Start
Artikeln är över 2 år gammal

Klimatförändringen är redan en hälsokris – kraftigare åtgärder krävs för att begränsa uppvärmningen

Klimatförändringen påverkar vår hälsa allt mer, med allt från förtida dödsfall till ökade risker på grund av extremväder.

En man svalkar sig i en fontän under en värmebölja i Rio de Janeiro.
En man svalkar sig i en fontän under en värmebölja i Rio de Janeiro i Brasilien. Bild: Pilar Olivares / Reuters

Världshälsoorganisationen WHO betonar att vi befinner oss i en hälsokris och att det varmare klimatet påverkar alla regioner i världen.

– Jag tror att vi alla har varit för långsamma med att framhålla att klimatet faktiskt är en hälsofråga, att klimatkrisen är en hälsokris. Och det är inte en hälsokris år 2050 eller vid sekelskiftet, utan det är en hälsokris i dag, säger Jeremy Farrar, chefsforskare på WHO.

Porträtt på Jeremy Farrar på WHO.
Chefsforskare Jeremy Farrar betonar att det är en allvarlig situation vi befinner oss i. Bild: WHO / Violaine Martin

Färsk forskning visar att hälsoeffekterna av klimatförändringen har blivit allt allvarligare.

Till exempel förtida dödlighet bland äldre har ökat kraftigt.

Vissa grupper är mer utsatta: kvinnor, låginkomsttagare, äldre och migranter.

I Finland är situationen bättre än i många andra länder, men vi är inte immuna mot att drabbas av negativa effekter.

Här är några globala hälsokonsekvenser av klimatförändringen, enligt den nya klimatrapporten Lancet Countdown som granskar det globala läget. Flera indikatorer forskarna granskade har nått nya illavarslande rekord.

1. Förtida dödsfall

Förtida dödsfall på grund av värme har fortsatt öka bland personer som är 65 år eller äldre. I fjol var fallen 167 procent fler jämfört med medeltalet på 1990-talet, på global nivå. Utan klimatuppvärmningen skulle ökningen ha varit endast 65 procent.

År 2022 uppskattas 61 000 européer ha dött i förtid till följd av hettan.

2. Risker på grund av extremt väder

Människor utsätts för allt mer extremt väder, vilket i flera fall kan vara livshotande.

Antalet dagar med extrem nederbörd har ökat på största delen av världens landyta, vilket ökar risken för översvämningar, vattenföroreningar och smittspridning.

Hälften av världens landyta drabbades av minst en månad av extrem torka i fjol.

De samhällen som redan har det svårt, till exempel på grund av fattigdom, drabbas ofta hårdast av klimatförändringen och dess effekter, vilket minskar deras förmåga att hantera situationen och att återhämta sig.

Globalt sprider sig till exempel denguefeber och malaria allt mer, och i Finland ökar klimatuppvärmningen spridningen av sjukdomar som borrelia (via fästingar) och vibriobakterier i Östersjön.

3. Inverkan på aktiviteten och sömnen

Allt fler utsätts för hetta och det minskar den fysiska aktiviteten och sömnkvaliteten, vilket får konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan.

År 2023 utsattes personer som var fysiskt aktiva utomhus för risk för värmestress cirka 28 procent fler timmar än vad som var vanligt på 1990-talet.

Samtidigt väntas de varmare temperaturerna också leda till minskad produktivitet i många arbeten. På global nivå handlar det om ekonomiska förluster på drygt 770 miljarder euro per år. De största ekonomiska konsekvenserna väntas drabba fattigare länder.

4. Fossila bränslen förorenar luften

Globala koldioxidutsläpp nådde rekordnivåer 2023. Fossila bränsleföretag expanderar sina verksamheter, vilket undergräver Parisavtalets mål.

Det här är illa både för världsekonomin och för folks hälsa.

Förbränningen av fossila bränslen släpper ut skadliga föroreningar i luften, inklusive små partiklar, kvävedioxid och ozon. De här föroreningarna bidrar till en rad andnings- och hjärt-kärlproblem, vilket ökar risken för sjukdomar som astma, lungcancer, hjärtinfarkter och stroke.

Det skulle enligt klimatrapporten vara billigare att satsa mer på en övergång till nollutsläpp. Det skulle samtidigt förbättra folks hälsa.

Dessutom påpekar forskarna att det blir dyrt att inte göra övergången till förnybar energi så snart som möjligt. Vi befinner oss nu vid ett vägskäl.

Mer måste göras

Samtidigt saknas det enligt forskningen fortfarande tillräcklig politisk prioritering, finansiering och teknisk expertis för att minska hälsoriskerna.

Forskarna är oroade över att det görs allt för lite för att förändra läget.

– Vi ser med oro på att regeringar och företag fortsätter förvärra läget genom att främja ökad användning av fossila bränslen. Det skadar människors hälsa och överlevnad globalt, säger Marina Romanello, huvudförfattare till den nya klimatrapporten.

Hon och hennes forskarkolleger efterlyser större satsningar på förnybar energi och en snabbare övergång till nollutsläpp.

Det är nu bara knappt två veckor kvar till det årliga klimatmötet COP29 som i år hålls i Azerbajdzjan.

På väg mot 2,7 graders uppvärmning

Trots Parisavtalet år 2015 är världen nu nära att överskrida målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Flera experter bedömer också att vi nu är på väg mot 2,7 graders uppvärmning under det här århundradet. För att undvika så hög uppvärmning krävs betydligt större utsläppsminskningar och ökade klimatåtgärder.

Till exempel EU:s nuvarande mål om att nå klimatneutralitet till 2050 är otillräckligt enligt klimatrapporten, som föreslår tidigare mål för att bättre skydda folks hälsa.

Vissa positiva indikationer

Den stora bilden är alltså negativ, men det finns samtidigt vissa positiva trender.

Kolanvändningen ökar globalt. Men användningen har gått ned i rikare länder. Det har också minskat antalet förtida dödsfall i de här länderna med närmare 7 procent under senare år, till följd av minskade luftföroreningar.

Samtidigt har användningen av förnybar energi också ökat världen över och sysselsättningen inom den här sektorn växer. Det pekar på att en hälsosammare framtid kan vara möjlig.

Betydligt fler länder gör nu också upp nationella hälsoplaner för att bättre ta i betraktande klimatförändringens hälsoeffekter.