Har du svårt att komma upp till 10 000 steg per dag? Då kan det kännas skönt att veta att en vetenskaplig studie visar att redan 3 800 steg minskar risken för demenssjukdomar. En annan studie visar dessutom att det inte alls är för sent att börja motionera först vid 60 års ålder: att ta en promenad hjälper.
Att motion ger ett visst skydd mot demens har forskning visat om och om igen.
Forskare i New South Wales i Australien har därför tittat på hur många steg per dag som krävs för att göra en tydlig skillnad i hjärnhälsan.
Forskargruppen har analyserat drygt 78 000 britters hälsodata, inklusive hur många steg de gått dagligen med stegräknare under en tvåårsperiod.
Sedan har forskarna tittat på vilken inverkan deras promenadbeteende har haft under en uppföljningsperiod på närmare sju år, fram till maj 2022.
Det visade sig att de som gick kring 3 800 steg om dagen, oberoende av i vilken takt de gjorde det, statistiskt minskade sin risk för demenssjukdomar med 25 procent jämfört med dem som inte rörde på sig.
En av författarna till studien, Borja del Pozo Cruz, skriver till amerikanska CNN att 3 800 steg alltså är en bra start för den som inte är van att motionera.
”Personer som är mer aktiva och i bättre kondition kan sikta på 10 000 steg”, tipsar del Pozo Cruz, eftersom den förebyggande nyttan enligt studien planar ut vid 9 800 steg.
De som gick 10 000 steg om dagen hade hälften mindre risk att diagnosticeras med demens under uppföljningsperioden på sju år, visar studien.
Inte för sent att börja vid 60
En annan studie visar att motion och satsning på en sundare livsstil påverkar hjärnhälsan positivt även efter att man har fyllt 60 och även om man har förhöjd risk att drabbas av Alzheimers sjukdom.
Närmare 3 000 personer mellan 70 och 79 år deltog i studien och rapporterade sina dagliga vanor i tio års tid.
– Det här är en riktigt imponerande studie. Den visar att något så enkelt som att gå också har stor effekt och kan minska risken för demens, säger Bente Klarlund, överläkare och forskningsledare på Rigshospitalet i Köpenhamn till tidningen Berlingske.
Resultaten visar att även lätt motion som promenader är förknippade med en betydligt lägre förekomst av Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste av demenssjukdomarna.
– Vi vet att att stillasittande ökar med åldern och att den fysiska aktiviteten minskar, så vi rekommenderar att man minskar på stillasittandet genom att lägga till korta stunder av gång mellan de situationer där man måste sitta, säger professor Cindy Barha vid kanadensiska University of Calgary och en av forskarna bakom studien till CNN.
Kasta inte yxan i sjön med förhöjd risk
I Finland är frågan om vad man kan göra för att motverka eller fördröja insjuknandet i demens speciellt viktig, eftersom ungefär var tredje finländare bär på genvarianten APOE4, som för européer innebär en kraftigt ökad risk att insjukna i Alzheimers sjukdom.
Att man har ärvt APOE4-varianten av en förälder betyder inte alls att man med säkerhet blir demenssjuk om man lever länge, men det ökar risken för att drabbas av demens i yngre ålder.
En på 50 finländare ärver APOE4 av båda sina föräldrar, vilket innebär en tolvfaldig risk för Alzheimers sjukdom jämfört med en person som inte bär på den genvarianten.
Men ett decennium av information från tre internationella studier visar att äldre personer som bär på APOE4 de facto drar mer nytta av icke-läkemedelsbaserade insatser som bygger på motion, kost och kognitiv träning för att förebygga eller lindra symptom på demens.
Inte för tidigt att börja vid 25
Den finländska forskaren Miia Kivipelto är professor i neurogeriatri vid Östra Finlands universitet och en banbrytare i fråga om just icke-läkemedelsbaserade sätt att motverka demens.
Hon säger till Yle att vi i dag vet att sjukdomsprocessen i hjärnan börjar 15–20 år före symptomen syns.
– Det är lättare att förebygga än reparera hjärnskador. Därför är det viktigt med förebyggande arbete och tidig diagnosticering.
Kivipelto säger att hjärnan är viktigt för allt, vare sig det är studier och eller arbete. Hon lyfter också fram riskfaktorer – stress, sömnproblem och psykisk press – som unga människor kanske drabbas av i högre utsträckning än äldre.
Men Miia Kivipelto säger att det finns nya mediciner mot demens och att det som bäst pågår ytterligare 150 studier om läkemedel. Och så talar hon förstås om möjligheten att förebygga problem.
– Det är aldrig för tidigt att främja hjärnhälsa, men inte heller för sent, slår hon fast.
Fem fingrar för hjärnhälsa
Miia Kivipelto ledde den så kallade Fingerstudien som på 2010-talet var först ut med att visa att man genom att mångsidigt lägga om levnadsvanor kan förbättra äldre personers kognitiva funktioner och förebygga försämring.
– Många tvivlade på att det skulle gå att genomföra en sådan studie. Men med finsk sisu fick vi det gjort och det har blivit en modell för hela världen, säger Miia Kivipelto till Yle.
Fingermodellens fem livsstilsfaktorer är lika viktiga. Det betyder att det hjälper att åtgärda en eller två av dem, men forskning visar att samverkanseffekten från alla fem tillsammans ger det allra bästa skyddet.