Det är känt att naturen hotas av utarmning. Rapporten Living Planet Report 2026 visar att stora delar av ekosystemen rubbas eller förloras.
På lång sikt behövs det en mer genomgripande syn, främst gällande metoder för energiproduktion, odling och matkonsumtion.
Ryggradsdjur hotade
Living Planet Index 2026 visar en total artnedgång på 73 procent mellan åren 1970 och 2022. Resultatet bygger på data från 35 803 populationer av 5 790 arter av ryggradsdjur.
Även om den övergripande trenden är negativ så gäller det inte alla arter. Enligt rapporten har 50 procent av populationerna minskat medan övriga är stabila eller ökar.
Varför behöver vi biologisk mångfald?
Vi behöver mat, rent vatten och ren luft.
Biologisk mångfald reglerar kretsloppet av näringsämnen. Bördig jord och pollinering är livsviktigt.
Också medicinska upptäckter har sitt ursprung i denna mångfald.
Om en art försvinner kan balansen i ett helt ekosystem rubbas eller förstöras.
Olika orsaker till förlusten av biologisk mångfald
- Förlust av livsmiljöer: Avskogning på grund av jordbruk, bebyggelse och gruvdrift. Dammar och fragmentering av vattendrag påverkar sötvattnen medan marina miljöer påverkas av kustutveckling, bottentrålning och muddring.
- Överexploatering: Ohållbar jakt, fiske, handel med arter samt bifångst i fiske.
- Klimatförändringar: Nya temperatur- och nederbördsmönster, extrema väderfenomen påverkar arters utbredningsområde. Naturliga säsongsprocesser störs (migration och fortplantning) så att de sker vid ”fel” tidpunkt och det blir svårare att att hitta föda.
- Invasiva arter: Främmande arter etablerar sig och sprider sig i nya miljöer vilket konkurrerar ut inhemska arter.
- Föroreningar: Utsläpp förstör livsmiljöer, exempelvis vid oljeutsläpp. De kan även indirekt påverka tillgången till föda och reproduktion.
- Sjukdomar: Smittsamma sjukdomar kan spridas till nya regioner – både när arter flyttar till nya utbredningsområden och när människor reser i världen. Förlust av livsmiljöer kan också göra arter mer mottagliga för sjukdom.
Lokala insatser kan göra stor skillnad
Tack vare långsiktigt samarbete mellan länder, regeringar, lokalsamhällen och näringsliv kan arter återhämta sig.
Riktade insatser kan ge betydande resultat.
På ön Masakambing i Indonesien införde byarna själva regler som förbjöd fångst, innehav och transport av den akut hotade gulkindade kakaduan. Inom tio år hade populationen fördubblats efter att ha minskat kraftigt till följd av illegal handel.
På ön Guadalupe utanför Mexiko har åtgärder mot invasiva getter och katter bidragit till att populationen av den hotade laysanalbatrossen ökade med över 450 procent under åren 2014-2019.
Fyra exempel på arter som återhämtat sig
Tiger - en ny trend
Efter en långvarig nedgång vände trenden: Under åren 2010-2025 ökade antalet vilda tigrar globalt med över 70 procent, från cirka 3 200 till 5 700 individer.
Stärkt naturvårdsövervakning, utökade skyddade områden, en lyckad kamp mot illegal handel och en minskad efterfrågan på tigerprodukter har gett resultat.
Men framstegen är sköra. Tigrar finns i mindre än åtta procent av sitt historiska utbredningsområde och arten är fortsatt klassad som starkt hotad.
Blåfenad tonfisk - återhämtar sig
År 2010 hade populationerna av blåfenad atlantisk tonfisk minskat med 80 procent, och blåfenad stillahavstonfisk hade kollapsat till endast 2 procent av sina historiska nivåer.
För att vända utvecklingen vidtogs omfattande åtgärder: kampanjer riktade till konsumenter, åtaganden bland kockar och återförsäljare, och förändrat fritidsfiske. Vidare infördes sänkta kvoter och skydd av lekområden.
I dag har båda bestånden återhämtat sig så mycket att blåfenad tonfisk inte längre betraktas som överfiskad. För att säkra återhämtningen krävs ändå fortsatt reglering av fisket och insatser mot olagligt fiske.
Grön havssköldpadda - från starkt hotad till livskraftig
År 2025 blev grön havssköldpadda den första marina sköldpaddsarten som flyttades från kategorin starkt hotad till livskraftig.
Det här var resultatet av över 50 års samordnat arbete i omkring 80 länder, bland annat skydd av bon och äggläggande honor, bättre förvaltning av stränder och reglering av strandbelysning samt åtgärder mot illegalt fångande.
Antalet registrerade bon ökade från cirka 419 000 år 2011 till 526 000 år 2024.
Att arten nu klassas som livskraftig ses som en milstolpe men fortfarande är flera delpopulationer hotade. Klimatförändringar påverkar stränderna där sköldpaddorna lägger sina ägg.
Savannelefant - ökar i vissa områden
Afrikanska savannelefanter är fortfarande på nedgång och klassas som starkt hotade – men det finns vissa populationer i södra Afrika som växer.
En viktig förklaring är att flera länder har gett lokalsamhällen en direkt koppling till förvaltningen av elefanter. Ansvar och rättigheter har överförts till människor som lever nära djuren och som gagnas av hållbar förvaltning.
Vidare har man bekämpat tjuvjakt och illegal handel, genomfört rättsreformer och arbetat mot korruption.