Hoppa till innehÄllet

Anders Frithiof

FrÄn Wikipedia
Anders Frithiof
PortrÀtt av Anders Frithiof, 1910-tal
PortrÀtt av Anders Frithiof, 1910-tal
FöddAnders Fritiof Andersson
27 juli 1879
LĂ„ngserud, Sillingsfors, VĂ€rmland Sverige
Död2 februari 1957 (77 Är)
Slottsstaden, Malmö
MakaMabel Pettersson
(1929–1957; hans död)
IMDb SFDb

Anders Frithiof, egentligen Anders Fritiof Andersson, född 27 juli 1879 i LÄngserud, Sillingsfors, VÀrmland, död 2 februari 1957 i Slottsstadens församling, Malmö, var en svensk skÄdespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Anders Frithiof började 1900 hos Hjalmar Selander vid Olympiateatern i Stockholm. 1904–1905 var han anstĂ€lld hos Victor Castegren vid Stora teatern i Göteborg, 1905–1906 hos Alfred Lundberg och 1906–1907 hos Harald Sandberg. 1907–1910 försökte han sig som egen direktör och var dĂ€refter engagerad hos Allan Ryding 1911–1913, hos Knut Lindroth 1913–1915 och Vilhelm Olin 1915–1916. Han var mycket aktiv och uppmĂ€rksammades i pressen för sina roller som Goethes Faust, Tobias Raap i Trettondagsafton, Claudius i Hamlet och RyttmĂ€staren i Fadren.

Efter att 1916–1922 stĂ„tt i spetsen för ett eget teatersĂ€llskap blev han 1922 knuten till Hippodromteatern i Malmö. VĂ„ren 1926 lĂ€mnade han denna scen, för att dĂ€refter 1926–1929 tillhöra SkĂ„debanan och 1929–1932 Lorensbergsteatern. Fram till 1944, dĂ„ han anstĂ€lldes vid Malmö stadsteater, framtrĂ€dde han pĂ„ flera av Stockholms största teatrar, bland annat pĂ„ Dramaten, och drev egen teaterverksamhet i folkparkerna.

Till hans mera betydande roller under senare tid mÀrks Johan Ulfstierna i Tor Hedbergs pjÀs, Swedenhielm senior i Swedenhielms, Argan i Den inbillade sjuke, Gud fader i Guds gröna Àngar samt Shylock i Köpmannen i Venedig.[1]

Anders Frithiof var frÄn 1929 till sin död gift med skÄdespelaren Mabel Pettersson.[1] Makarna Àr begravda pÄ Matteus begravningsplats i Norrköping.[2]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1932KommissarienKanske en diktare
Ragnar Josephson 		Gösta EkmanVasateatern[3][4]
Grosshandlare VallerSvensson
Gustaf H. Lundberg 		Erik BerglundFolkteatern[5]
1933Charleys tant
Brandon Thomas 		Folkan[6]
MĂ„rten
Secretarius		MĂ€ster Olof
August Strindberg 		Olof MolanderDramaten
1940EsdarsGrÄ gryning (Winterset)
Maxwell Anderson 		Per-Axel BrannerNya Teatern[7]
1941Magister BridaineLek ej med kÀrleken (On ne badine pas avec l'amour)
Alfred de Musset 		Per-Axel BrannerNya Teatern[8]
Doktor ÖstermarkKamraterna
August Strindberg 		Per-Axel BrannerNya Teatern[9]
1944VĂ„r unge
Jean de Létraz 		Anders FrithiofMalmö stadsteater
1945Hamlet
William Shakespeare 		Sandro MalmquistMalmö Stadsteater
1946Sankta Johanna
George Bernard Shaw 		Sandro MalmquistMalmö Stadsteater
Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill 		Sandro MalmquistMalmö stadsteater
1947Bortom horisonten
Eugene O'Neill 		Stig TorsslowMalmö Stadsteater
1948VĂ„r lilla stad
Thornton Wilder 		Gösta FolkeMalmö Stadsteater
Lycko-Pers resa
August Strindberg 		Gösta FolkeMalmö Stadsteater
1952Greve Öderland
Max Frisch 		Lars-Levi LÊstadiusMalmö Stadsteater
FarfadrenKronbruden
August Strindberg 		Ingmar BergmanMalmö stadsteater[10]
1954Den DödeSpöksonaten
August Strindberg 		Ingmar BergmanMalmö stadsteater[11]
Grosshandlare WerleVildanden
Henrik Ibsen 		Lars-Levi LaestadiusMalmö stadsteater
1955Don LouisDon Juan
MoliÚre 		Ingmar BergmanMalmö stadsteater[12]
Revisorn
Nikolaj Gogol 		Lars-Levi LÊstadiusMalmö stadsteater
1956Trojanska kriget blir inte av
Jean Giraudoux 		Lars-Levi LaestadiusMalmö stadsteater

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrProduktionUpphovsmĂ€nTeater
1944VĂ„r unge
Jean de LétrazMalmö stadsteater
1948FadrenAugust StrindbergMalmö Stadsteater

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Svensk uppslagsbok, andra upplagan Arkiverad 19 augusti 2015 hÀmtat frÄn the Wayback Machine.
  2. ↑ Andersson, Anders Fritjof pĂ„ SvenskaGravar.se
  3. ↑ Svenska Dagbladets Ă„rsbok 1932 s. 162
  4. ↑ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. LĂ€st 11 juli 2015.
  5. ↑ Nbg (9 oktober 1932). ”'Svensson' pĂ„ Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-10-09/275/10. LĂ€st 16 mars 2017.
  6. ↑ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. LĂ€st 14 juli 2015.
  7. ↑ Oscar Rydqvist (6 september 1940). ”'GrĂ„ gryning' pĂ„ Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 30. https://arkivet.dn.se/tidning/1940-09-06/243/30. LĂ€st 9 mars 2025.
  8. ↑ Oscar Rydqvist (7 februari 1941). ”'Lek ej med kĂ€rleken' pĂ„ Nya Teatern”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1941-02-07/36/26. LĂ€st 9 mars 2025.
  9. ↑ Oscar Rydqvist (7 mars 1941). ”'Kamraterna' pĂ„ Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1941-03-07/64/24. LĂ€st 9 mars 2025.
  10. ↑ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. LĂ€st 17 oktober 2015.
  11. ↑ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. LĂ€st 17 oktober 2015.
  12. ↑ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. LĂ€st 17 oktober 2015.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anders_Frithiof&oldid=57059616”