Många unga män har redan tidiga tecken på hjärtsjukdom visar en stor europeisk undersökning. Hos trettioåringar syns tecken på åderförkalkning i pulsådrorna hos en tredjedel av männen och hos en femtedel av kvinnorna. Orsakerna finns i matvanorna.
Forskningen pekar på att vi borde minska på det animaliska fettet i maten och äta mer av det som skyddar hjärtat.
Det är inte brist på information som gör att läget ser ut som det gör. Kunskapen har funnits i över 50 år, säger Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet.
Vi äter alldeles för mycket animaliska fetter fortfarande i Finland, menar också Fogelholm.
Rekommendationen är att högst 10 procent av energiintaget ska komma från mättat fett, men enligt Institutet för hälsa och välfärd THL ligger det faktiska genomsnittet i Finland runt 15 procent. De största källorna är kött- och mjölkprodukter.
Situationen är ändå mycket bättre än på 1970-talet, säger Fogelholm.
En stor förändring de senaste 50 åren är att vi har övergått från rödmjölk till lättmjölk och att mjölkkonsumtionen överlag har gått ner.
Smörkonsumtionen har också gått ner de senaste 50 åren till förmån för de mer hälsosamma margarinerna. Det är alltså de ändrade mjölk- och smörvanorna som är den största förklaringen till att vi äter mindre mättade fetter i dag, inte det att vi äter mindre kött, enligt Fogelholm.
– Finland är fortfarande en korvnation.
Riktiga män äter kött?
Fogelholm menar att köttkonsumtion är en kulturfråga och en maskulin identitetsfråga. Kött har genom historien förknippats med manlighet.
– Unga män tror de måste tycka om kött för att vara ”riktiga karlar”.
Fogelholm tror inte att det går att nå de unga männen med hälsoargument eftersom 25-åringar inte tänker på vad som händer då de är 45 eller 75 år, utan det behövs andra metoder.
Vår höga korvkonsumtion tog fart på 1950- och 1960-talen, enligt Fogelholm. Det var då vi gick över till femdagars arbetsvecka och fick mer fritid och började skaffa sommarstugor där grillning hör till. Det var då vi började äta mer korv av olika slag och även lägga charkuterier på smörgåsar.
Det här är en kultur och en tradition som lever kvar speciellt hos den grupp unga män som i det här sammanhanget nämns som problematisk, säger Fogelholm.
Man borde också på något sätt dämpa fixeringen vid proteiner som många unga har. Många unga män sätter likhetstecken mellan kött och muskler och det är en orsak till deras höga köttkonsumtion, enligt Fogelholm.
Korv innehåller mycket salt, vilket också är en stor risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
– Av allt vi äter i Finland är vi faktiskt längst ifrån rekommendationerna just när det gäller saltet, säger Fogelholm.
”Nudging” eller att puffa åt rätt håll
Fogelholm tror inte att man kan styra människors konsumtion med pris och beskattning i någon större utsträckning.
– Politiskt finns det inte möjlighet att beskatta tillräckligt hårt för att det ska få effekt.
Fogelholm tror mer på mjukare metoder som ”nudging” enligt brittisk modell.
”Nudging” är ett begrepp inom beteendevetenskaperna, på svenska kunde man säga ”puffning” eller att puffa åt rätt håll. I praktiken innebär det att man i tysthet guidar människor i en önskad riktning – utan förbud, tvång eller ekonomiska straff.
Man kan till exempel placera varor i en butik så att de mindre nyttiga produkterna placeras på mindre synliga platser och det mer hälsosamma mer synligt, så att det är lätt att se och lätt att ta med sig.
Fogelholm tror att ”puffning” kunde vara ett bra sätt att uppmuntra oss att göra bättre val i vardagen och han anser också att det kunde testas ganska strikt enligt brittisk modell.
I Storbritannien lagstiftade man år 2024 hur varor får placeras i butikerna. Placeringen av till exempel sötsaker och förpackade köttprodukter är kraftigt reglerad.
Fogelholm hoppas att Finland kan lära sig mer om nudging då man eventuellt börjar se effekterna av den brittiska lagstiftningen om två till tre år.
– Om det visar sig vara verkningsfullt tycker jag att det är något man borde fundera på även här.