Yuhu... är det någon kvar där ute?

-

 

Hej igen! Nu blev det en toklång paus igen... Jag har slitit som en liten iller för att få ordning på boden efter flera år av för lite ork och tid. Detta ledde i sin tur till att jag köpt på mig en massa saker som stod överallt utan att bli åtgärdade till min och familjens förtret :) Nu har jag gett mig sjutton på att fixa till allt som ligger, och sen om någon vill köpa det eller inte får vi se! Ibland köper jag på mig lite fler saker, det går ju inte att låta bli... Förra inlägget lovade jag att bli mer färgglad till vissas glädje och andras förtret? Här kommer några knallfärgade godingar!

 

-

 

 

-

 

Färgen heter Mentol och påminner mig om tandkräm litegrann faktiskt :) Det kändes helt fantastiskt efter allt vitshabbande när konturerna på bordsbenen t ex blev så kanon i turkos! Nu ska jag blogga på lite igen, och Liten Bod finns numera även på Facebook. Alltså inte bloggen utan butiken. Gilla gärna och dela så att jag får fler fantastiska kunder! Alla är SÅ trevliga som kommer hit. Kram, Tina

 

-



Bättre tider!

 

-

 

Nu är det bättre tider både ute och inne här :) Våren har kommit på riktigt, snart snöfritt på tomten! Kissemiss håller på att få lyckofnatt, han vet inte om han ska vara ute eller inne..

Jag mår bättre igen och har förlikat mig med sakernas tillstånd som det brukar heta.... Dottern med sambo trivs, och börjar få lite ordning i lyan. Imorgon ska vi premiärgrilla allihop här. Jag målar fönsterfoder/karmar (skittråkigt), men det blir fint när det blir färdigt. Ibland känns det som om varje moment genererar mer jobb bara. Emellanåt lyckas jag få klart något bod-projekt också som brickbordet ovan! Jag har också bestämt mig för att bli lite mer färgglad.... Hoppas ni inte strömhoppar härifrån när ni ser vad det blir :) Kram, Tina

Känslosamt...

 

"Ung mor med barn" lånad från www.nationalmuseum.se

 

 

-

 

Idag far känslorna omkring så jag känner mig helt knasig... Vår dotter flyttade hemifrån igår med sin pojkvän, till en ny fin lägenhet åt Sundbybergshållet, alltså ca 4 mil härifrån. De har bott hos oss båda två sedan i augusti, och vår dotter som fyller 25 år i år har bott hemma hela sitt liv. Jag är så glad för deras skull, att de nu kan börja sitt liv tillsammans som de kämpat för så länge. Samtidigt gör det ont i hela kroppen av saknad.... Jag hade inte förväntat mig en så stark reaktion så  direkt måste jag erkänna :) Nu är ju jag en väldigt känslosam person, så varför är jag förvånad? Hon har ju egentligen bott hemma alldeles för länge, som det gärna blir i Stockholm där alla utbildningar finns nära och bostäder är en bristvara. Dessutom är ju lillebror kvar hemma, och hans nya gulliga flickvän har kommit till även om hon inte bor här. Jag tänker på dikten ' Det gör ont när knoppar brister...'. Våren är lite jobbig för mig ändå, jag har haft en väldigt nära relation till min dotter, och dessutom är min mor på väg in i den sjukdom som kallas "de anhörigas". Hon är här hos oss just nu, och är helt omedveten om att hon ställer samma frågor och berättar samma saker hela tiden... Usch och fy vad jobbigt allt blev idag!

 

-

 

Nåja, ikväll ska mor och jag med bror och hans dam på Tommy Körbergs föreställning, så dagen kommer i alla fall att sluta bra! Dessutom börjar jag få lite ordning på diverse påbörjade och tänkta projekt här hemma sedan jag slutade jobba i januari. Hjälp vad tiden går fort trots att jag har hela dagarna på mig! Nu är ju våren på väg också sägs det, så jag får rida ut min känslostorm så är det säkert bättre sen som det brukar :) Kram, Tina

 

-



Brrr.... vad kallt vi har!

 

-

 

Lite trött på snö och kyla är jag nu. Annars hör jag till de få som gillar vinter, som jag säkert nämnt förut, men nu är det ju slutet på mars och svinkallt! Inne ser det ut som ovan: Dolly ståtar med nytillverkat trädgårdsförkläde till ingen nytta......

 

-

-

 

... för ute ser det ut så här, med den första domherre jag sett hos oss. Det är väl inget vårtecken, eller? Suck och stön! Jag som skulle kunna stå ute och måla och slipa och ha mig hela dagarna om det bara blev barmark åtminstone.... Kram, Tina

 

-

Jag trivs bäst i öppna landskap...

-

Det finns två ställen som alltid får mig lycklig, fjällen och havet! Jag är definitivt ingen skogsmulle :)   Vi har haft några fantastiska dagar i Björnrike och Vemdalen. Strålande sol varje dag och nästan vindstilla. Lite kallt dock, runt -15, men det går bra när det inte blåser. Enligt bildbevis ovan har jag nu införskaffat en skidhjälm, och den är kanon! Varm och skön, det känns knappt att man har något på huvudet. Det händer en del otäckt i skidbackar, om inte kan man bli påkörd... Hjälm kan varmt rekommenderas! Efter år med ryggproblem är jag extra lycklig över att kunna åka över huvud taget.Kul att Robin vann Mellon! Han verkar vara en så gullig kille, och har en fantastisk röst. Vår dotter vann lite pengar på Oddset på honom, så hon var extra nöjd :)  Nu längtar jag hem till barnen och min kisse :) Bara några timmar till... Kram, Tina

-