Utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio (Sannf) meddelade i måndags att han stoppat totalt drygt 4 miljoner euro i biståndspengar till projekt i Somalia.
”Jag beviljade inte pengar för detta utan gjorde det till en sparåtgärd”, stoltserade Tavio på meddelandetjänsten X.
Om tanken var att charma de egna väljarna när fem månader återstår till riksdagsvalet verkar det ha fungerat väl.
Meddelandet backas upp av hurrarop och applåder i kommentarsfältet. Däremot är tjänstemännen på Utrikesministeriet mindre nöjda.
Avdelningschefen Juha Savolainen säger till Ilta-Sanomat att förfarandet bryter mot lagen och att projekten inte har behandlats opartiskt på det sätt som förvaltningslagen kräver.
Att ändra kriterierna efter att ansökningarna är gjorda är inte förenligt med god förvaltning, menar Savolainen.
Tjänstemännen ansåg att drygt två miljoner euro kunde beviljas till projekt som bland annat skulle förbättra mödrarnas mentala hälsa i Somalia.
I de egna leden framstår Tavio som en handlingskraftig väktare av skattebetalarnas pengar när han drar fram rödpennan och stoppar flödet av euro.
Vi har sett samma mönster förr.
Så sent som i somras meddelade social- och hälsovårdsminister Wille Rydman (Sannf) att Steapengar inte längre delas ut till påverkansarbete eller ”identitetspolitisk” verksamhet inom tredje sektorn. Stea är en myndighet som stöder organisationer inom social- och hälsovårdssektorn. Att bidraget skulle minska hade regeringen kommit överens om, men kriterierna var ett nytt drag av Rydman.
Även här handlade det om en sannfinländsk minister som vill styra vem som ska få skattebetalarnas pengar och vem som ska bli utan.
Det hela kulminerade i ett storbråk inom regeringen och en tuppfäktning med statsminister Petteri Orpo (Saml).
Statsministern försökte lösa regeringskrisen och bevara ansiktet genom att låta bereda en ny förordning som skulle styra bidragsfördelningen till tredje sektorn. Rydman kvitterade det genom att säga att förordningen i själva verket stödde de kriterier han satt upp.
God förvaltning är svårt att sälja till väljarna
Sannfinländarna plockar poäng genom att gå emot tjänstemännen, vars uppgift det är att se till att god förvaltning följs. Saklig och rättssäker behandling är å andra sidan kanske inte riktigt lika tacksamt att sälja till väljarna som ett slagkraftigt inlägg på sociala medier.
Var går då gränsen när politisk vilja ställs mot krav på god förvaltning och opartiskhet?
Minister Anders Adlercreutz (SFP) säger rakt ut att det minister Tavio gör är valtaktik och tillägger sedan motvilligt att det ändå hör till ministerns befogenheter.
Och vad gör statsminister Petteri Orpo denna gång?
Han meddelar att han ska utreda minister Tavios beslut att stoppa bidragen till Somalia och återkommer snabbt därefter.
”Minister Tavios beslut att avslå organisationernas Somaliabistånd ligger inom ministerns befogenheter”, lyder Orpos meddelande, som han lägger upp på X.
Regeringen beslöt att stoppa bistånd till Somalia 2024 med motiveringen att landet inte samarbetar med att ta emot personer som blivit avvisade från Finland. Men då hette det att begränsningen inte gäller stöd till medborgarorganisationer.
Det är möjligt att Orpo inte vill ha en konflikt med Sannfinländarna så här nära riksdagsvalet.
Frågan är då hur stort spelrum de sannfinländska ministrarna kommer att få, ju närmare valdagen vi kommer.
För statsministern handlar det närmast om att begränsa de politiska skadorna. Att ta strid med en sannfinländsk minister för att försvara mödrar i Somalia är knappast något som får opinionssiffrorna att stiga, kanske man resonerar inom Samlingspartiet.
Medan sannfinländska ministrar plockar poäng får Orpo nöja sig med att hålla regeringen på fötter och partiets näsa ovanför vattenytan.
Heidi Herrmann är politisk reporter.