”Jag läser på riktigt” – så väckte en digital läsväska läsglädjen hos Elias Lindström

Den digitala läsplattformen Läsväskan används av barn och unga i Svenskfinland. Tre gymnasieelever i Pargas har använt den under hela grundskoletiden och minns hur läsningen blev både synlig och roligare.

Tre unga personer står utomhus framför en byggnad.
Elias Lindström, Amanda Levin och Henna Selin vid Pargas svenska gymnasium tycker att Läsväskan gav dem en bra start med läsningen och bidrog till att de läser ännu i dag. Bild: Maria Lammassaari / Yle

Henna Selin, Amanda Levin och Elias Lindström går i första årskursen vid Pargas svenska gymnasium. När de gick i lågstadiet började de använda Läsväskan, en digital plattform där elever kan registrera böcker de har läst och följa sina framsteg.

För de tre blev läsningen något som gick att se och dela med klasskamraterna.

Henna Selin minns särskilt den digitala termometern som visade ”läsfebern”.

– Det var en rolig sak vid sidan av skolan. Man kunde fylla i vilka böcker man hade läst och sedan se läsfebern stiga, säger Selin.

Plattformen innehöll också läsutmaningar och spelfunktioner. Eleverna kunde till exempel se hur långt de hade kommit i kilometer utifrån antalet lästa sidor.

Elias Lindström minns hur läsningen blev en vänskaplig tävling i klassen, där eleverna ville samla fler poäng och läsa mer.

Men det viktigaste för eleverna var inte tävlingen, utan att läsningen blev en vana.

Amanda Levin läste nästan varje dag som barn, även om hon läser mindre i dag.

– Läsväskan var ett bra sätt att motivera mig att fortsätta läsa, säger Levin.

Flera bruna resväskor fyllda med böcker står öppna på marken; en skylt med texten ”läsa är att resa” syns.
Läsväskans användare kallas för läsenärer. Bild: Maria Lammassaari / Yle

Henna Selin tycker att Läsväskan lyckades uppmuntra också dem som inte läste så mycket.

– Som barn märkte man inte själv att verktyget användes för att motivera oss att läsa. Nu efteråt förstår jag att det var ganska smart.

Som barn var Elias Lindström inte en så aktiv läsare, men böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå och andra deckare väckte läsglädjen. I dag läser han mycket och gillar att läsa böcker om historia och klassiker såsom George Orwells 1984.

– Läsväskan har hjälpt mig att läsa på riktigt. Jag läser böcker som jag faktiskt vill läsa i stället för att känna att läsning är obligatoriskt.

Från lokal idé till ett verktyg i hela Svenskfinland

Lotta Dammert är en av Läsväskans grundare och arbetar som sakkunnig i språk- och läsfrämjande arbete vid Folkhälsan. Hon blir nostalgisk när hon tänker på hur mycket som har hänt under de senaste tio åren.

– Det började som en lite vild idé att skapa något för hela Pargas stad. Tanken var att Läsväskan skulle synliggöra läsframsteg, för läsning är en osynlig syssla som kan kännas krävande. Vi ville ge barnen en belöning direkt när de läst.

En person med glasögon och gul skjorta står framför bokhyllor i ett bibliotek.
Lotta Dammert lyfter fram teamet bakom Läsväskan som det hon är mest stolt över. Bild: Maria Lammassaari / Yle

Läsväskan var först ett ideellt kvälls- och helgprojekt, men växte snabbt till en plattform som alla svenskspråkiga skolor i hela Finland har tillgång till.

När Läsväskan 2022 blev en del av Folkhälsan kunde verksamheten utvecklas vidare. Teamet erbjuder också fortbildning och handledning för lärare, personal inom småbarnspedagogiken, eftisledare och föräldrar.

Nea Kronberg arbetar i Läsväskans team vid Folkhälsan. När hon först hörde om Läsväskan arbetade hon själv som lärare.

– Jag blev imponerad av att det finns människor som vill och orkar förverkliga sina idéer! Det här är en liten rörelse som startade i Pargas och blev stor.

Person med ljust lockigt hår och glasögon står framför en hylla med böcker och tidskrifter.
För Nea Kronberg har Läsväskan blivit mer än en digital tjänst: den har samlat lärare, barn, föräldrar och andra vuxna kring läsningen. Bild: Maria Lammassaari / Yle

Var är Läsväskan om tio år?

Trots att Läsväskan har fått stor spridning är Lotta Dammert och Nea Kronberg ödmjuka inför vad de tror är rimligt att hoppas på om Läsväskans kommande tio år.

– I ärlighetens namn tänker vi att vi får vara väldigt nöjda med de här tio åren. Vi har hunnit påverka mycket och skapa läsare runt om i Svenskfinland, säger Dammert.

Samtidigt poängterar hon att arbetet med Läsväskan har breddats och blivit mycket mer än bara den digitala plattformen.

Tre vuxna personer står med utsträckta armar på ett golv med mattan "Att läsa öppnar nya dörrar" bland böcker och resväskor.
Läsväskans grundare Lotta Dammert, Martina Snåre som gjort illustrationer för Läsväskan, och Nea Kronberg, som är en av de sakkunniga vid Folkhälsans Läsväskan-team, hoppas besökare njuter av Läsväskans 10-årsutställning i Pargas stadsbibliotek. Bild: Maria Lammassaari / Yle

Läsväskan har finansiering för flera år framöver och det läsfrämjande arbetet fortsätter, men Dammert skulle gärna se att fler engagerar sig i att fostra läsare.

Hon understryker att läskunnighet inte bara är en skolfråga, utan en samhällsfråga som också andra yrkesgrupper än pedagoger behöver ta sig an.

– Vi skulle väldigt gärna ge över stafettpinnen till andra aktörer som har bra idéer och vill förverkliga dem. Vi står gärna och hejar på, hjälper och stöder, ifall det finns andra som vill påverka barn och ungas läsning.

Läsväskan har samlat lärare, barn och föräldrar i 10 år

Läsväskans 10-årsjubileum firas med en utställning i Pargas stadsbibliotek under hela oktober. Där kan besökare läsa tidningsurklipp, roliga citat av elever genom åren och se en film där de som använt Läsväskan under hela grundskolan intervjuas om sina minnen.

Minns du en bok, en lärare eller en läsutmaning som fick dig att börja läsa mer? Berätta om dina läsminnen i kommentarsfältet!