Hoppa till innehÄllet

Stortorgsbrunnen

Stortorgsbrunnen i oktober 2011.

Stortorgsbrunnen Àr en vattenpump pÄ Stortorget i Gamla stan, Stockholm. Under mÄnga Är var den Stockholms nollpunkt, alltsÄ den punkt varifrÄn alla avstÄnd för rikets vÀgar till och frÄn huvudstaden mÀttes.[1] Redan under medeltiden fanns en brunn pÄ Stortorget. 1778 ritade Erik Palmstedt en ny brunn. Mellan 1857 och 1953 stod brunnen pÄ Brunkebergstorg och fick dÄ namnet Brunkebergspumpen.

Pumpar var pÄ 1700- och 1800-talen bÄde livsnödvÀndiga och vackra. De var inte bara nödvÀndiga som dricksvattenförsörjning för Stockholms innevÄnare utan Àven viktiga för brandslÀckning. De offentliga brunnarna och pumparna lÄg under Byggningscollegiet, dÀr stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg vÄrdade pumparna med stor omsorg. Carlberg menade att brunnarna skulle vara vackra eller, som han uttryckte det, "vara till utvÀrtes anseende". Han ritade sjÀlv nÄgra brunnar, men det blev vicestadsarkitekten Erik Palmstedt som slutligen fick uppdraget att gestalta mÄnga brunnshus i staden.[2] I Gamla stan finns tvÄ av hans brunnar bevarade: den pÄ Stortorget och den pÄ Tyska brunnsplan.

Stortorgsbrunnen

[redigera | redigera wikitext]
En av Stortorgsbrunnens lejonhuvuden.

Brunnshuset till Stortorgsbrunnen, som placerades mitt pÄ Stortorget, skapades av Erik Palmstedt i samband med att nya Börshuset uppfördes 1778. Hur viktigt detta arbete var visar att Palmstedt lÀmnade flera mycket genomarbetade förslag till brunnshuset pÄ Stortorget. En variant visade en hög, tornliknande överbyggnad med fyra tappstÀllen och tvÄ pumpstockar. Ett annat förslag frÄn 1778 visade tre alternativa lösningar med varierande höjd.[3]

Den brunnen som kom till utförande hade fyra pumpstockar och fyra utkastare. Pumphandtagen var tillverkade i jÀrnsmide och avslutades med jÀrnklot som pÄminde om kanonkulor. Utkastarna gestaltade Palmstedt som vattensprutande lejonhuvuden, överbyggnaden smyckas av ett runt torn, dÀr "vatten" (utförd i sandsten) flödar ur fyra hÄl. Alltsammans kröns av en urna.[4]

Pumphuset kunde betrÀdas och en spiraltrappa ledde ner till en undervÄning. Den grÀvdes ner "till ett med MÀlarhorisonten svarande djup", vilket innebÀr cirka 14 meter. FrÄn Stortorgsbrunnen gick Àven en vattenledning med ett uppfordringsverk till Börshuset.[5] Till en början hade den "...det skönaste vatten nÄgon stad i hela Europa kan uppvisa" men vid 1800-talets mitt sinade den och brunnsöverbyggnaden flyttades till Brunkebergstorg.[5]

Palmstedts ritningar

[redigera | redigera wikitext]

Brunkebergspumpen

[redigera | redigera wikitext]

Stortorgsbrunnen sinade 1854, beroende pÄ att grundvattennivÄn hade sÀnkts genom landhöjningen. PÄ sommaren 1857 flyttades brunnen till Brunkebergstorg eftersom den störde trafiken pÄ Stortorget. PÄ Brunkebergstorget uppfyllde brunnen Äter sin funktion och fick heta Brunkebergspumpen. PÄ 1950-talet var pumpen sliten och delvis förstörd.

År 1953, i samband med Stockholms 700-Ă„rsjubileum, flyttades Palmstedts pump tillbaka till Stortorget nyrenoverad och som ett estetiskt monument utan pumpfunktion. Till midsommar den 23 juni 1953 blev det festligheter och folktrĂ€ngsel pĂ„ Stortorget nĂ€r den nygamla brunnen avtĂ€cktes. Det vatten som rinner sedan dess frĂ„n utkastarna Ă€r ledningsvatten. Till julmarknaden 2009 öppnades pumphusets dörr mot syd och överbyggnaden blev till ytterligare ett torgstĂ„nd med "tomten i brunnen" och Kafe MĂ€ster Olof.

  1. ↑ Uppgift enligt Stockholm Gamla stan[död lĂ€nk]
  2. ↑ Stockholms kartor, sida 79
  3. ↑ Stockholms kartor, sida 81
  4. ↑ Stockholms kartor, sida 80
  5. 1 2 Vattenverket 100 Är, minnesskrift, 1961, s. 12

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]