Start

Finlandssvenska unga mår bättre men allt färre vill ha barn

Tonåringar ser mer hoppfullt på sitt eget liv, men bara 18 procent tror att världens framtid är ljus.

Människor promenerar i ett köpcentrum.
Färre än hälften av flickorna tror att Finland kommer att bli mer jämställt. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.

Tonåringarnas syn på sitt eget liv och välbefinnande fortsätter att återhämta sig efter coronapandemin. Det visar den nya ungdomsbarometern som tankesmedjan Magma gjort bland svenskspråkiga unga.

Allt fler upplever att de har mål och mening med livet. Färre uppger att de känner sig ensamma och de flesta har en eller flera vänner som betyder mycket för dem.

– Det är väldigt positivt och inger oss tro, säger Lia Markelin, samhällsanalytiker på Magma.

Samtidigt tyngs många av stora samhällsfrågor, som klimatkrisen, osäkerhet på arbetsmarknaden och oro för Finlands säkerhet.

Bara 18 procent har en optimistisk syn på världens framtid, medan majoriteten ser ljust på sin egen.

Källa: Ungdomsbarometern 2026

Alisa Stenius går i högstadiet i Lagstads skola i Esbo.

– Jag hoppas på en positiv och bra framtid för mig själv, men för världens framtid tror jag det kan bli sämre, eftersom vissa människor inte vill behandla världen väl eller bryr sig om den.

Andelen som vill ha egna barn har sjunkit till 70 procent, vilket är sju procentenheter lägre än för sex år sedan.

– Viljan att få egna barn har gått ner särskilt bland flickorna. Och färre flickor än tidigare tror att Finland kommer att bli mer jämställt, säger Lia Markelin.

Medan pojkarnas uppfattning knappt ändrats, har flickornas tro på ökad jämställdhet rasat under de senaste sex åren.

Flickor i klass 7 och 8 i Lagstads skola tycker att det finns steg att ta för att landet ska bli mer jämställt.

– Jag tycker det är viktigt att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och att alla ska ha det tryggt. Ingen ska behöva vara rädd för den andra, säger Anni Nyberg.

Hör hur elever i Lagstads skola i Esbo ser på sin framtid:

Fler väljer engelska i stället för finska

Bland de unga som i första hand identifierar sig som svenskspråkiga säger hela 73 procent att de ibland eller ofta väljer att prata engelska i situationer där den andra parten talar finska. Det är betydligt fler än 2024.

Majoriteten av ungdomarna upplevde sig vara beroende av sina mobiler. Resultaten visar att flickor upplever sig vara mer beroende av skärmanvändning och sociala medier, medan pojkar i högre grad upplever sig vara beroende av spel och pornografi.

Fler unga känner oro för om de kommer att hitta ett jobb, jämfört med för några år sedan. De allra flesta bekymrar sig för att hamna i fel bransch, men också AI väcker frågor. Var fjärde är orolig för att deras arbete ska ersättas av artificiell intelligens.

Barometern visar också en hårdare attityd mot invandring bland tonåringarna. Fler svenskspråkiga unga är nu emot ökad invandring.

Förändringen syns både bland pojkar och flickor.

– Jag tolkar det som en direkt spegling av det samhällsklimat vi lever i och det utrymme som frågan får, säger Markelin.

Fler vill vara med och påverka

Trots en allt mer orolig omvärld vill de unga engagera sig mer. Hela 78 procent uppger att de skulle rösta om det var riksdagsval i morgon och de hade rösträtt.

Andelen som tycker det är viktigt att unga deltar och påverkar politiskt har ökat sedan 2022.

– Det här intresset tycker jag att vi ska ta vara på, säger Lia Markelin. Ungefär en tredjedel säger att de gärna skulle vilja påverka men att de inte vet hur. Där finns saker att ta itu med.

Lia Markelin.
Lia Markelin säger att unga ser ljusare på sin egen framtid. Bild: Alva Sarkola

I de öppna svaren berättar unga hur de vill påverka. En respondent skriver att ungdomsfullmäktige inte fungerar.

”Politiker lyssnar inte på vad vi har att säga och tar inte våra åsikter i beaktande.”

En annan skriver att svenskspråkiga ungas röst borde höras bättre och att politiker borde lyssna till de svenskspråkiga och finskspråkiga på lika villkor.

Andra beskriver konkreta eller personliga sätt att påverka.

”Jag försöker grunda en miljö-/naturförening för svenskspråkiga unga just nu, eftersom det inte finns något sådant. Men arbetet går långsamt framåt.”

”Skulle kunna tänka mig att bli en politisk kommentator som till exempel Charlie Kirk.”