Ett nytt konstverk förgyller vÄrt hem. "For Bravo" Àr titeln. En bild skapad av vÄr vÀn tillika fotografiska förebild Arno. En bild som berörde oss starkt nÀr vi sÄg bilden första gÄngen utstÀlld pÄ Fotografiska 2020. Bravo var Arnos hund - som inte lÀngre Àr med oss. Vi kommer alltid att tÀnka pÄ Bravo nÀr vi ser bilden i vÄrt hem.
I förordet till min bok "Nature Diary" som Arno Rafael Minkkinen skrev 2018, dÀr förekommer ett stycke om Bravo:
"Som den obotlige romantiker jag Àr vill jag gÀrna tro att Bravo har skaffat sig en flickvÀn, en prÀrievarg, som han uppvaktar med sina mest Àlskade leksaker. Som de dÀr gröna runda sakerna han bÀr ivÀg till skogen och aldrig tar med sig hem igen. Magiska gummibollar som i starkt ljus blir sjÀlvlysande och studsar mellan grenarna som gröna flipperkulor nÀr man kastar upp dem i ett trÀd. Bravo jagar runt och försöker fÄnga dem men det gÄr aldrig att förutse var de faller ner.
Ett stilla snöfall mÄlar trÀden, det frusna grÀset och takÄsarna med vita lÀtta penseldrag. Den blÄ skymningstimmen dröjer sig fortfarande kvar. Jag slÀpper ut Bravo och ser hans tassar göra avtryck i det pergamentliknande snölagret Ànda bort till platsen dÀr blÄhÀgern hÄller till och tillbaka till huset.
Dags för ett glas bourbon och en stunds avkoppling under lĂ€slampan. Lite senare, innan jag gĂ„r upp och lĂ€gger mig, ska jag slĂ€cka utebelysningen över köksdörren. Det har slutat snöa men vad Ă€r det för spĂ„r som leder fram till dörren? Jag slĂ€ppte ju ut Bravo genom den andra dörren pĂ„ framsidan. Det ligger en grön boll pĂ„ trappan och glöder lite svagt. Visst, belysningen Ă€r ju tĂ€nd, men varför Ă€r inte bollen tĂ€ckt av snö som allt annat? Hm, tĂ€nker jag för mig sjĂ€lv, mĂ„ste vara prĂ€rievargarna, kanske hans vargflicka, som varit hĂ€r och lĂ€mnat tillbaka den. Hon kanske bara fick lĂ„na den ett tag. Jag undrar om Bravo vet – nu kikar han ocksĂ„ ut genom dörren – men han bara ruskar pĂ„ sig. Det Ă€r hans sĂ€tt att inte vilja berĂ€tta nĂ„got, vilket i och för sig Ă€r nog sĂ„ talande frĂ„n en hund. Och sedan ler han sitt allvetande hundleende."
Mats Andersson
Wildlife Photographer of the Year 2016 in Scandinavia (NNPC)



