Start

Vedeldning ger trygghet men är riskabelt

Fuktig ved och vindstilla köldknäppar kan göra vedeldningen till en hälsofara i tätbebodda områden med egnahemshus.

Snötäckt bostadsområde med röda och gula hus, rök stiger upp från skorstenen på ett tak.
Vinterns snittpris på el kan enligt prisprognoser landa på över 15 cent per kilowattimme. Bild: Antti Aimo-Koivisto / Lehtikuva

En färsk undersökning har granskat vad finländarna i eluppvärmda egnahemshus gjorde när elpriset sköt i höjden under vintern 2022–2023.

– Finländarna är väldigt kreativa och tog till många olika åtgärder. Nästan 70 procent brände mer ved under den vintern, säger Kaisa Matschoss.

Hon är en av forskarna bakom rapporten och pekar på att hushållen gjorde uppoffringar.

– Människor sänkte temperaturen hemma avsevärt och gav avkall på komforten.

Eldstad ger trygghet

Prisprognoser på elmarknaden pekar nu på att den kommande vintern kan bjuda på högre elpriser än tidigare.

När uppvärmningspriserna stiger ger eldstaden en trygghet, både när det kommer till ekonomi och försörjningsberedskap.

– Eldstaden är en av hemmets få uppvärmningsformer som fungerar helt utan el. Även under ett elavbrott kan man hålla hemmet varmt, säger energiexperten Teemu Kettunen.

En man i gul jacka står utomhus framför ljusa byggnader med träd i bakgrunden.
Teemu Kettunen är expert på det statliga bolaget Motiva, som har i uppgift att främja hållbar utveckling. Bild: Joni Tammela / Yle

Eldstaden ger också ett skydd vid sträng kyla. I Finland finns det gott om eluppvärmda egnahemshus, med luftvärmepump och eldstad som komplement.

– När kylan blir riktigt sträng når luftvärmepumpen sin gräns. Då minskar vedeldningen elförbrukningen på ett mycket effektivt sätt, säger Kettunen.

Hälsorisker i småhusområden

Den trygga värmen har ändå sina nackdelar.

Enligt Teemu Kettunen försämras luften snabbt när många eldar samtidigt i tätbebyggda områden med egnahemshus, framför allt under vindstilla köldperioder.

Då kan så kallad inversion uppstå. Väderfenomenet hindrar rökgaserna från att stiga och skingras.

– Vedeldning ger problem med småpartiklar och är inte det bästa för hälsan, säger Kaisa Matschoss.

En kvinna med långt ljust hår, glasögon och en ljus halsduk står utomhus framför träd och byggnader.
Kaisa Matschoss är universitetsforskare vid Helsingfors universitet. Bild: Joni Tammela / Yle

På frågan om hälsoeffekterna eller klimatpåverkan är farligare svarar hon att tidsperspektivet avgör.

– För individen är hälsan det största problemet på kort sikt, men i det större perspektivet handlar det om klimatet.

Hälsoriskerna beror till viss del på dåliga vanor när man eldar.

– Det vanligaste felet är säkert att man snvänder fuktig ved. Då uppstår det betydligt mer partikelutsläpp, säger Kettunen.

Pengar styr

Rapporten visar på stora regionala skillnader.

Hushåll i östra och norra Finland har gjort betydligt färre permanenta energirenoveringar än de i södra och västra Finland.

Teemu Kettunen säger att det även finns billiga lösningar för sådana hushåll som inte har råd med stora elrenoveringar.

– Se till att värmeanordningarna är väljusterade. Täta fönstren och ha lämpliga temperaturer i olika utrymmen.