Söderlångvik gård har länge satsat på biologisk mångfald och ekologisk hållbarhet. Gårdens senaste projekt är en satsning på gäddor.
Gäddpopulationen har minskat drastiskt under de senaste åren, främst på grund av att gäddornas naturliga lekplatser i våtmarkerna försvunnit till följd av muddring, strandexploatering och övergödning.
– Jag är själv fritidsfiskare och har märkt problemet. Gäddan har försvunnit, vattnet har blivit smutsigare och mörtfisken bara ökar, säger Tommy Arfman, som ansvarar för den nybyggda gäddvåtmarken.
Det ökade beståndet av mörtfisk är ingen slump. Gäddan fungerar nämligen som skärgårdens eget reningsverk.
Genom att äta mörtfiskar och sjuka fiskar håller den ekosystemet i schack. När gäddan försvinner exploderar beståndet av mörtfisk, vilket i sin tur gör vattnet grumligt och försämrar vattenkvaliteten.
– Att få tillbaka gäddan skulle vara en lösning för att få vattnet att bli bättre igen, säger Arfman.
För att vända utvecklingen anläggs nu gäddvåtmarker på flera platser i Finland – trygga oaser där gäddorna ostört ska kunna leka. Projektet vid Söderlångvik finansieras av Åbo yrkeshögskola genom EU-medel, och är en del av ett större forskningsprojekt.
Åbo yrkeshögskola forskar på vad som egentligen lockar fisken till människoskapade våtmarker, och om metoden kan vara en nyckel för att stärka den biologiska mångfalden.
Den nya våtmarken vid Söderlångvik är därför utformad för att ge gäddan det skydd den behöver under förökningen.
– Här finns grunt, stillastående vatten med rikligt med vass och växtlighet. Det är precis de förhållanden som gäddan söker när de ska leka, berättar Tommy Arfman.
Människan förstör ofta utan att veta
I regel är det mänsklig aktivitet som oavsiktligt förstör gäddans miljö. Strandröjning, bryggbyggen och muddring kan verka harmlösa i stunden, men får förödande konsekvenser för fortplantningen.
– Folk gör säkert inte illa med mening, men när de är ovetande kan man av misstag förstöra ganska mycket, säger Tommy Arfman.
Gäddan är extremt kräsen med var den leker.
Både rom och yngel kräver lä från vågor, stabila vattennivåer och rätt temperatur. Även små förändringar kan få gäddan att helt välja bort en lekplats eller att fiskynglen dör.
Vid den nya våtmarken i Söderlångvik har man därför satt upp informationstavlor som förklarar gäddans roll i ekosystemet och varnar för vilka åtgärder som kan skada lekplatserna.
Målet är att sprida kunskap till stugägare, markägare och besökare.
Hoppas på resultat nästa vår
Våtmarken anlades i januari i år, och nu väntar Tommy Arfman spänt på om gäddorna kommer att ta emot inbjudan.
– Vi hoppas att vi redan nästa vår ser resultat. Om vi har gäddor kvar i viken tror jag att de kommer att hitta hit, säger han.
För att inte störa leken rekommenderas fiskare att undvika området i april och början av maj, när de stora gäddhonorna kommer för att leka. Efter leken får ynglen växa upp i lugn och ro, skyddade från rovfiskar i havet.
Om viken ändå står tom när våren kommer finns det en reservplan.
– Om de har försvunnit totalt måste vi kanske köpa fiskyngel för att få gäddan tillbaka hit. Men det får vi se nästa vår, säger Arfman.