Det blev nästan brist på stolar när Raseborgs stad bjöd in till invånarkväll om Karisvägens framtid. Efter fjolårets protester mot att staden nonchalerat kulturhistoriska värden och miljövärden lades nu flera alternativa lösningsmodeller på bordet.
I samtliga alternativ för Karisvägen skulle hastighetsbegränsningen sänkas från nuvarande 40 till 30 kilometer i timmen.
Staden har sedan i fjol bytt konsulter och nu var man noggrann med att vid varje alternativ berätta hur det går för träden. Att bevara lindarna var det uttalade målet i konsulternas presentation.
Att man nu vill värna om sina träd är en förändring som är gemensam för städer världen över: trädens betydelse i stadsmiljöer växer i takt med att klimatet värms upp och extremväder ökar.
Byvägen med träden kvar tilltalade flera
Många i publiken på invånarmötet verkade dras till alternativ två – den så kallade byvägsmodellen. Modellen tvingar biltrafiken att sänka hastigheten samtidigt som den sparar båda trädraderna.
– Det har alltid varit en del av vardagen att ha den här bulevarden med träd på vardera sidan. För mig känns det bäst att bevara träden och göra körbanan smalare, säger Lars Sundström, som bott i området i hela sitt liv.
Även Matias Kaihovirta, som bor i en av villorna vid Karisvägen, ser stora trafik- och miljöplus med det mest trädvänliga alternativet.
– Det växer ganska många längs med den här vägen. Om man fäller dem tar det länge att komma upp till samma kolsänka även om man planterar nya.
Träd på båda sidorna och en smalare körbana för bilar skulle minska trafiken och sänka hastigheten, tror Kaihovirta.
Träden är också avgörande för trivseln.
– Träden har ett estetiskt värde, och de har en betydelse för hur jag trivs i det här området. Människor, djurliv och allting trivs bättre nu när träden finns, säger Kaihovirta.
Byvägsmodellen vinner?
Konsulterna presenterade också en tabell med de olika alternativens för- och nackdelar jämfört med läget i dag. I tabellen är skalan: stor förbättring, mindre förbättring, ingen förändring, mindre försämring, stor försämring.
Om man ger dessa för- och nackdelar poäng från +2 till -2 blir byvägen (alternativ 2) den överlägsna vinnaren med resultatet +4. Det gamla förslaget där alla träd fälls och körbanan för bilar är bredast blir jumbo med -4 poäng.
En del är kollat, annat inte
Staden lät i våras arborister kolla de nästan hundra gamla lindarna och de visade sig vara i förvånansvärt gott skick. Eftersom rötterna ligger relativt ytligt, på 0,5–1,0 meters djup, har de sökt sig in under villaträdgårdarna för vatten och syre.
Staden har däremot ännu inte grävt en provgrop för att se var det går att gräva utan att skada trädrötterna för mycket. Det här ska göras ännu i höst.
Så bakom bildmontagen, där det alltid är sommar och alla ser lyckliga ut, döljer sig fortfarande många frågor.
Likaså har inga kostnadskalkyler för vad de olika modellerna skulle kosta ännu gjorts upp.
Samma gäller för miljönyttan träden skapar då de till exempel suger upp mängder av vatten på ett område med översvämningsrisk vid regn.
Stadens dagvattenrapport visar att nätet med 1–3 års mellanrum svämmar över redan vid korta, 10–30 minuters regn. Dessutom gäller det endast med dagens regnmängder – utan att räkna med framtida klimatförändringar och ökande störtskurar.
Tjänsteinnehavare varnar för riskerna
Den mest trädvänliga modellen skapar också oro hos stadens tekniska experter. Projektchef Konsta Salo förklarar att om båda trädraderna bevaras måste rörschaktet, alltså gropen för rören, läggas mitt i gatan.
– Om man vill bevara båda trädraderna blir det mest osäkert om träden faktiskt klarar reparationsarbetena.
Dessutom krävs ett stöttat schakt mitt i gatan som gör grävarbetet kring dubbelt så dyrt. Grävarbetena utgör en del av kostnaderna vid sidan av material – betong, sten eller annat – och valda lösningar. Till exempel blir en rondell dyrare än ingen rondell.
Under diskussionen vid invånarträffen fanns också tjänsteinnehavare som fortfarande menade att det enda vettiga är alternativet där alla träd fälls. De tyckte att alla andra alternativ innebär för stora risker. De ville inte ge en intervju om sin åsikt.
Tekniska nämndens ordförande: Priset avgör inte allt
Tekniska nämndens ordförande Britt-Marie Granström (SFP) brukar också köra längs Karisvägen. Nu betonar hon att man måste ha ett långsiktigt perspektiv.
– Det är klart att kostnaden är viktig, men vi bygger för årtionden framåt, det ska fungera om 50 år.
Processen går nu vidare med att staden och konsultbolaget samlar in alla synpunkter, planeringen fortsätter och sedan, under 2027, ska tekniska nämnden få ett förslag att ta ställning till. Efter det läggs planen ut för kommentarer igen. Ett nytt invånarmöte utlovades också. Byggarbetet kan börja allra tidigast 2028.