I oktober 2011 köpte jag en Janome Coverpro 1000 cpx. Det Àr en ren tÀcksömsmaskin och jag visste att det Àr en maskin som kan vara svÄr att lÀra kÀnna sÄ jag lÀste pÄ mycket och har testat mig fram. Idag Àr vi bÀsta kompisar och jag skulle inte vilja vara utan Covern.
Nu tÀnkte jag dela med mig av det som jag har lÀrt mig under Ären med Covern, som Àr samma maskin som Elnas tÀcksömsmaskin. Till att börja med tycker jag inte att man ska vara rÀdd för symaskinen och ett tips Àr att fÄ hjÀlp pÄ symaskinsaffÀren dÀr man köper den eller hitta nÄgon i ens nÀrhet som har en sedan tidigare och fÄ hjÀlp genom henne/honom. Ha tÄlamod och nÀr du vÀl fÄtt till instÀllningarna Àndra dem inte om det inte Àr nödvÀndigt.
Med en Janome Coverpro 1000CPX kan man sy enkel-, dubbel- och trippelsöm samt avig tÀcksöm med tvÄ eller tre sömmar. Det Àr alltsÄ en ganska begrÀnsad symaskin och du kan inte ha den istÀllet för en hushÄllssymaskin.
 |
| Trippel-, dubbel- och enkelsöm |
GrundinstÀllningar
Till att börja med behöver man fÄ till en bra grundinstÀllning. Min maskin fungerar bra med de rekommenderade instÀllningarna pÄ trÄdspÀnningen, 4-4-4-3. Jag köper nÄlar frÄn Bibbis textil som Àr extra lÄnga. MÄnga fÄr hoppstygn pga att nÄlarna Àr dÄliga sÄ det kan vara vÀrt att prova att byta till nya vid hoppstygn. Du vÀljer stygnlÀngd pÄ höger sida av maskinen. Jag brukar köra pÄ 4, ibland kortar jag av stygnen nÄgot men inte mycket.
 |
| Nedre ratten Àr diffen, mittenratten Àr stygnlÀngd |
NĂ„got annat som Ă€r viktigt att lĂ€ra sig det Ă€r att Ă€ndra diffen (differentialmatningen). Ăven den sitter pĂ„ höger sida. Diffen bestĂ€mmer hur mycket tyget ska matas fram och genom att Ă€ndra den kan tyget strĂ€ckas ut eller rynkas ihop. Eller som det oftast ska vara, ingetdera. Jag fĂ„r Ă€ndra denna beroende pĂ„ vad jag har för tyg men oftast ligger den pĂ„ 0,75. Vid bandkantning dĂ€remot fĂ„r jag ofta Ă€ndra den, men det kommer jag till senare.
Det gÄr Àven att Àndra pÄ pressarfotstrycket om man tycker att det behövs. Jag brukar inte göra det utan har den pÄ 1 cm. Du mÀter pressarfoten med en piffikus eller linjal, det Àr alltsÄ höjden som avgör pressarfotstrycket.
Det finns en genomskinlig pressarfot att köpa. MÄnga rekommenderar denna eftersom man dÄ lÀtt ser vart sömmen hamnar. Jag hade turen att det följde med en Center foot guide med maskinen och med den var det en genomskinlig pressarfot. Jag tog bara bort metalldelen som styr sömmen till mitten och sÄ hade jag en Clear View foot. Och det blev faktiskt skillnad, framför allt nÀr jag bandkantar. Men det Àr inget mÄste, pressarfoten kostar nÀstan 500 kr.
 |
| De tvÄ metallfötterna följde med maskinen |
Börja sy
Börja pÄ en provlapp och fortsÀtt direkt över till det riktiga tyget.
NĂ€r du börjar sy en söm som börjar i en kant anvĂ€nder du först en liten lapp att börja pĂ„ för att sedan fortsĂ€tta direkt pĂ„ nĂ€sta tyg. Det hĂ€r gör man för att inte sömmen ska repa upp sig och för att sömmen ska börja direkt pĂ„ tyget. Ăven i slutet av sömmen behöver du anvĂ€nda en liten lapp. NĂ€r du fĂ„llar ett redan ihopsytt tyg Ă€r det bara att börja mitt pĂ„ tyget.
Som vanligt ska maskinen sjÀlv mata tyget och den som syr ska bara styra tyget. Att dra det framÄt leder oftast till hoppstygn.
 |
| Avig trippelsöm i fÄll |
NĂ€r du börjar och avslutat en söm pĂ„ t ex en tröjfĂ„ll behöver trĂ„darna fĂ€stas för att inte repas upp. Jag brukar knyta ihop alla trĂ„darna och sedan leda in dem i fĂ„llen med en nĂ„l. Ăr det en avig tĂ€cksöm behöver jag först leda dem till baksidan för att sedan knyta ihop.
För att fÄ loss trÄdarna lyfter man pressarfoten och vrider handhjulet till nÄlarnas högsta punkt, dÀrefter drar man ut nÄltrÄdarna lite för att till sist dra tyget lite snett bakÄt. Det hÀr Àr jag och min maskin inte riktigt överens om och dÀrför gör jag lite annorlunda. Jag börjar med att lyfta pressarfoten, sedan drar jag försiktigt tyget snett bakÄt samtidigt som jag sÀnker och höjer nÄlarna lite med handhjulet. DÄ slÀpper trÄdspÀnningen och trÄdarna gÄr att dra ut. Innan jag drar ut mer sÄ brukar jag ta ett grepp om slutet av sömmen för att inte repa upp den.
 |
| Avig trippel-, dubbel- och enkelsöm |
SprÀtta
Att sprÀtta med en tÀcksöm Àr faktiskt enkelt. Börja frÄn slutet av sömmen, ta upp nÄltrÄden/-trÄdarna, och dra sedan lite i gripartrÄden. Du ska nu kunna dra upp hela sömmen. Ibland fastnar den för mig vilket oftast beror pÄ att det har fastnat lite tunna trÄdar frÄn tyget, jag brukar sÄ dra lite i nÄltrÄdarna och sÄ brukar det gÄ att fortsÀtta med gripartrÄden. Om det inte gör det fÄr man sprÀtta loss lite och börja frÄn början.
 |
| SprÀttning |
Avig tÀcksöm i t ex raglanskÀrning.
PÄ köpeplagg kan man ibland de en söm i t ex raglanskÀrningen pÄ en tröja, den kan man fÄ med en avig trippelsöm pÄ Covern. Industrimaskinen som sytt köpetröjan gör bÄde ovelocksömmen och coverlocksömmen samtidigt, det hÀr kan inte Covern utan först sys en ovelocksöm med Overlockmaskinen för att sedan sy en avigtÀcksöm med Covern.
 |
| Avig trippelsöm i raglanskÀrning |
Jag hade stora problem i början nÀr jag skulle fÄ till sömmen. Det blev bara hoppstygn hur jag Àn försökte. Jag gav faktiskt upp men sÄ nÄgra mÄnader senare försökte jag igen och dÄ gick det. Vad jag hade Àndrat pÄ vet jag inte men nu kör jag samma instÀllningar som nÀr jag syr vanlig fÄll, 4-4-4-3, diff 0,75, stygnlÀngd 4. Viktigt Àr att börja pÄ en lapp som har ungefÀr samma tjocklek som raglanskÀrningen. Avsluta Àven med denna lapp. NÀr jag syr försöker jag hamna med den nÄlen som Àr nÀrmast skÀrningen mellan Àrm och fram- eller bakstycke precis i kanten.
Bandkantning
NÀr jag köpte min ingick en bandkantare, som jag har anvÀnt en hel del. Den viker en förklippt remsa sÄ att maskinen syr ett kandband pÄ en halsringning eller liknande. Jag hade problem i början med att det blev jÀttekorta stygn och massa hoppstygn men genom att öka stygnlÀngden och att hjÀlpa till att mata den klippta remsan sÄ blev det bra. NÀr remsan var lite för bred eller om det var tjockare mudd gled remsan inte lika bra och bromsade dÀrför nÀr maskinen matade tyget. Jag brukar dÀrför klippa remsan nÄgon millimeter smalare Àn rekommenderat, 42 mm för fyrvik och 31 för trevik.
 |
| Bandkantaren pÄ plats |
Det som Àr lite trixigt med bandkantaren det Àr att fÄ till instÀllningarna pÄ alla skruvar. Man kan Àndra var kantbandet ska komma under pressarfoten samt hur övre och undre delen av kantbandet ska vara i förhÄllande till varandra. Sömmen ska pÄ översidan gÄ pÄ kantbandet men pÄ undersidan ska sömmen dölja kanten pÄ bandet. Detta Àndras med skruvarna lÀngst upp pÄ bandkantaren. NÀr man vÀl har fÄtt till instÀllningen sÄ behöver man sÀllan Àndra.
Jag Àndrar ibland kantbandaren i sidled beroende pÄ om jag kantar med interlock, jersey eller mudd. Tyget drar sig lite olika i kantbandsapparaten och dÀrför fÄr jag flytta apparaten lite till höger eller vÀnster. Det gör jag genom att lossa lite pÄ de vita skruvarna.
 |
| Bandkantning med vÀnster- och mittennÄl |
Vilka nÄlar som man vÀljer nÀr man bandkantar Àr en smaksak. Jag sydde förut med mitten och höger nÄl men provade sedan vÀnster och mitten och tycker att det Àr lÀttare att fÄ till sömmen dÄ. Man fÄr helt enkelt prova sig fram vilket man sjÀlv föredrar.
 |
| FĂ€rdigt kantband |
Jag syr kantband med interlock, jersey och mudd. Det gÄr lika bra med alla sorterna, det jag mÄste Àndra Àr diffen. Det skiljer sig bÄde med kantbandstyg och vad det Àr för tyg pÄ plagget. Nedan Àr de instÀllningar pÄ diffen som jag brukar anvÀnda. Men det behöver man oftast prova sig fram till för det kan skilja sig en del.
Jersey kantad med mudd - 0,5
Jersey kantad med interlock - 0,75
Interlock kantad med mudd - 0,75
Interlock kantad med interlock - 1
SnÀva svÀngar
SnÀva svÀngar blir det ibland nÀr man kantar. Det gÄr oftast inte att bara köra pÄ utan att nÄlarna helt plötsligt hamnat utanför kantbandet. Jag löser det med att stanna med nÄlarna nere och sedan lyfta pressarfoten lite grann, inte för mycket för dÄ slÀpper trÄdspÀnningen. Sen drar jag lite i det klara kantbandet Ät vÀnster och sÄ syr jag en bit till och upprepar. Syr jag till exempel en body dÀr det blir en nittiograderssvÀng sÄ upprepar jag tre gÄnger under svÀngen. Jag kan Àven hjÀlpa till och styra kantbandet med pincetten. DÄ sÀtter jag pincetten mellan pressarfot och kandbandsapparaten pÄ kantbandets yttersida.
FrÄn fyrvik till trevik.
 |
| Vad som behövs för att göra om frÄn fyrvik till trevik. |
Den bandkantare som ibland ingÄr nÀr man köper en CoverPro Àr en fyrvik. Jag kan tycka att kantbandet blir lite tjockt nÀr det Àr fyra lager tyg och har dÀrför valt att göra om till trevik. Det Àr ett enkelt ingrepp som Àr lÀtt att Àndra om man vill ha fyrvik. Man sÀtter en papperslapp lÀngst ner, se bilden nedan. Och trÀr en gummisnodd lÀngst ner pÄ hÄllaren för kantbandet.
Hoppas att min tutorial har hjÀlpt till. Har du frÄgor eller tycker att jag har missat nÄgot Àr du vÀlkommen att höra av dig!