Hoppa till innehÄllet

SolbrÀnna

LÀgg till lÀnkar
FrÄn Wikipedia
Solbad pÄ Mallorca.

SolbrÀnna Àr en pigmentförÀndring i huden som uppstÄr nÀr den utsÀtts för ultraviolett strÄlning som finns exempelvis i solljus och ljuset frÄn UV-lampor i ett solarium. Efter en solbrÀnna bildar huden pigment som absorberar mer av UV-strÄlningen och skyddar huden. Den innebÀr ocksÄ att en mindre andel av ljuset nÄr lÄngt in i huden, vilket minskar risken för farliga strÄlningsskador. Det gör ocksÄ att huden mörknar. En kraftig dos UV-strÄlning kan leda till erytem och solskador.

Genom historien har synen pÄ solbrÀndhet vÀxlat. Fram till omkring 1900 undvek man i vÀsterlandet om möjligt att bli solbrÀnd. Men frÄn tidigt 1900-tal kom solbrÀnna att förknippas med hÀlsa och solbad blev frÄn 1920-talet ett mode. FrÄn tidigt 2000-tal har detta mode avtagit nÄgot och stor uppmÀrksamhet har i stÀllet riktats mot riskerna med solljus och solbrÀnnans negativa effekter och skadeverkningar som hudcancer. Man kan skydda sig mot solens skadliga strÄlning genom att anvÀnda heltÀckande klÀder och solhatt eller förlÀnga vistelsetiden i solen med hjÀlp av solskyddsmedel.

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

I svenska sprÄket skiljer man sÀllan, till skillnad frÄn exempelvis engelskan, mellan en mildare solbrÀnna som inte Ätföljs av obehag, och en kraftig solbrÀnna med hudrodnad, obehag, blÄsbildning och liknande.

Förr förekom i svenskan ordet solbryna, som i Svenska Akademiens Ordbok förklaras som att ”sola sig”. DĂ€r omnĂ€mns Ă€ven orden solbrynt eller solbrynthet, dĂ€r solbrynt avser solbrĂ€nd i förbindelse med "hĂ€lsa och dylikt"[1] Även ordet solhĂ€rdning har förekommit. Effekten av en varsam exponering frĂ„n ultraviolett strĂ„lning, som inte ger upphov till solbrĂ€nna i medicinsk mening kallas numera ibland solbrunhet.[2][3]

Att befinna sig i solen för att njuta av dess vÀrme och för att just bli solbrun brukar kallas solbad.

I medicinsk terminologi anvÀnds ibland ordet solskada för att beskriva en kraftig solbrÀnna som skadat huden. I den etablerade medicinska terminologin enligt WHO ICD-10 betecknas tillstÄndet "L55 Sunburn". PÄ svenska SolbrÀnna (lat. combustio solaris).[4] Den delas, liksom andra slag av brÀnnskador, in i tre grader: L55.0 Första gradens solbrÀnna, L55.1 Andra gradens solbrÀnna och L55.2 Tredje gradens solbrÀnna. SolbrÀnna har likheter med mindre brÀnnskador och andra strÄlningsskador.[5]

Solljusets UV-strÄlning

[redigera | redigera wikitext]
Flagnad hud till följd av för kraftig solbrÀnna som orsakat en solskada.

Livet pĂ„ jorden Ă€r anpassat till den solstrĂ„lningsintensitet som nĂ„r jordens yta och till stor del reduceras av stratosfĂ€rens ozonskikt. Inom biologi och strĂ„lskydd talar man om tre vĂ„glĂ€ngdsomrĂ„den, UVA (315–400 nm)[6], UVB (280–315 nm) och UVC (100-280 nm).[7]

UVA-strĂ„lning absorberas nĂ€stan inte alls av atmosfĂ€rens ozonskikt och har liknande biologiska verkningar som synligt ljus. UVB absorberas delvis av atmosfĂ€ren, och dess intensitet Ă€r starkt beroende av stratosfĂ€rens ozonskikt. Höga doser av UVB ger skadliga verkningar pĂ„ levande varelser. UVC ‒ som Ă€r mycket energirik och dĂ€rmed farlig ‒ absorberas nĂ€stan helt av atmosfĂ€ren.[7]

UVA-strĂ„lningen Ă€r mer jĂ€mnt förekommande under dagen och under Ă„ret Ă€n UVB. Huvuddelen av UVA-strĂ„lningen blockeras inte av atmosfĂ€rens ozonlager. UVA blockeras mindre Ă€n UVB av solskyddsmedel, men stoppas av klĂ€der. UVA skapar inte direkt DNA-skador, men gör det indirekt genom att producera reaktiva syreföreningar. UVA skapar en “kosmetisk solbrĂ€nna” utan ökad mĂ€ngd skyddande melanin.[kĂ€lla behövs]

UVB triggar CPD-DNA-skador, det vill sĂ€ga direkta DNA-skador, vilket inducerar och ökar melaninproduktionen.[8] UVB skapar mer solbrĂ€nna Ă€n UVA som ett resultat av hög exponering.[kĂ€lla behövs] Mekanismen för solbrĂ€nna och ökad melanogenes Ă€r identisk.[9] BĂ„da orsakas av ”direct DNA damage”. UVB triggar Ă€ven produktionen av D-vitamin i mĂ€nsklig hud.

UVB-strÄlning reduceras av solskyddsmedel i enlighet med dess SPF. Det finns indikationer för att UVB ökar risken för Melanocytic nevus och vissa typer av hudcancer.[kÀlla behövs] UVB anses Àven orsaka Äldrande av huden, men i mindre grad och lÄngsammare Àn UVA.[kÀlla behövs] UVB stimulerar Àven produktion av nytt melanin, vilket leder till ökad pigmentering inom nÄgra dagar.[10]

Biologi

[redigera | redigera wikitext]
Solbad, Zipolite Beach, Mexico 2009
Olika lÀngd pÄ exempelvis Àrmar kan efter klÀdbyte exponera tan lines och ge upphov till besvÀrlig solbrÀnna pÄ oskyddad hud.

Det Àr frÀmst solljusets UV-strÄlning som ger solbrÀnna. MÀnniskans hud Àr evolutionÀrt anpassad för att skydda sig frÄn ultraviolett strÄlning som finns i solljus och vid exponering produceras melanin och vitamin D. Snabb och hög exponering av UV-ljus, speciellt hos personer med ljus hy, kan ge ökad risk för olika sjukdomar, exempelvis hudcancer,[11] reducerad funktion hos immunsystemet och pÄskynda hudens Äldrande[12]. Att vissa personer mer problemfritt och snabbt blir solbrÀnda, medan andra fÄr besvÀr förklaras delvis av olika hudtyper, som kan vara bÄde individuellt och genetiskt betingat.

Melanin Àr ett naturligt pigment som produceras av celler kallade melanocyter vid en process kallad melanogenes. Melanocyter producerar tvÄ typer av pigment: feomelanin (röd) och eumelanin (mörkt brun). Melanin skyddar kroppen frÄn att absorbera UV-strÄlning.

Stor exponering för UV-strÄlning orsakar solskador vilket innebÀr bÄde direkt och indirekt DNA-skador i huden. Kroppen svarar med att identifiera och reparera dessa skador vilket ger framtida skydd av huden genom att huden dÄ triggas att bilda mer melanin i hudcellerna.[kÀlla behövs]

Genom produktion av melanin mörknar huden. Processen triggas av bÄde naturligt solljus och artificiell UV-strÄlning, i vÄglÀngderna UVA, UVB eller kombinationer. Intensiteten anges numera som UV Index.[13][14]

NÀr huden utsÀtts för solens UVB-strÄlning bildar den efter hand ett pigment - melanin - som skyddar mot frÀmst UVB-strÄlning. UVA-strÄlning framkallar inte solbrÀnna, men nÄr djupare ner i huden och kan bryta ner bindvÀvsprotein, kollagen, vilket pÄskyndar hudens Äldrande. TvÄ olika mekanismer pÄverkar produktion av melanin vid UV-exponering. Inledningsvis ger UVA-strÄlningen en oxidativ stress, vilket snabbt leder till mörknande melanin. Det kan ocksÄ frigöra melanin frÄn melanocyterna, men UVA ökar inte mÀngden melanin. SolbrÀnna genom exponering av UVA leder dÀrför inte till ökat skydd mot solskador.[15]

Den andra processen, primÀrt triggad av UVB, ger en ökad produktion av melanin (melanogenes),[16] som Àr kroppens reaktion mot UV-strÄlningens DNA-skador.[8] Melanogenes leder till fördröjd solbrÀnna, som typiskt blir synlig tvÄ eller tre dagar efter exponering.[16]

Den solbrÀnna som skapas av ökad melanogenes varar typiskt nÄgra veckor eller mÄnader, mycket lÀngre Àn den solbrÀnna som skapas av oxidation av tidigare melanin, och Àr alltsÄ ett verkande skydd mot strÄlskador och solbrÀnna frÄn UV-strÄlning, och inte bara kosmetisk.[kÀlla behövs]

Detta motsvarar överslagsmÀssigt solskyddsfaktor (SPF) 3, det vill sÀga att den solbrÀnda huden klarar tre gÄnger högre strÄlning Àn blek hud.[17]

För att fÄ Àkta melanogenessolbrÀnna genom UV-strÄlning mÄste huden först utsÀttas för viss direkt DNA-skada. Detta krÀver UVB-exponering (som finns i naturligt solljus och i de solarier som kan producera UVB).[kÀlla behövs]

Utöver pigmenteringsförÀndringar och skydd mot UV-strÄlning kan solbad Àven ge kÀnslor av vÀlbefinnande. Vissa fall av tanorexia har rapporterats i den medicinska forskningen, och Àven om mekanismerna Ànnu Àr okÀnda, antyder preliminÀra resultat att solbad frigör endorfiner som ger kÀnslor av lycka.[18]

Hos mÀnniskan och flera djurarter ombildas kolesterol i huden till vitamin D3 dÄ det utsÀtts för UV-strÄlning.[kÀlla behövs]

Hudtyper

[redigera | redigera wikitext]

Den individuella hudtypen varierar frĂ„n mörkbrun till nĂ€stan fĂ€rglös pigmentering, som framstĂ„r som vit. År 1975 presenterade dermatologen Thomas B. Fitzpatrick en skala, ”the Fitzpatrick scale”, som beskriver det vanliga effekten vid exponering för solstrĂ„lning för olika hudtyper enligt följande:[19][20]

TypOcksÄ kalladSolbrÀndSolvanorvon Luschans skala
IVery light or paleOftenOccasionally1–5
IILight or light-skinnedUsuallySometimes6–10
IIILight intermediateRarelyUsually11–15
IVDark intermediateRarelyOften16–21
VDark or "brown" typeNoSometimes darkens22–28
VIVery dark or "black" typeNoNaturally black-brown skin29–36

HĂ€lsoaspekter

[redigera | redigera wikitext]
Behandling av rakitis med solarium Ă„r 1925.

Solens strÄlning Àr en förutsÀttning för livet pÄ jorden och har flera positiva hÀlsoeffekter, sÄvÀl som skadliga hÀlsoeffekter. En studie indikerar att solbad kan minska risken för bÄde diabetes och blodpropp i benen.[21]

BegrÀnsad tillgÄng till solljus, exempelvis i omrÄden dÀr solen skiner fÀrre timmar pÄ dygnet, kan ge brist pÄ D-vitamin, vilket i sin tur kan ge upphov till sjukdomar som benskörhet, men Àven cancer, MS och olika infektionssjukdomar.[21]

Vanliga och vÀlkÀnda risker med överexponering för solljus Àr solbrÀnna och hudcancer,[22] ger Äldring av huden och snabbare rynkor,[23] muterar DNA,[24] och pÄverkar immunsystemet.[25] samtidigt Àr produktion av vitamin D essentiell för mÀnniskors hÀlsa. Varsam exponering för solljus skapar positiva effekter som D-vitamin och andra möjliga fördelar som fortfarande studeras.[26]

RÄd för sÀker solning

[redigera | redigera wikitext]

SpĂ€dbarn under sex mĂ„nader skall helt undvika att vistas i solen.[27] SpĂ€dbarn över sex mĂ„naders Ă„lder kan vistas kortare stunder i solen under förutsĂ€ttning att barnet bĂ€r skyddande klĂ€der och solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor (30–50).[27]

Äldre barn skyddas genom att vara i skuggan och bör bĂ€ra klĂ€der med lĂ„nga Ă€rmar och ben samt solhatt.[27] Solskyddsmedel rekommenderas som ett komplement dĂ€r klĂ€derna inte tĂ€cker.[27] Om solskyddsmedel anvĂ€nds Ă€r det viktigt att regelbundet smörja in barnet, Ă€ven vid anvĂ€ndning av vattenfast solskyddsmedel.[27]

StrÄlsÀkerhetsmyndigheten (SSM) ger kort sammanfattat följande rÄd:[28]

  • Skydda huden i första hand med klĂ€der, hatt och solglasögon.
  • Ta en paus i skuggan frĂ„n solandet mitt pĂ„ dagen klockan 11-15.
  • Komplettera med solskyddsmedel dĂ€r klĂ€der inte skyddar.
  • Om du blir solbrĂ€nd och brĂ€nner dig, vila helt frĂ„n solen tills huden lĂ€kt.
  • Vara försiktig pĂ„ öppna platser. Fri horisont ger starkare UV-strĂ„lning.

I tidskriften Doktorn ger hudlÀkaren Harry Beitner, tidigare överlÀkare och verksamhetschef för hudkliniken pÄ Karolinska sjukhuset och docent vid Karolinska institutet, kort sammanfattat följande rÄd:[29]

  • Solljuset Ă€r visserligen nyttigare Ă€n vad man tidigare trott – men undvik överdosering!
  • Det bruna pigmentet Ă€r en ljusskyddande barriĂ€r.
  • Bygg upp en gyllenbrun fĂ€rg som Ă€r ett naturligt solskydd.
  • Det tar 48 timmar att laga en DNA-skada. Vila frĂ„n solen nĂ„got dygn efter solning.
  • Bygg upp det naturliga solskyddet (gyllenbrun fĂ€rg) ett steg i taget: 20- 30 minuter i solen första soldagen (mindre för ljushyllta och solkĂ€nsliga pĂ„ sydliga breddgrader). Om huden inte blir röd öka med 10-15 minuter per dag.
  • Undvik direkt solstrĂ„lning mitt pĂ„ dagen.
  • Var inte i direkt solljus mer Ă€n 2 timmar per dag, Ă€ven med gyllenbrun fĂ€rg.
  • Överskatta inte din huds tĂ„lighet
  • LĂ„t helst smĂ„ barn vara i skuggan (under parasoll, badlakan, trĂ€d etcetera)
  • Barn under ett Ă„r ska helst inte utsĂ€ttas för direkt solstrĂ„lning, Ă€ldre barn högst en halvtimme.
  • AnvĂ€nd solskyddsmedel pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt - klĂ€der Ă€r bĂ€sta solskyddet, med solkrĂ€mer som komplement.
  • PĂ„ sikt pĂ„skyndar flitigt solande hudens Ă„ldrande – en soldyrkande tonĂ„ring blir rynkig 30-Ă„ring!

Solbad

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Solbad

Solbadandet popularitet och solbrÀnd hud har varit moderiktigt i omgÄngar. I USA och VÀsteuropa, före 1920-talet associerades solbrÀnna med lÀgre samhÀllsklasser som blev solbrÀnda genom att de arbetade ute. Kvinnor anstrÀngde sig för att behÄlla en blek hy som ett tecken pÄ sin övre klasstillhörighet.[30]

Kvinnors klÀdsel var förr utformad för att skydda mot solbrÀnna med lÄnga Àrmar, stora hattar, scarves och parasoller som skyddade huvud och hals. Man anvÀnde Àven vitt bly- och arsenikpigment som kosmetika för att fÄ vit hy.[31] Ljus hy var modernt fram till slutet av den viktorianska eran.

I början pĂ„ 1900-talet kom dock hĂ€lsofördelar med solljus att uppmĂ€rksammas.[32] År 1903 fick Niels Finsen Nobelpriset i medicine för “Finsen Light Therapy”.[33] Solljus var ett verksamt medel mot sjukdomar som lupus vulgaris och rakitis. Vitamin D-brist blev identifierad som orsak till rakitis, och solstrĂ„lning alstrade D-vitamin hos den sjuke. DĂ€rför anade man att solstrĂ„lning Ă€ven kunde vara ett medel mot andra sjukdomar och en vĂ€g till hĂ€lsa. År 1910 genomfördes en vetenskaplig expedition till Teneriffa för att undersöka hĂ€lsoeffekter av "heliotherapy",[34]

Omkring 1913 blev solbad en eftertraktad aktivitet för dem som hade rÄd.[35]

Kort dÀrefter, pÄ 1920-talet, blev modedesignern Coco Chanel av misstag solbrÀnd under ett besök pÄ franska Rivieran. NÀr hon kom hem, med solbrÀnd hud, skapade hon ett mode. MÄnga ville likna henne och intresset för solbad ökade. Samtidigt idoliserades Josephine Bakers mörka hud. Dessa tvÄ kvinnor har beskrivits som betydelsefulla för hur synen pÄ solbrÀnd hud kom att förÀndras pÄ 1920-talet. SolbrÀnna blev fashionabelt, hÀlsosamt och ett tecken pÄ lyx.[36][37][38]

Det fanns en övertro pÄ solens hÀlsoeffekter och en omedvetenhet om riskerna med överexponering. I en handbok för hemmen, utgiven av Svenska Röda Korset 1926, framhölls i avsnittet "Bad" att:

Solbelysning av kroppens yta har visat sig sÀrskilt vÀlgörande vid tuberkulösa Äkommor i bensystemet, i körtlar och ledgÄngar och utövar helt sÀkert en allmÀnt uppiggande inverkan pÄ organismen. Man kan dÀrför med fördel förena friluftsbadet med ett solbad, men man bör komma ihÄg, att det Àr av största vikt att lÄngsamt och försiktigt vÀnja kroppen vid solstrÄlningen. Oförsiktighet hÀrutinnanan kan vÄlla stark retning i huden med klÄda, blÄsbildning och avfjÀllning. NÀr huden börjar bliva brun, tÄl den stÀndigt mera och mera sol,utan att sÄdana retningstillstÄnd upptrÀda.[39]

Jean Patou lanserade den första sololjan, "Huile de Chaldee", Är 1927.[40]

Omkring 1930 blev solterapi den mest populĂ€ra ordinerade kuren för de flesta sjukdomar, frĂ„n vanlig trötthet till TBC. PĂ„ 1940-talet började reklam förekomma i damtidningar som uppmuntrade solbad. Samtidigt blev baddrĂ€kterna mindre – och den solbelysta huden större – med bikinin frĂ„n 1946 och topless pĂ„ 1980-talet.

FrÄn 1950-talet utnyttjades krÀmer för att uppnÄ nÄgot som liknade solbrÀnna.[41], exempelvis Coppertone, 1953.[42] I slutet av 1950-talet började metall reflektorer anvÀndas för att öka solbrÀnnan.

År 1962 kom solskyddskrĂ€mer med solskyddsfaktor (SPF) 3. År 1978 fanns bĂ„de solskydd med SPF 15 och solarium.[43][44]

I vissa kretsar anses tydliga skillnader av solbrÀnd och icke-solbrÀnd hud, sÄ kallade tan lines, som oestetiska varför dessa efterstrÀvar att bli solbrÀnda över hela kroppen. Kvinnor viker undan bikinibanden nÀr man solar ryggen, och under perioder har man solat topless eller naken.

Tan lines Àr inte bara ett estetiskt problem. De utgör en uppenbar risk för skadlig solbrÀnna nÀr man byter mellan exempelvis frÄn en t-skirt med nÄgot lÀngre Àrm till en med nÄgot kortare, eller nÀr man byter frÄn shorts till badklÀder. De vita ytorna, helt utan skyddande melanin, kan bli starkt solbrÀnda pÄ kort tid.

1969 kom sĂ„ kallade “tan-through swimwear”, det vill sĂ€ga textilier som Ă€r perforerade med mikrohĂ„l som slĂ€pper igenom solljus. De slĂ€pper igenom omkring en tredjedel av UV-strĂ„lningen (SPF 3).[45][46][47]

Se Àven

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ SAOB
  2. ↑ Vetenskap & hĂ€lsa, NĂ€r solens strĂ„lar trĂ€ffar huden 2017-11-07.
  3. ↑ SVT Nyheter: Ny rapport: FĂ€rre svenskar vill bli solbruna, 10 dec 2018.
  4. ↑ Socialstyrelsen ICD-10 SolbrĂ€nna
  5. ↑ ”Internetmedicin, BrĂ€nnskador, mindre”. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210510143601/https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/kirurgi/brannskador-mindre/. LĂ€st 8 maj 2021.
  6. ↑ ”ISO 21348 Definitions of Solar Irradiance Spectral Categories”. ISO 21348 Definitions of Solar Irradiance Spectral Categories. Arkiverad frĂ„n originalet den 29 October 2013. https://web.archive.org/web/20131029233428/http://www.spacewx.com/pdf/SET_21348_2004.pdf. Arkiverad 29 oktober 2013 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029233428/http://www.spacewx.com/pdf/SET_21348_2004.pdf. LĂ€st 30 augusti 2018.
  7. 1 2 NE
  8. 1 2 Nita Agar; Antony R. Young (2005). ”Review: Melanogenesis: a photoprotective response to DNA damage?”. Mutation Research/Fundamental and Molecular Mechanisms of Mutagenesis 571 (1–2): sid. 121–132. doi:10.1016/j.mrfmmm.2004.11.016. PMID 15748643.
  9. ↑ John A. Parrish; Kurt F. Jaenicke; R. Rox Anderson (1982). ”Erythema And Melanogenesis Action Spectra Of Normal Human Skin”. Photochemistry and Photobiology 36 (2): sid. 187–191. doi:10.1111/j.1751-1097.1982.tb04362.x. PMID 7122713. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1751-1097.1982.tb04362.x.
  10. ↑ ”The known health effects of UV”. The known health effects of UV. WHO. 1 December 2010. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 August 2012. https://web.archive.org/web/20120804233126/http://www.who.int/uv/faq/uvhealtfac/en/index.html. LĂ€st 1 augusti 2012.
  11. ↑ ”Ultraviolet (UV) Radiation”. Ultraviolet (UV) Radiation. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 September 2015. https://web.archive.org/web/20150906082226/http://www.cancer.org/cancer/cancercauses/radiationexposureandcancer/uvradiation/index. LĂ€st 27 augusti 2015. Arkiverad 6 september 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  12. ↑ 2018 Canadian Dermatology Association: photoaging
  13. ↑ ”SMHI Prognos för UV Index.”. Arkiverad frĂ„n originalet den 29 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180829174746/https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag. LĂ€st 30 augusti 2018.
  14. ↑ SSM UV Index.
  15. ↑ Miyamura Y, Coelho SG, Schlenz K, et al. (February 2011). ”The deceptive nature of UVA tanning versus the modest protective effects of UVB tanning on human skin”. Pigment Cell 24: sid. 136–147. doi:10.1111/j.1755-148X.2010.00764.x. PMID 20979596.
  16. 1 2 Amy Thorlin (5 February 2006). ”The Tanning Process”. The Tanning Process. Lookingfit.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 22 July 2009. https://web.archive.org/web/20090722080405/http://www.lookingfit.com/articles/indoor_tanning/729_621feat2.html. LĂ€st 15 april 2015.
  17. ↑ ”The Surgeon General's Call to Action to Prevent Skin Cancer”. The Surgeon General's Call to Action to Prevent Skin Cancer. U.S. Department of Health and Human Services. 2014. 20. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 November 2014. https://web.archive.org/web/20141126233100/http://www.surgeongeneral.gov/library/calls/prevent-skin-cancer/call-to-action-prevent-skin-cancer.pdf. ”A UVB-induced tan provides minimal sun protection, equivalent to an SPF of about 3.”
  18. ↑ Tejeda Hugo A.; Bonci Antonello (2014). ”Shedding "UV" Light on Endogenous Opioid Dependence”. Cell 157 (7): sid. 1500–1501. doi:10.1016/j.cell.2014.06.009. PMID 24949960.
  19. ↑ Fitzpatrick TB: Soleil et peau (Sun and skin). Journal de MĂ©decine EsthĂ©tique 1975; 2:33-34
  20. ↑ Weller, R; J Hunter; J Savin; M Dahl (2008). Clinical Dermatology (4th). Malden, Massachusetts, USA: Blackwell Publishing. Sid. 268. ISBN 978-1-4051-4663-0.
  21. 1 2 Aktuellt om vetenskap och hÀlsa: Solen, Sjukdom och hÀlsa, 2011.
  22. ↑ ”Reviewed Substances”. ntp.niehs.nih.gov. Arkiverad frĂ„n originalet den 16 December 2016. https://web.archive.org/web/20161216144524/http://ntp.niehs.nih.gov/pubhealth/roc/listings/index.html#U.
  23. ↑ ”Pathophysiology of premature skin aging induced by ultraviolet light”. N. Engl. J. Med. 337 (20): sid. 1419–28. November 1997. doi:10.1056/NEJM199711133372003. PMID 9358139. http://www.nejm.org/doi/abs/10.1056/NEJM199711133372003.
  24. ↑ ”UV-induced DNA damage and repair: a review”. Photochem. Photobiol. Sci. 1 (4): sid. 225–36. April 2002. doi:10.1039/B201230H. PMID 12661961. http://pubs.rsc.org/en/Content/ArticleHTML/2002/PP/B201230H.
  25. ↑ Baadsgaard O (January 1991). ”In vivo ultraviolet irradiation of human skin results in profound perturbation of the immune system. Relevance to ultraviolet-induced skin cancer” (PDF). Arch Dermatol 127 (1): sid. 99–109. doi:10.1001/archderm.1991.01680010109019. PMID 1824747. Arkiverad frĂ„n originalet den 8 March 2012. https://web.archive.org/web/20120308155109/http://archderm.ama-assn.org/cgi/reprint/127/1/99.pdf.
  26. ↑ Baggerly, Carole A.; Cuomo, Raphael E.; French, Christine B.; Garland, Cedric F.; Gorham, Edward D.; Grant, William B.; Heaney, Robert P.; Holick, Michael F.; et al. (22 June 2015). ”Sunlight and Vitamin D: Necessary for Public Health”. Journal of the American College of Nutrition 34 (4): sid. 359–365. doi:10.1080/07315724.2015.1039866. PMID 26098394.
  27. 1 2 3 4 5 Bad och sol Arkiverad 2 juli 2011 hÀmtat frÄn the Wayback Machine.. VÄrdguiden. LÀst: 21 juli 2011.
  28. ↑ SSM Sol och solarier: RĂ„d och rekommendationer
  29. ↑ ”Doktorn: SĂ„ solar du sĂ€kert”. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180826112050/http://www.doktorn.com/artikel/s%C3%A5-solar-du-s%C3%A4kert. LĂ€st 30 augusti 2018.
  30. ↑ Singer, Merrill; Hans Baer (28 July 2008). Killer Commodities: Public Health and the Corporate Production of Harm. AltaMira Press. Sid. 151. ISBN 0-7591-0979-6. https://books.google.com/books?id=64xpa-rhHLgC. LĂ€st 11 september 2009. ”"pallid skin became a marker of upper-class status". Tanned skin was considered lower class.”
  31. ↑ Agredano, YZ; Chan, JL; Kimball, RC; Kimball, AB (February 2006). ”Accessibility to air travel correlates strongly with increasing melanoma incidence”. Melanoma Research 16 (1): sid. 77–81. doi:10.1097/01.cmr.0000195696.50390.23. PMID 16432460. Arkiverad frĂ„n originalet den 15 May 2011. https://web.archive.org/web/20110515033358/http://journals.lww.com/melanomaresearch/pages/articleviewer.aspx?year=2006&issue=02000&article=00012&type=abstract.
  32. ↑ The Times. 25 August 1900. sid. 1: An advertisement for a 'German Bath In Scotland' offers 'For Health and Pleasure...Pure Air and Sun Baths...'.
  33. ↑ ”All Nobel Laureates in Physiology or Medicine”. All Nobel Laureates in Physiology or Medicine. Nobel Media. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 May 2015. https://web.archive.org/web/20150512170314/http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/. LĂ€st 29 april 2015.
  34. ↑ The Times. 12 March 1910. sid. 12.
  35. ↑ The Times. 4 September 1913. sid. 6.:Describing a visit by the Prince of Wales to the pretty town of Sigmaringen the reporter says: ‘The Castle possesses many delightful terraces which could be adapted for sunbathing.’
  36. ↑ Hanson, Peter G. (22 June 2009). ”About Face”. The Effects of Aging, Health and Stress on Your Face. FaceMaster. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 April 2012. https://web.archive.org/web/20120423171546/http://facemaster.com/Blog/default.aspx. Arkiverad 23 april 2012 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 april 2012. https://web.archive.org/web/20120423171546/http://facemaster.com/Blog/default.aspx. LĂ€st 30 augusti 2018.
  37. ↑ ”Sun and Clouds: The Sun in History”. Magic Bullets - Chemistry vs. Cancer. The Chemical Heritage Foundation. 2001. Arkiverad frĂ„n originalet den 20 June 2010. https://web.archive.org/web/20100620043349/http://chemheritage.org/EducationalServices/pharm/chemo/readings/tsih.htm. ”By the 1920s, the therapeutic effect of the sun was widely promoted, and two well-publicized French personalities gave "tanning" a fashion boost. Coco Chanel, of designer fame, returned to Paris after a cruise on the Duke of Westminster's yacht with a tan that became all the rage. And the natural caramel skin color of singer Josephine Baker made women all over the world try to emulate her skin tone.” Arkiverad 20 juni 2010 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 20 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100620043349/http://www.chemheritage.org/EducationalServices/pharm/chemo/readings/tsih.htm. LĂ€st 30 augusti 2018.
  38. ↑ Koskoff, Sharon (28 May 2007). Art Deco of the Palm Beaches. Arcadia Publishing. Sid. 2. ISBN 0-7385-4415-9. https://books.google.com/books?id=RHdeo6uvlfYC&pg=PA2. LĂ€st 11 september 2009. ”In 1920s France, the caramel-skinned entertainer Josephine Baker became a Parisian idol. Concurrently, fashion designer Coco Chanel was "bronzed" while cruising on a yacht. A winter tan became a symbol of the leisure class and showed you could afford to travel to exotic climates.”
  39. ↑ [Handbok i HĂ€lso- och sjukvĂ„rd, utarb. för Svenska Röda Korset av Livmedikus Gottfrid Rystedt, VĂ„rt Hems förlag, 1926, s 22.]
  40. ↑ Steele, Valerie, red (2010). The Berg Companion to Fashion. Berg. Sid. 554. ISBN 1847885632. https://books.google.com/books?id=0_3qzO6NTqcC.
  41. ↑ ”NTP: Report on Carcinogens (RoC)”. NTP: Report on Carcinogens (RoC). Ntp.niehs.nih.gov. 13 February 2009. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 June 2011. https://web.archive.org/web/20110612024850/http://ntp.niehs.nih.gov/index.cfm?objectid=72016262-BDB7-CEBA-FA60E922B18C2540. LĂ€st 29 juli 2009.
  42. ↑ ”Sunscreen Lotion, Spray & Sun Care Products - CoppertoneÂź - Coppertone¼”. www.coppertone.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 October 2016. https://web.archive.org/web/20161026123657/https://www.coppertone.com/home/. LĂ€st 1 maj 2018.
  43. ↑ Wright, Dan (16 August 2007). ”Working The Tan”. The Daily News-Record (Harrisonburg, Virginia). Arkiverad frĂ„n originalet den 2010-04-20. https://web.archive.org/web/20100420054906/http://www.dnronline.com/news_details.php?AID=11699&CHID=11. LĂ€st 11 september 2009. ”The tanning industry has grown about 25 percent over the past six years, according to the Indoor Tanning Association. In the United States, about 25,000 free-standing tanning salons employ 160,000 people and generate more than $5 billion in annual revenue, the association said.”
  44. ↑ Clark, Patrick (5 October 2016). ”Twilight of the Tanning Salons”. Bloomberg News. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 October 2016. https://web.archive.org/web/20161010223137/https://www.bloomberg.com/features/2016-tanning-salon-industry/. LĂ€st 9 oktober 2016.
  45. ↑ Taylor, Angela (17 October 1969). ”Tan-Through Fabric Lets Sun Shine In”. The New York Times: s. 55. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 October 2013. https://web.archive.org/web/20131012074616/http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F60B12F8385F127A93C5A8178BD95F4D8685F9. LĂ€st 30 november 2014.
  46. ↑ ”Scorecard: No nudes is good news”. Sports Illustrated. 1 September 1969. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 October 2013. https://web.archive.org/web/20131012014005/http://sportsillustrated.cnn.com/vault/article/magazine/MAG1082764/3/. ”permits 40% of the sun's ultraviolet rays” Arkiverad 12 oktober 2013 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131012014005/http://sportsillustrated.cnn.com/vault/article/magazine/MAG1082764/3/. LĂ€st 30 augusti 2018.
  47. ↑ ”Tan-tastic bikini that lets rays shine through”. Daily Express. 30 May 2009. http://www.express.co.uk/news/weird/104281/Tan-tastic-bikini-that-lets-rays-shine-through. LĂ€st 17 september 2014. ”80 per cent of UV rays... a stretchy yarn described as 'a chicken wire mesh material'”

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=SolbrĂ€nna&oldid=59832049”