukofan vilket ger den en mörkt grÄlila fÀrg.[6]
Grönskiffer Àr en bergart som liknar blÄskiffer. Den kan bildas genom metamorfos av basalt, Àven den basisk.[4]:s.69,71
Bergarter som har bildats genom regionalmetamorfos samt har en skiffrig struktur fÄr beteckningen glimmerskiffer, dÄ glimmer Àr huvudkomponenten i dessa.[4]:s.78
SedimentÀr skiffer
[redigera | redigera wikitext]SedimentÀra skiffrar Àr oftast grÄ lerskiffer som Àr mycket finkornig.[1] Oljeskiffer och alunskiffer Àr tvÄ sorters lerskiffrar.[4]:s.31
AnvÀndning
[redigera | redigera wikitext]
Bergarten anvÀnds ofta som byggnadsmaterial i form av golv-, fasad- eller takbelÀggning. Alunskiffer har ocksÄ anvÀnts för utvinning av kolvÀten samt uran, eller brukats direkt som brÀnsle vid förÀdling av kalksten, och restprodukten kallas dÀr rödfyr.[7]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 blÄskiffer i Nationalencyklopedins nÀtupplaga. LÀst 18 september 2013.
- â âBritannica Academicâ. academic.eb.com. https://academic.eb.com/?target=/levels/collegiate/article/slate/68156. LĂ€st 29 januari 2021.
- 1 2 Jorden - Illustrerat uppslagsverk. Globeförlaget. 2005. sid. 86,88. ISBN 91-7166-020-8 Originalets titel: Earth (ISBN 1-4053-0018-3) (2003 Doring Kindersley)
- 1 2 3 4 5 Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Ăversatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
- â blĂ„skiffer i Nationalencyklopedins nĂ€tupplaga. LĂ€st 8 december 2013.
- â glaukofanskiffer i Nationalencyklopedins nĂ€tupplaga. LĂ€st 8 december 2013.
- â âHĂ„llbar utvinning och Ă„tervinning av mineral och metall frĂ„n sekundĂ€ra resurser. Delrapportering av regeringsuppdrag.â (pdf). SGU. november 2021. sid. 13. https://resource.sgu.se/dokument/publikation/rr/rr202103rapport/RR2103.pdf. SGUs diarie-nr: 311-781/2021. NĂ€ringsdepartementets diarie-nr: N2021/01038. RR 2021:03.
