ISO 216
ISO 216 Àr en internationell standard för pappersformat som anvÀnds i större delen av vÀrlden, med Nordamerika som ett noterbart undantag. Standarden Àr utgiven av ISO 1975 och baserad pÄ den tyska standarden DIN 476 frÄn 1922. ISO 216 uppdaterades senast 2007.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Standarden grundar sig pĂ„ en idĂ© av den tyske fysikern Georg Christoph Lichtenberg (1742â1799), verksam vid Göttingens universitet. Ă r 1786 beskrev han fördelarna i att anvĂ€nda brevpapper med sidförhĂ„llandet i ett brev, pĂ„ det brevpapper som han anvĂ€nde i just detta format.[1] Ett format med detta sidförhĂ„llande lanserades Ă€ven av Lazare Carnot under den första franska republiken och reglerades i lagen Loi sur le Timbre 1798, men slog trots detta inte igenom i Frankrike och föll i glömska. Den tyske nobelpristagaren Wilhelm Ostwald arbetade i början av 1900-talet med framtagning av en vĂ€rldsstandard för pappersformat, och hans assistent Walter Porstmann var den som slutligen lanserade A-formatet, B-formatet och C-formatet 1922 genom den tyska DIN 476-standarden.[2][3] Porstmanns avgörande bidrag var att införa det system dĂ€r A0 motsvarar ett ark med exakt en kvadratmeters yta och dĂ€r de successiva formaten A1, A2 o.s.v. har halva ytan jĂ€mfört med det föregĂ„ende formatet.
A-format
[redigera | redigera wikitext]

A-format Àr den vanligaste formatstandarden för pappersformat i Europa. Den grundades pÄ den tyska standarden DIN 476, sedan 1975 den internationella standarden ISO 216:1975, som gÀller i Sverige med beteckningen SS-EN ISO 216.
Grundformatet Ă€r A0 som har en yta pĂ„ 1 mÂČ och mĂ„tten 841 mm Ă 1 189 mm;[4] förhĂ„llandet mellan sidorna Ă€r kvadratroten ur 2. Man fĂ„r övriga format genom successiv halvering av A0, varvid förhĂ„llandet mellan sidorna bibehĂ„lls. Större format Ă€n A0 kan beskrivas med en faktor framför. Ett 4A0-ark Ă€r lika stor som 2 st. 2A0-ark som var för sig Ă€r lika stora som 2 st. A0-ark.
Fördelen med detta format Ă€r till exempel att en broschyr vikt pĂ„ mitten, tillverkad av ark i exempelvis A4-format, fĂ„r samma mĂ„tt som nĂ€sta mindre format i serien, vilket dĂ„ blir A5. Ett A0-ark med en area pĂ„ 1 mÂČ Ă€r alltsĂ„ lika med 2⎠eller 16 st. A4-ark. MĂ€tetalet för papprets vikt per kvadratmeter blir dĂ„ för A0 samma som vikten pĂ„ arket: ett A0-ark med 80 g/mÂČ vĂ€ger alltsĂ„ 80 gram och motsvarande A4-ark en sextondel, alltsĂ„ 5,0 gram.
| A-formatens mÄtt (Bredd à höjd): | |
|---|---|
| A0 | 841 mm Ă 1 189 mm |
| A1 | 594 mm Ă 841 mm |
| A2 | 420 mm Ă 594 mm |
| A3+ | 329 mm Ă 483 mm |
| A3 | 420 mm Ă 297 mm |
| A4 | 210 mm Ă 297 mm |
| A5 | 148 mm Ă 210 mm |
| A6 | 105 mm Ă 148 mm |
| A7 | 74 mm Ă 105 mm |
| A8 | 52 mm Ă 74 mm |
| A9 | 37 mm Ă 52 mm |
| A10 | 26 mm Ă 37 mm |
| FörlÀngda A-format. | |
| AO1 | 841 mm Ă 1 471 mm |
| A11 | 594 mm Ă 1 189 mm |
| A21 | 420 mm Ă 841 mm |
| A31 | 297 mm Ă 594 mm |
| A32 | 297 mm Ă 841 mm |
| Eurosize | 1 185 mm Ă 1 750 mm |
A3+ Àr ett storleksformat som anvÀnds för skrivare, som Àr nÄgot större Àn A3 men inte sÄ stort som ett A2-dokument. (jÀmfört med A3 297 à 420 mm)
B-format
[redigera | redigera wikitext]
B-format, omfattar en serie pappersformat.
FörhÄllandet mellan sidorna Àr Àven hÀr kvadratroten ur 2. Man fÄr övriga format genom successiv halvering av B0, varvid förhÄllandet mellan sidorna bibehÄlls. SidlÀngden erhÄlls genom att motsvarande A-formats sidlÀngd multipliceras med fjÀrderoten ur 2 ("roten ur roten ur 2"). Kortsidan pÄ B0 Àr 1 m, sÄ en meter Àr alltid jÀmnt delbar med ena sidans lÀngd. AnvÀnds oftast för böcker och affischer.
| B-formatens mÄtt: | |
|---|---|
| B0 | 1000 mm Ă 1414 mm |
| B1 | 707 mm Ă 1000 mm |
| B2 | 500 mm Ă 707 mm |
| B3 | 353 mm Ă 500 mm |
| B4 | 250 mm Ă 353 mm |
| B5 | 176 mm Ă 250 mm |
| B6 | 125 mm Ă 176 mm |
| B7 | 88 mm Ă 125 mm |
| B8 | 62 mm Ă 88 mm |
| B9 | 44 mm Ă 62 mm |
| B10 | 31 mm Ă 44 mm |
C-format
[redigera | redigera wikitext]
C-format, omfattar en serie pappersformat för kuvert och omslag i vilka A-formaten kan inneslutas. SidlÀngden erhÄlls genom att motsvarande A-formats sidlÀngd multipliceras med Ättonderoten ur 2 ("roten ur roten ur roten ur 2"), vilken Àr ungefÀr 1,0905 (det vill sÀga att C-mÄtten Àr drygt 9 % större Àn A-mÄtten).
| C-formatens mÄtt: | |
|---|---|
| C0 | 917 mm Ă 1297 mm |
| C1 | 648 mm Ă 917 mm |
| C2 | 458 mm Ă 648 mm |
| C3 | 324 mm Ă 458 mm |
| C4 | 229 mm Ă 324 mm |
| C5 | 162 mm Ă 229 mm |
| C6 | 114 mm Ă 162 mm |
| C7 | 81 mm Ă 114 mm |
| C8 | 57 mm Ă 81 mm |
| C9 | 40 mm Ă 57 mm |
| C10 | 28 mm Ă 40 mm |
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KÀllhÀnvisningar
[redigera | redigera wikitext]- â Lichtenberg, Georg Christoph (1990). Utdrag ur Briefwechsel, Band III (1785â1792). Verlag C. H. Beck. ISBN 3-406-30958-5. http://www.cl.cam.ac.uk/~mgk25/lichtenberg-letter.html
- â Goethe-Institut: A-format
- â Kuhn, Markus. âInternational standard paper sizesâ. http://www.cl.cam.ac.uk/~mgk25/iso-paper.html. LĂ€st 31 januari 2015.
- â "A-format". NE.se. LĂ€st 2 oktober 2014.