Hoppa till innehÄllet

Valaker

FrÄn Wikipedia
Ej att förvÀxla med Valack.
Man frÄn Valakiet 1657; frÄn Claes RÄlambs turkiska drÀktbok.

Valaker (eller valacher, vlacher, med flera stavningar; relaterat till Valakiet) Àr idag vanligtvis en samlande benÀmning pÄ de romansktalande folken i östra och sydöstra Europa. Termen valaker/vlacher/vlaker anvÀndes första gÄngen pÄ 700-talet.

Termen valaker avser frÀmst pÄ Balkanhalvön med omgivningar boende romansktalande. De finns Àven i Polen, Tjeckien och Turkiet, dÀr de ibland kallas för rumÀner, arumÀner, morlaker, meglenorumÀner och istrorumÀner. Vlachiska Àr pÄ samma sÀtt en rubrik för sprÄken arumÀnska, som ibland vlachiska syftar pÄ, morlakiska, meglenorumÀnska och istrorumÀnska. [1] I Nordmakedonien bor valaker huvudsakligen kring stÀderna Bitola, Resen och Krusevo.

Valakerna/vlacherna/vlakerna Àr en folkgrupp av omtvistat ursprung. De anses hÀrstamma frÄn de dako-romanska folken i antikens romerska Dakien (Dacia), som strÀckte sig frÄn öster om dagens Belgrad Ät nordost över det moderna RumÀnien och en bit in i dagens Ukraina. Valakerna blev i likhet med olika slaviska folkgrupper pressade mot vÀst och sydvÀst och Balkan av hunnernas hÀrjningar under 400-talet.[2][3]

Valakerna har historiskt sett ofta Àgnat sig Ät djurhÄllning, och tidigare exporterade man kastrerade hÀstar till Nordeuropa. DÀrav har namnet vallack uppkommit. En person som kastrerar hÀstar kallas valackare.

KĂ€nda valaker

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Weigand, Gustav (1888) Die Sprache der Olympo-Wallachen, nebst einer Einleitung ĂŒber Land und Leute. Leipzig: Johann Ambrosius Barth.
  2. ↑ Bjöl, Erling & Torbacke, Jarl, (1983). Bonniers vĂ€rldshistoria, band 21. Historisk atlas. Bonnier Fakta Bokförlag
  3. ↑ Heather, Peter (1995) "The Huns and the End of the Roman Empire in Western Europe" i English Historical Review, 90: 4-41.

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Karlsson, Ingmar (2018). ”Vlacher, gagauzer och lippovaner — de kristna smĂ„folken i sydöstra Europa”. De smĂ„ folkens historia : minoriteter i Europa. Lund: Historiska media. sid. 183-213. Libris 21750130. ISBN 9789175456188Â