REYKJAVIK/VÄSTMANNAÖARNA Fiskfabriken på Hemön, den största av Västmannaöarna vid Islands sydkust, är en av många på Island. Bara här rensas och saltas just nu dagligen omkring 20 ton torsk för den portugisiska marknaden.
På Island är fisket den absoluta huvudnäringen och står för omkring 40 procent av exporten.
Fisket är också en kritisk fråga när islänningarna på lördag röstar om att återuppta förhandlingarna om ett EU-medlemskap.
– För att ge perspektiv skulle Island bli en av de minsta staterna i EU, men vi skulle vara den överlägset största fiskenationen om vi går med, säger Eirikur Bergmann, politikprofessor vid Bifröstuniversitetet på Island.
Vill fatta egna beslut om fisket
Sverrir Haraldsson, som är internationell chef på fiskeriföretaget VSV, är bestämd.
– Jag tror att Island har det bättre utanför EU.
Det är i högsta grad oklart vad ett EU-medlemskap skulle betyda för det isländska fisket. Det beror helt på hur de eventuella förhandlingarna med EU skulle gå.
Sverrir har ändå svårt att tro på ett acceptabelt avtal med EU.
– Alla beslut om fiskenäringen och fångstkvoter skulle inte längre vara i isländska händer och det tror jag inte är bra.
Han oroar sig också för att EU öppnar dörren för utländska investeringar i den isländska fiskenäringen, vilket kunde leda till att en del av Islands välstånd flyr utomlands.
Enligt Sverrir har Island ytterst lite att vinna på ett EU-medlemskap. Landet är redan en del av det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och har tillgång till EU:s inre marknad.
– För att uttrycka det enkelt har vi just nu alla fördelar utan de krav som ett medlemskap skulle föra med sig, säger Sverrir.
Säkerheten i Arktis oroar
Fisket är ändå inte den enda viktiga frågan för islänningarna.
När socialdemokraten Kristrún Frostadóttir vann valet för två år sedan lovade hon en folkomröstning om EU år 2027. På grund av det oroliga världsläget och maktkampen i Arktis har regeringen valt att tidigarelägga den.
Enligt professor Eirikur Bergmann ligger frågan om säkerhet som en fond över omröstningen.
– Donald Trumps intresse för Grönland är någonting många oroar sig för. Men det är ändå inte frågan om säkerhet som driver debatten.
Han påpekar att själva beslutet att hålla en omröstning inte var ett svar på det geopolitiska skiftet utan togs innan Donald Trumps andra presidentperiod.
För många som säger ja till EU är den egna ekonomin viktigare.
Landets lilla valuta, den isländska kronan, är notoriskt svajig och priserna på mat och bostäder skenar.
I augusti var inflationen närmare sex procent och räntan på bolån ligger kring åtta.
Många hoppas att euron ska göra det billigare att leva på Island.
– Men egentligen handlar valet nästan bara om känslor, säger Bergmann.
På Island känner många starkt för den egna självständigheten som man vann så sent som 1944 efter en mer än hundraårig kamp.
Känslorna svallar i familjen
Reykjavikbon Gró Einarsdóttir röstar ja men får ogillande blickar från dottern Vanda. Om hon vore vuxen skulle hon rösta nej, precis som sin pappa.
– Det splittrar verkligen familjen, skrattar Gró.
Blir det känslosamt hemma?
– Vi talar mycket om det. Och hon är ganska känslosam! Men mest är vi bara intresserade och det finns goda argument för både ja och nej.
För Gró är det europeiskt samarbete och säkerhet som avgör. Hon hoppas att ett EU-medlemskap ska göra det billigare att leva på Island men är inte övertygad. Även om inflationen sjunker kommer bostadspriserna troligen fortsätta stiga, tror hon.
Förhandlingar med EU väntar
Om islänningarna bestämmer sig för att återuppta förhandlingarna med EU kan vägen till medlemskap vara kort.
Landet har redan anpassat en stor del av sin lagstiftning till EU och är en del av Schengen.
– Det borde gå ganska lätt. I slutändan handlar det bara om politisk vilja på båda sidor. Den mest krävande frågan handlar om fisket, men den avgörs egentligen av EU som kan välja att vara flexibel eller inte, säger Eirikur Bergmann.
I en slutdebatt på TV-kanalen RÚV slog statsminister Kristrún Frostadóttir fast att man inte kommer ge över beslutanderätten över fisket till EU.
– Det är fullständigt klart för regeringen att vi ska behålla full kontroll över fiskeresurserna. Frågan är bara vilken väg vi väljer för att nå vårt mål, sa Kristrún.
Enligt henne kommer Island att lämna förhandlingarna fort om det visar sig omöjligt att nå ett acceptabelt avtal.